Jag tycker mycket om att få följa huvudpersonen och hennes resa tillbaka till sig själv. Det är en varm och behaglig läsning som dröjer sig kvar och lämnar mig med en känsla av ljus och längtan efter solen.
Hanna Blixt är makalös på att måla upp hela berättelsen med miljöer, människor och allt. Man befinner sig verkligen där och är en del av allt.
Boken är full av värme och hopp. Det finns hela tiden ett ljus i det mörka. Jag blev snabbt förtjust i både tonen och karaktärerna och älskade att vara i den här världen.
Det är en riktigt mysig och fin berättelse som berörde mig från första sidan. Läs den du med!
Vintagebutiken i romanen är helt underbar — fylld av vackra klänningar och historia. Jag vill bara gå runt där, prova allt och njuta av detaljerna. Jag blir avundsjuk på karaktärerna som får vistas där varje dag.
Själva berättelsen är charmig och hjärtevärmande. Den är full av relationer som både trasslar och läker. Det är lätt att tycka om människorna och jag bryr mig om hur det ska gå för dem. Det är roligt att i denna tredje bok få lära känna min favorit Phoebe bättre.
Trassliga kärleksband i Vintagebutiken är mjuk, charmig och fylld av sådant som får mig att må bra. En perfekt bok att krypa upp med när man vill ha något som värmer – både hjärtat och själen.
Det jag tycker allra mest om här är karaktärerna. De är egna, lite udda och charmigt kantstötta. Det är människor man vill hänga med och som gör berättelsen både roligare och mer levande.
Romantiken är också fint gjord. Den värmer och den pirrar. Men den tar aldrig över allt annat, utan ligger som ett varmt ljus genom hela boken.
Och miljön… en julgransodling! Jag visste inte att jag behövde det, men tydligen gjorde jag det.
Julgransodlingen Christmas Tree är helt enkelt en riktigt mysig och charmig julroman – romantisk, lite hetta och full av udda och härliga karaktärer. En perfekt bok när man vill ha något lättläst juligt.
Jag tycker om hur Ylva Karlsson gör läsningen magisk genom att på de första sidorna antyda att det hänt på riktigt. Det gör det extra spännande och man snabbt vill läsa vidare.
Oron för en mamma som kanske håller på att dö på sjukhuset blandas med äventyr i en magisk skog som bara väntar på att upptäckas. Det blir både spännande, sorgligt och tröstande på samma gång.
Illustrationerna av Katarina Strömgård är i perfekt harmoni med texten. De hjälper till att förstärka känslan och gör historien ännu mer levande.
Paddvättens skog är sådan berättelse som är så lätt att dras in i, att man nästan tittar upp efteråt och förväntar sig att se skogen och karaktärerna.
Det som verkligen fångade mig är julkalendern som huvudpersonen fått av sin tolvårige son, som firar julen med sin pappa. Den blir inte bara en fin tråd genom berättelsen, utan också ett av bokens hjärtligaste inslag. Varje morgon är en liten högtid, och jag satt där och var lika nyfiken som huvudpersonen (och allt fler i byn) på vad dagens lucka skulle bjuda på.
Karaktärerna är dessutom sådär härliga som Jo Thomas alltid bjuder på. Värme, humor och charm i en perfekt feelgoodblandning, och miljöerna gör att jag bara vill packa väskan och kasta mig rakt in i Kanadas vintervärld.
Jo Thomas levererar som alltid en berättelse som värmer långt efter sista sidan. En riktig julmys-pärla.
Den är varmt och vänligt skildrad med härliga karaktärer som man njuter av att omges av. Rockan och hans får Janis stal mitt hjärta direkt.
För mig blir det också extra speciellt att läsa den eftersom jag är uppväxt i Västerbottens inland. Miljöerna känns nära och välbekanta och det gav boken en ännu trevligare och mer hemtam känsla.
Det här är en charmig berättelse som fick mig att le och verkligen trivas. En varm och lättläst bok som man mår bra av att läsa.
Och visst är väl omslaget helt ljuvligt?
Vår tid är över är mörk, full av svärta och smärta – men samtidigt så oväntat vacker.
Här finns allt det där som hör tonåren till: kärlek, drömmar, vänskap, svek, rädslor och den där viljan att erövra världen. Allt placerat i en liten stad på 80-talet, så skickligt skildrat att jag nästan kunde känna den där instängda känslan själv.
Simon… ja, han frustrerade mig rejält ibland. Självupptagen och blind för mycket som händer omkring honom – men också väldigt mänsklig. Det här är en berättelse som väcker frågor och känslor, som rör upp mer än man först tror. Det är sorgligt och gripande.
Vår tid är över är sorglig och gripande, allt fint inramat av Lustans lakejers musik.
Den är spännande, lättläst och full av driv. Jag läste den i ett svep och sidorna bara flög iväg utan att jag ens märkte det. Simona Ahrnstedt lyckas igen med sin perfekta mix av spänning, hämnd och romantik. Det är intensivt, uppslukande och otroligt underhållande.
Nu längtar jag redan efter nästa del i serien. Charlie fortsätter att vara en favorit!
Nattvardsbarnet är spännande och otäck, på det där sättet som gör att man inte kan sluta läsa även om man egentligen vill blunda ibland.
Jag älskar hur språket bara flyter. Det är rappt och lätt att ta till sig. Miljöerna är så målande att jag nästan står där själv, mitt i ett vinterkallt och juligt Södermalm. Just stämningen är en av bokens största styrkor. Den bär handlingen och gör att den lämnar avtryck.
Det här är en deckare som kombinerar intensitet, stämning och en mörk intrig på ett sätt som verkligen tilltalar mig. En bok som både underhåller och kryper under huden.
Romanen är inte bara fartfylld action – den är också en skarp samhällsskildring av dagens Sverige, där maktspel, gängkriminalitet och lojalitetskonflikter vävs samman till en skrämmande trovärdig helhet. Jeridi lyckas balansera det otäcka och det mänskliga, med karaktärer som bär på både mörker och hjärta.
Det hela känns filmiskt. Man ser scenerna framför sig, hör pulsen öka och känner adrenalinet. Men bakom kulisserna av action finns en allvarlig kärna. En berättelse om ansvar, moral och vad som händer när gränsen mellan rätt och fel suddas ut.
Kaoseffekten är trollbindande, otäckt aktuell och skickligt skriven. En thriller som känns både underhållande och djupt oroande. Kort sagt: otäckt bra.
Boken berättas genom fyra olika perspektiv och just det greppet är briljant. Varje kapitel vänder upp och ner på allt man trodde att man hade förstått. Sanningen känns hela tiden nära, men ändå alltid precis utom räckhåll. Jag älskar hur Kelsey Cox bygger intrigen: lager på lager, allt mer invecklat, som att dra i en tråd och se hela väven förändras.
Relationerna mellan karaktärerna är… ja, dysfunktionella på bästa möjliga sätt. Här finns svek, lojaliteter, lögner och undertryckta känslor och allt det gör berättelsen både mörk och beroendeframkallande. Det är inte bara spännande utan emotionellt laddat också.
Jag var totalt fast. Det här är en sådan bok där man tänker “bara ett kapitel till” och plötsligt är klockan två på natten.
Rekommenderas varmt till dig som älskar thrillers med twistar, känslor och karaktärer som gömmer något.
