Kanske i ett annat liv av Taylor Jenkins Reid

Kanske i ett annat liv är verkligen en sådan bok som träffade helt rätt hos mig. Jag älskar Sliding Doors-berättelser där små val kan förändra ett helt liv och tillsammans med Taylor Jenkins Reids sätt att skriva kunde det nästan inte bli bättre.

Det är något speciellt med hennes böcker. Ingen liknar den andra, men gemensamt är att de alltid lyckas trollbinda mig. Jag drogs in direkt och ville veta hur allt skulle utvecklas i de två parallella livsödena.

Visst märks det att detta är en av hennes tidigare romaner. Berättelsen är inte lika slipad som i hennes senare böcker, men redan här finns det som gör Taylor Jenkins Reid så speciell: hennes förmåga att berätta om människor och relationer på ett sätt som gör läsaren helt uppslukad.

Det jag tycker allra mest om är hur boken leker med tanken på ödet. Hur mycket avgörs egentligen av våra egna beslut och hur mycket handlar om timing, tillfälligheter och människor vi möter? Det blir både romantiskt, vemodigt och väldigt tankeväckande.

Kanske i ett annat liv är en varm och fängslande roman som fick mig att önska att berättelsen inte skulle ta slut.

Sirenernas sång av Emilia Hart

Sirenernas sång drog in mig i sin värld utan att jag riktigt märkte det. Plötsligt var jag mitt i en berättelse där havet bär på något uråldrigt och hemlighetsfullt och där magisk realism flyter in i verkligheten så naturligt att gränserna suddas ut.

Språket är vackert, mjukt och målande och låter miljöerna få ta den plats de förtjänar. Samtidigt är kvinnoporträtten fyllda av sorg, längtan och kraft. Deras liv flätas samman på ett sätt som verkligen berör.

Det här är en roman som växer genom stämningar, relationer och hemligheter. Mystiken ligger som ett dis över berättelsen och gör läsningen trollbindande.

Immortal Consequences av I.V. Marie

Immortal Consequences av I.V. Marie fick mig att tappa tidskänslan helt. Den var trollbindande från start till slut och jag älskade verkligen idén med Blackwood – skolan dit man kommer efter döden. En skola i skärseldens utkant där man övar sig på att skörda själar och den enda vägen ut är att bli utvald till Decennialen, en serie magiska prövningar som hålls en gång vart tionde år.

Jag gillar verkligen bokens koncept. Boken gav mig tydliga vibbar av både Harry Potter och Hungerspelen, men med en egen mörkare ton och twist som gör att den känns som något helt eget.

Jag gillade också att vi får följa sex olika karaktärer – Wren, August, Irene, Masika, Olivier och Emilio. Det gör att berättelsen hela tiden skiftar perspektiv och bygger upp lager av hemligheter som långsamt avslöjas.

Spänningen håller i sig genom hela boken och det blir en sådan där läsupplevelse där man är så uppslukad att man blir lite chockad när man plötsligt är på sista sidan.

Faderns Monica Rehn

I Fadern är stämningen är tät och obehaglig redan från första sidorna och ju längre in jag kommer desto mer kryper berättelsen innanför skinnet. Det är intensivt, nervigt och väldigt svårt att lägga ifrån sig boken.

Det här är den tredje delen i serien Oskyldig till dess motsatsen bevisats och precis som i de tidigare böckerna finns här en smart intrig där jag hela tiden försöker förstå hur allt hänger ihop, samtidigt som berättelsen tar oväntade vägar.

Monica Rehn är jurist och det märks. Det ger berättelsen en trovärdighet som gör att allt känns extra nära och verkligt. Kombinationen av det juridiska och det psykologiska fungerar väldigt bra och skapar en obehagskänsla som ligger kvar även när jag lagt ifrån mig boken.

Det här är mörkt, spännande och riktigt obehagligt på bästa sätt. En psykologisk thriller i ordets rätta bemärkelse.

När morgonen gryr i Paris av Karolina Schützer

När morgonen gryr i Paris är en riktig pärla till bok. Det är varmt, mysigt och precis en sådan berättelse som jag behövde just nu.

Den parisiska miljön är helt underbar och Karolina Schützer lyckas få staden att kännas levande på ett sätt som gör att jag längtar dit. Maten spelar också en stor roll i berättelsen och beskrivningarna är så lockande att jag både blev sugen på att äta och faktiskt också på att laga mat själv.

Det här är den tredje boken om gänget på Lelulu, men den här gången får Haley stå mer i centrum. Jag tyckte mycket om att få lära känna henne bättre och komma henne närmare.

Som grädde på moset finns det också en härlig dos kärlek som fick mig att läsa vidare med ett leende på läpparna.

När morgonen gryr i Paris är en varm och charmig feelgoodroman fylld av vänskap, kärlek, matglädje och en miljö som är svår att inte förälska sig i. En bok att krypa upp med när man vill ha några riktigt mysiga lästimmar.

Där vinden dansar av Louise Strömberg

Jag blev verkligen tagen av Där vinden dansar.

Den är sorglig, vacker och varm på samma gång. Jag fastnade direkt i både Toves historia i nutid i Arkösund och Märtas liv i Amerika i slutet av 1800-talet. Släkthistorien som sakta nystas upp trollband mig.

Och karaktärerna… jag tyckte verkligen om dem. Särskilt Carola. Hon är en sådan där person som man önskar fanns i ens eget liv. Full av livsglädje och kärlek, men samtidigt rak och säger vad hon tycker.

Det berörde mig hur ursprungsbefolkningen lyftes fram i berättelsen. Det var gjort med en sådan värme och respekt och det är en av de saker som dröjde sig kvar längst hos mig.

Det här är en bok som verkligen slog an något i mig. Den känns äkta, viktig och så nära och jag vet att jag kommer tänka på den länge.

Det yttersta mörkret av Christoffer Holst

Det yttersta mörkret var en av årets mest efterlängtade böcker för mig. Som jag har längtat efter att få återvända till Cilla Storm och den härliga värld som Christoffer Holst har byggt upp. Och precis som väntat blev jag inte besviken. Om det är något jag har lärt mig genom åren så är det att Christoffer Holst alltid levererar.

Det här är precis det som gör att jag älskar Cilla Storm-serien. Det finns en spännande mordgåta i botten, men samtidigt är det så mycket mer än bara en deckare. Holst är en mästare på att skapa den där mysiga, gemytliga känslan som gör att man vill stanna kvar i berättelsen långt efter att boken är slut. Det är charmigt, underhållande och väldigt svårt att lägga ifrån sig.

Som vanligt spelar mat och vin en stor roll, och jag blir alltid lika sugen på både god mat och ett glas vin när jag läser. Christoffer Holst har en oslagbar förmåga att väva in livsnjutandet i sina berättelser utan att det tar fokus från spänningen.

Det yttersta mörkret är helt enkelt mysdeckare när den är som allra bäst. En varm, charmig och underhållande läsupplevelse med en väl avvägd dos spänning. Jag läste med ett leende på läpparna och kände den där särskilda läsglädjen som bara vissa böcker lyckas framkalla. Läslust deluxe. Jag blir faktiskt lite lycklig av att läsa den här serien

Den tolfte spelaren av Robert Hedman och Lena Risberg

Den tolfte spelaren är en spännande och välskriven deckare, där jag snabbt drogs in i mordgåtan.

Något jag uppskattade extra mycket hur trovärdigt polisarbetet skildras. Utredningen får ta plats och det märks att författarna har lagt stor vikt vid detaljerna. Det gör berättelsen både realistisk och engagerande.

Fotbollskopplingen ger dessutom boken en egen prägel. I dessa VM-tider känns det extra roligt att läsa en deckare där fotbollsvärlden spelar en så central roll. Även för mig som främst läser för spänningens skull tillför miljön och temat något extra till berättelsen. Man behöver verkligen inte vara fotbollsintresserad för att uppskatta berättelsen. Miljön tillför bara en extra dimension.

Karaktärerna är också en av bokens styrkor. De känns intressanta och mänskliga jag tyckte om att tillbringa tid med dom. 

Kombinationen av en välbyggd intrig, trovärdigt polisarbete och intressanta karaktärer gör Den tolfte spelaren till en riktigt underhållande deckare som jag gärna rekommenderar vidare.

Ont krut av Linda H Staaf

Ont krut är en spännande och underhållande kriminalroman. Trots att det är den tredje boken i serien hade jag inga problem att komma in i berättelsen och följa karaktärerna.

Mordutredningen är intressant och jag tyckte om hur pusselbitarna successivt föll på plats. Jag gillade att följa poliserna Christian Stahl och Marita Lander. De känns trovärdiga och bidrar på olika sätt till berättelsens spänning. 

Linda H. Staaf skriver lättillgängligt och berättelsen har ett bra driv genom hela boken. Ont krut är en underhållande kriminalroman med tillräckligt många överraskningar för att hålla mig nyfiken ända till slutet.

