Vardagsdramatik kan vara hur intressant som helst. I alla fall när man berättar på det här sättet. Jag försjönk i de fyra novellerna och tyckte att Boel Gerell lyckas skildra det hela med en egg och tydlighet. Det är skickligt att skriva så koncist och att med fingertoppskänsla fånga kvinnors liv och vånda. Och sluten är precis som de ska vara, svåra att förutse.
Handling: Somliga saker måste skyddas och gömmas för att inte gå sönder. Bäras i hemlighet som ett ägg, ömtåligt vilande i fickan. Man får andas in med måtta för att inte röja det, undvika att röra armarna för häftigt, aldrig någonsin höja rösten utan bara vara och vänta på rätt tillfälle att andas ut. Så tänker Bea, en av de fyra kvinnorna i Pälsjägare. Kvinnorna bär alla på hemligheter, små och stora. Alla längtar de efter att få vila i tryggheten - den lurviga pälsen, den lena barnkinden, den villkorslösa kärleken. För att skydda det sköra är de beredda att göra nästan vad som helst.
Pälsjägare består av fyra berättelser om kvinnor som på olika vis tvingas pröva sin styrka och göra upp med sitt förflutna. Någonstans hägrar lyckan, men livets realiteter driver gestalterna in i allt snävare cirklar där varje beslut tycks begränsa utrymmet. Det som börjar i välvilja utmynnar i allt mer desperata handlingar och oavsiktlig skadegörelse.
Förlag: Historiska media
Betyg: 5 av 5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar