Lucia är död av Katarina Wennstam

Historisk spänning när den är som bäst!

Lucia är död är en sådan roman som fångar mig direkt. Katarina Wennstam skriver så väl att jag nästan glömmer att jag faktiskt läser – språket flyter, detaljerna känns levande och varje scen bär på en laddning som gör det svårt att lägga boken ifrån sig.

Det är otroligt spännande, men också något mer. Jag lär mig massor om samhället på den tiden, inte minst om kvinnohistoria. Det är en historisk skildring som känns genuin, trovärdig och omsorgsfullt byggd. Samtidigt finns spänningen där hela tiden som ett pulserande hjärta genom berättelsen.

Jag blir både berörd och upprörd över kvinnors utsatthet och över hur mycket som speglar vår egen tid. Katarina Wennstam lyckas med en perfekt balans mellan historia och dramatik, utan att tumma på vare sig känsla eller tempo.

Lucia är död får, utan tvekan, högsta betyg från mig. En bok som lämnar mig med både brinnande engagemang och mycket att tänka på. En riktig fullträff.

Nattvardsbarnet av Risberg och Hedman

Nattvardsbarnet är spännande och otäck, på det där sättet som gör att man inte kan sluta läsa även om man egentligen vill blunda ibland.

Jag älskar hur språket bara flyter. Det är rappt och lätt att ta till sig. Miljöerna är så målande att jag nästan står där själv, mitt i ett vinterkallt och juligt Södermalm. Just stämningen är en av bokens största styrkor. Den bär handlingen och gör att den lämnar avtryck.

Det här är en deckare som kombinerar intensitet, stämning och en mörk intrig på ett sätt som verkligen tilltalar mig. En bok som både underhåller och kryper under huden.

Recension: Kaoseffekten av Sam Jeridi

Sammy Jeridi levererar en explosiv och samtida agentthriller som både underhåller och oroar. Det här är en berättelse med högt tempo, intensiv handling och en skickligt komponerad intrig som suger tag redan från första sidan.

Romanen är inte bara fartfylld action – den är också en skarp samhällsskildring av dagens Sverige, där maktspel, gängkriminalitet och lojalitetskonflikter vävs samman till en skrämmande trovärdig helhet. Jeridi lyckas balansera det otäcka och det mänskliga, med karaktärer som bär på både mörker och hjärta.

Det hela känns filmiskt. Man ser scenerna framför sig, hör pulsen öka och känner adrenalinet. Men bakom kulisserna av action finns en allvarlig kärna. En berättelse om ansvar, moral och vad som händer när gränsen mellan rätt och fel suddas ut.

Kaoseffekten är trollbindande, otäckt aktuell och skickligt skriven. En thriller som känns både underhållande och djupt oroande. Kort sagt: otäckt bra.

Lögnarnas fest av Kelsey Cox

Lögnarnas fest är en sådan där bok som suger in en från första sidan. Redan i öppningsscenen får man veta att någon kommer falla från balkongen under en fest – men vem? Varför? Och vad ledde dit? Den frågan hänger kvar genom hela berättelsen.

Boken berättas genom fyra olika perspektiv och just det greppet är briljant. Varje kapitel vänder upp och ner på allt man trodde att man hade förstått. Sanningen känns hela tiden nära, men ändå alltid precis utom räckhåll. Jag älskar hur Kelsey Cox bygger intrigen: lager på lager, allt mer invecklat, som att dra i en tråd och se hela väven förändras.

Relationerna mellan karaktärerna är… ja, dysfunktionella på bästa möjliga sätt. Här finns svek, lojaliteter, lögner och undertryckta känslor och allt det gör berättelsen både mörk och beroendeframkallande. Det är inte bara spännande utan emotionellt laddat också.

Jag var totalt fast. Det här är en sådan bok där man tänker “bara ett kapitel till” och plötsligt är klockan två på natten.

Rekommenderas varmt till dig som älskar thrillers med twistar, känslor och karaktärer som gömmer något.

Namnen av Florence Knapp

Hur stor betydelse har ett namn? Det är den fråga som den fängslande och tankeväckande romanen Namnen kretsar kring.

Berättelsen har en Sliding Doors-inspirerad intrig som verkligen griper tag. Ett enda ögonblick förändrar allt. En mamma ska registrera sitt barns namn och beroende på vilket av de tre namnen, Bear, Julian eller Gordon, hon väljer, formas tre helt olika livsöden för barnet och familjen.

Florence Knapp skriver med en skärpa som gör att man känner varje beslut och varje konsekvens in på huden. Det är drabbande, känslostarkt och mörkt – en berättelse som får en att stanna upp och fundera.

Efteråt ville jag bara prata med någon som också läst den. Namnen är en bok som väcker tankar och passar perfekt för en bokcirkel.

Det är en roman som verkligen går rakt in. Jag blev både berörd och omskakad och den kommer att stanna kvar hos mig länge. 

Blommor av järn av Martin Olczak och Lina Blixt

Blommor av järn är en otroligt spännande bok som direkt drar in dig i berättelsen. Slutet lämnar en med ett starkt sug efter nästa del i serien – man vill bara fortsätta! Det finns ett mörker som vilar över sidorna och gör hela läsupplevelsen ännu mer fängslande.

Martin Olczak och Lina Blixt har tillsammans skapat en skrämmande bladvändare för mellanåldern. Jag älskar illustrationerna som verkligen bidrar till den kusliga stämningen genom hela boken.

Språket flyter fint och gör boken lättläst, samtidigt som tempot är högt och cliffhangersna avlöser varandra. Det är nästan omöjligt att lägga ifrån sig boken förrän sista sidan är läst.

Blommor av järn är perfekt för alla som älskar spänning, kusliga stämningar och bladvändare som verkligen håller en fast.

Det är tredje delen i Fruktansvärda grejer-serien pch passar mellanåldern perfekt.

Drömväsen av Lena Ollmark

Drömväsen är en riktig bladvändare som man läser i ett andetag. Historien har korta kapitel och ett bra driv. Den är perfekt för mellanåldern och alla som vill rysa lite extra.

Lens Ollmark bygger upp spänningen gradvis. Ju längre in i boken man kommer, desto mer läskigt blir det. Miljöbeskrivningarna är levande och trovärdiga, vilket gör att den olustiga känslan blir ännu starkare.

Det här är inte en bok för lättskrämda, men för den som älskar skräck är det en perfekt läsupplevelse. Drömväsen är väl genomtänkt, skickligt uppbyggd och håller läsaren fast från första sidan till sista.

Loella av Eva Sahlqvist

Eva Salqvist lyckas med något som jag verkligen uppskattar i en bra rysare – hon ger nämligen bara små hintar av sanningen. Det gör att man som läsare inte kan sluta läsa, eftersom man bara måste få veta mer.

Beskrivningarna av miljön och karaktärerna, både genom Adrians inre dialog och hans upplevelser, är trovärdiga och lätta att känna igen sig i. Det är lätt att dras med i Adrians känslor och tankar och man känner verkligen med honom.

Redan tidigt byggs en obehaglig stämning upp – och den bibehålls genom hela boken. Läsaren får en hel del att fundera över, och även när man tror att man vet, finns något mer som lurar under ytan.

Loella är en riktigt otäck och välskriven berättelse som kryper under huden.

Farväl av David Renklint

Det här är en bok som verkligen ger både rysningar och spänning. Det övergivna huset med sin mörka historia, som sträcker sig över generationer, är precis så kusligt som man hoppas på i en riktigt bra skräckbok för barn. Slutet är klassiskt och samtidigt oväntat.

Jag kunde inte lägga ifrån mig boken utan läste från start till slut i ett svep. Språket flyter fint, berättelsen har ett driv som gör att man bara vill läsa vidare och relationen mellan barn och föräldrar känns högst igenkännbar. Miljöerna är målande och stämningen växer sakta men säkert till något riktigt obehagligt.

Det är en riktigt härlig läsupplevelse som jag varmt rekommenderar till barn från 9 år och uppåt.

Bara jag som ser av Emma Olofsson

Det här är verkligen en sådan bok som jag inte kunde släppa förrän sista sidan var läst. Bara jag som ser är en välskriven bladvändare med en bra balans mellan nervkittlande spänning och det som berör på riktigt.

Berättelsen följer Amanda som står mitt i en vardag fylld av flytt, vänskap och osäkerhet, samtidigt som mörka, övernaturliga händelser börjar krypa in i hennes liv. Det är precis lagom kusligt för att man ska sitta på helspänn, men också hjärtskärande och berörande när det handlar om att förlora en förälder och försöka hitta sin plats i världen.

Det jag verkligen uppskattar är hur Emma Olofsson väver ihop spökhistorien med sådana vardagskänslor – rädslor, längtan efter att passa in och vänskapens betydelse. Det blir inte bara spännande, utan också varmt och mänskligt. Jag kände verkligen för karaktärerna och deras relationer, och spänningen gjorde att jag bara ville läsa vidare.

Bara jag som ser är en bok som passar perfekt för dig som gillar lite kuslig spänning blandat med känslor som stannar kvar efter sista sidan.

Spökvandringen av Camilla Linde

När Hanina flyttar till Mörkersjö hoppas hon på en nystart. Nya vänner, en chans att passa in. När ridskolan ordnar en spökvandring bestämmer sig Hanina för att följa med, trots sin mörkerrädsla. Det hon inte vet är att natten kommer att förändra allt.

Camilla Linde har skrivit en berättelse som fångar precis den där känslan jag älskar – när det övernaturliga smyger sig in i vardagen och får en att både rysa och känna. Det är spännande och stundtals riktigt kusligt, men mitt i allt det mörka finns värme.

För bakom spöken och viskningar handlar Spökvandringen om vänskap, mod och utanförskap. Om att våga stå upp, även när benen darrar. Haninas längtan efter att höra till och hennes mod att möta det okända berörde mig.

Det här är en bok att krypa upp med i höstmörkret – en sån där berättelse som får en att vilja tända ett ljus, dra filten tätare om sig och läsa bara ett kapitel till. En perfekt blandning av mysrys och känsla.

Svart opal av Greta Boström

Det här är en sådan där bok som smyger sig in under huden. Svart opal är både spännande och berörande – en mysryslig berättelse som får hjärtat att slå lite snabbare, men också värmas.

Petronella och hennes mamma flyttar till en gammal gård på landet. Det är meningen att de ska börja om efter pappans död, men allt känns fel. Mammans nya kille är konstig, nätterna oroliga, och Petronella börjar se saker i spegeln. Som om gården minns mer än den borde.

Greta Boström fångar precis den där känslan jag älskar – när vardagen och det övernaturliga flyter ihop tills man inte riktigt vet vad som är vad. Det är spännande på ett lågmält sätt, med ett vemod som gör berättelsen extra stark.

Men det som verkligen berörde mig var det underliggande temat: sorgen, längtan efter trygghet och viljan att höra hemma.

Svart opal är en perfekt bok för höstkvällar – lite kuslig, väldigt stämningsfull och full av känsla. En sådan bok man vill krypa upp med under en filt och bara försvinna in i.

Mördaren i huset av Tobias Söderlund

Det här är läskigt på riktigt. Mördaren i huset är en sådan bok som får nackhåren att resa sig – och som alla mellanstadiebarn som vill bli ordentligt skrämda borde läsa. När de har gjort det lär de aldrig mer klaga på att något är för mesigt!

Tobias Söderlund är suverän på att skriva skrämmande. Han bygger upp stämningen på ett sätt som får mig att både rysa av skräck och av läsglädje. Tempot är högt, spänningen konstant och det moderna AI-hemmasystemet spelar en kuslig roll i berättelsen – vilket gör det hela ännu mer obehagligt och trovärdigt.

Det här är en riktig bladvändare i ordets rätta bemärkelse. Jag kunde inte lägga ifrån mig boken förrän sista sidan var läst.

Men jag säger bara: Läs på egen risk!