Kriget av Pascal Engman

Thriller, Gängkriminalitet,

Kriget är en oerhört välskriven och drabbande thriller som känns skrämmande aktuell. Pascal Engman skildrar droger, våld och gängkriminalitet på ett sätt som känns både verklighetstroget och obehagligt nära. Det här är en berättelse som gör ont att läsa, just för att den känns så verklig.

Jag fastnade direkt i handlingen och hade svårt att lägga boken ifrån mig. Karaktärerna är komplexa och dialogerna känns äkta, vilket gör dem ännu mer trovärdiga. Engman lyckas också skildra de människor som hamnar mitt i våldet och konsekvenserna av den kriminella världen, något som gjorde starkt intryck på mig.

Kriget är mörk, otäck och stundtals smärtsam läsning. Det är en berättelse om en fruktansvärd verklighet som många människor lever i och flera gånger kände jag både ilska och sorg över det jag läste. Samtidigt finns det ljusglimtar av hopp, vänskap och medmänsklighet som bryter igenom mörkret. Det här är en bok som jag kommer att rekommendera om och om igen.

Hennes sista andetag av Taylor Adams

Hennes sista andetag är en otroligt spännande thriller som jag läste i ett svep, eftersom det var helt omöjligt att lägga den ifrån mig.

Taylor Adams bygger upp en mörk och obehaglig stämning, där spänningen är nervkittlande och känslan av fara finns i varje kapitel.

Det som verkligen gjorde starkast intryck på mig var den extrema klaustrofobin. Stora delar av berättelsen utspelar sig i grottmiljö och det var stundtals så obehagligt att jag fick påminna mig om att jag satt tryggt hemma i soffan.

Jag är faktiskt väldigt glad att jag besökte Lummelundagrottorna innan jag läste den här boken, för efteråt känner jag inte direkt någon längtan att ge mig ner i en grotta igen.

Hennes sista andetag är en intensiv och skrämmande thriller som höll mig i ett järngrepp hela vägen. Så otroligt bra! 

Pojkarna från södra Möre av Henrik Hollbox

Pojkarna från södra Möre är en suggestiv och krypande otäck berättelse som gav mig en obehaglig känsla redan från första sidan.

När den fjortonårige Felix hittas död på en flotte i Ljungbyån avskrivs dödsfallet som naturligt. Men Felix pappa Ola vägrar acceptera förklaringen, samtidigt som journalisten Nancy de Vries börjar gräva i fallet. Snart leder spåren till en mystisk husvagn och ett trettiofem år gammalt försvinnande som fortfarande kastar sin skugga över bygden.

Det jag tycker allra bäst om är den kusliga stämningen. Miljöerna känns så levande och det finns något mörkt och hotfullt under ytan genom hela berättelsen. Jag tyckte också om hur författaren hela tiden leker med gränsen mellan dröm och verklighet. Vad är egentligen på riktigt och vad är det inte? Den osäkerheten förstärker den obehagliga känslan som följer med genom hela boken.

Det här är en bok för dig som uppskattar lågmäld men intensiv spänning, där miljön och stämningen är minst lika viktiga som själva handlingen.

Det här är första delen i en spänningsserie.

En dag ska vi återvända av Carina Bergfeldt

En dag ska vi återvända är en bok som berörde mig djupt. Det var inte en berättelse som jag kunde sträckläsa, hur gärna jag än ville veta vad som skulle hända. Jag behövde ta pauser eftersom det stundtals gjorde så ont att läsa om hur slavarna behandlades. Det är svårt att förstå att människor har fått utstå sådana grymheter och man skäms över att Sverige haft en slavkoloni.

Carina Bergfeldt skildrar både människorna och deras öden på ett sätt som gör att allt känns verkligt. Jag levde mig helt in i berättelsen och fick en stark känsla för hur livet kunde se ut under den här tiden. Det märks att mycket arbete ligger bakom boken och jag tycker att hon lyckas göra historien både levande och lätt att ta till sig.

Det är en bok som väcker många tankar och känslor och som man vill prata om så fort man har läst klart den. Jag tror att den skulle passa perfekt i en bokcirkel eftersom det finns så mycket att diskutera och reflektera kring. För mig blev det också en bok som jag behövde bearbeta efteråt.

En dag ska vi återvända är första delen i Gustaviasviten och vilken början det är. Jag är redan nyfiken på fortsättningen.

Om den här boken inte blir nominerad till Årets bok blir jag faktiskt förvånad. Det här är en helt fantastisk läsupplevelse som får högsta betyg av mig.