Boken är ett fönster in i de fattigas Indien. Där ingen makthavare eller polis bryr sig om ett barn försvinner. Författaren har gjort väl avvägd historia mellan en spännande och upprörande intrig. Det är mycket välskrivet och det märks på berättarstilen att det är en indisk berättelse. Det finns en sorts ljus i berättelsen, mitt i det mörka i botten. Så trots det är en upprörande historia, så njuter jag av läsa.
Det gör fick bli mitt stopp i Indien på min resa jorden runt.
Handling; Jai tittar på alldeles för många polisserier och tycker att han är smartare än vännerna Pari (fast hon har bäst betyg i klassen) och Faiz (även om han har ett riktigt jobb). När en skolkamrat försvinner bestämmer sig Jai för att dra nytta av sina nya kunskaper och lösa fallet. Pari och Faiz blir hans assistenter, och tillsammans ger de sig ut på jakt genom livliga basarer och trånga marknadsgränder som luktar kardemumma och stekhet olja.
I bakgrunden skymtar storstadens glittrande ljus och lyxiga höghus. Även om Jais mamma jobbar i ett av dem känns det som en helt annan värld. Men det som börjar som en oskyldig lek slår snart över i något långt allvarligare när fler barn från grannskapet försvinner.
Jai, Pari och Faiz blir tillsammans tvungna att konfrontera vettskrämda föräldrar, likgiltiga poliser och rykten om barnätande djinner. När tragedin kryper allt närmare förändras deras liv för alltid.
