Dy av Pia Hagmar

Jag har läst många av Pia Hagmars barn- och ungdomsböcker tidigare, så det var spännande att få möta henne i en annan typ av berättelse. Och i Dy fångade hon mig redan i prologen. Redan från start väcks min nyfikenhet, samtidigt som en känsla obehag följer med genom hela boken.

Det som gjorde störst intryck på mig var de starka kvinnoporträtten. Kvinnorna känns trovärdiga och levande, präglade av det de varit med om. Relationerna är komplexa och innehåller både kärlek, lojalitet, besvikelser och konflikter.

En annan styrka är gestaltningen av miljöerna och naturen. Det blir så levande att det känns som att jag är där. Det lättlästa språket gör att sidorna flyger förbi, samtidigt som de många intrigerna håller nyfikenheten kvar genom hela boken.

Jag uppskattade särskilt hur berättelsen successivt byggs upp mot ett avslut som överraskade mig. Dy är en roman som stannar kvar i tankarna långt efter att sista sidan är läst.

Vi brukade bo här av Marcus Kliewer

Det här är exakt den sortens bok som får en att vilja tända alla lampor hemma.

Vi brukade bo här av Marcus Kliewer är psykologisk skräck med en kuslig och obehaglig stämning som håller en på helspänn.

När Charlie och Eve köper ett avskilt hus i bergen till vrakpris ser de en chans till snabb vinst. Men när en familj dyker upp och säger att de en gång bott där förändras allt. Det som först verkar vara ett oskyldigt besök utvecklas snart till något djupt obehagligt

Själva idén i sig är djupt oroande redan från första början och ju längre in i berättelsen man kommer desto mer skev känns verkligheten. Svaren blir färre istället för fler och den krypande känslan av att något är fullständigt fel växer sig bara starkare. 

Insprängda annonser, utskrifter från radiosändningar, tidningsartiklar och annat material förstärker känslan av att man själv försöker lägga pusslet kring vad som egentligen pågår och gör läsningen ännu mer intensiv.

Vi brukade bo här är en kuslig, säregen och väldigt intressant berättelse som är svår att skaka av sig och som jag helt säkert kommer att tänka på länge.

Allt som återstår av Virginie Grimaldi

Vilken pärla till bok! Jag blev faktiskt överraskad av hur underbar Allt som återstår av Virginie Grimaldi är.

Det här är en varm, hoppfull och väldigt ljuvlig berättelse som är otroligt lätt att komma in i. Språket flyter fram på ett sätt som gör boken både lättläst och svår att lägga ifrån sig. Jag fullkomligt älskade den där härligt franska känslan som genomsyrar hela boken.

Det jag tyckte allra mest om var skildringen av vänskap över generationsgränserna. Jag är väldigt svag för sådana relationer i böcker och här görs det med både värme, hjärta och stor omtanke. Det är fint, mänskligt och berörande utan att bli för mycket.

Berättelsen kretsar kring tre människor i olika åldrar, med helt olika erfarenheter och egentligen ingenting som borde förena dem. Ändå för slumpen dem samman under ett och samma tak och de måste plötsligt lära sig att leva sida vid sida. 33-åriga Iris, 18-åriga Theo och 74-åriga Jeanne blir ett oväntat slags kollektiv. 

Det här är verkligen en bok som lämnar efter sig en känsla av hopp och värme. Allt som återstår är kort sagt en helt underbar bok och en riktig liten pärla. Missa för allt i världen inte den.

Ett annat ord för mord av Frida Gråsjö

Ett annat ord för mord av Frida Gråsjö är en charmig och underhållande mysdeckare som bjuder på både klurigheter och härliga karaktärer.

Det här är första delen i serien Korsordsmorden och redan från start känns det som en serie med stor potential.

Jag fastnade direkt för det ovanliga upplägget med en korsordsmakare som försöker lösa mordmysteriet. Det ger berättelsen en egen ton och gör den både originell och riktigt rolig att läsa. Mycket av bokens charm ligger också i de levande och färgstarka karaktärerna.

Jag tycker också väldigt mycket om att boken utspelar sig i Åmål på 1980-talet. Tidsandan bidrar med mycket charm och de små detaljerna som förflyttar en tillbaka i tiden är verkligen härliga.

Själva deckargåtan är dessutom riktigt klurig. Det är precis den sortens mysterium som passar mysdeckargenren så bra, där det både finns spänning och underhållning utan att det blir alltför mörkt.

Kombinationen av mordgåta, korsord och 80-talsmiljö fungerar oväntat bra och blir en mysig och charmig deckarstart för dig som gillar kluriga mysterier, roliga karaktärer och underhållande mysdeckare.

Det är om dig jag skriver av Moa Backe Åstot

Jag ångrar att jag inte läste Det är om dig jag skriver direkt jag fick den i min hand.

Moa Backe Åstot skildrar på ett väldigt fint och träffsäkert sätt hur det är att vara tonåring och kär på håll. Den där osäkerheten att inte veta om det är besvarat. Att analysera, hoppas och tvivla. Det är så ömt, så skört och så väldigt igenkännbart.

Samtidigt handlar det om att gå sista terminen i nian och om vänskap, status och tillhörighet. Moa Backe Åstot fångar allt det där med fingertoppskänsla.

Och så formen. Att skriva en lyrisk roman som både känns som dikter och som en hel berättelse är verkligen inte lätt, men här fungerar det otroligt bra. Det finns så mycket mellan raderna och ändå blir allt tydligt. Det är väldigt skickligt gjort.

Det här är en sådan bok jag verkligen hade velat sätta i händerna på högstadieelever. Ja, jag hade nog till och med velat ha bokcirkel om den. För det här är en bok som både går att känna igen sig i och prata länge om.

Jag kände allt, varje liten känsla, medan jag läste den här boken. Den är så fin, så fin.

Hexkrafter och hemligheter av Sören Olsson

Hexkrafter och hemligheter av Sören Olsson är första delen i serien Världens väktare  och det känns som en riktigt lovande start på en ny fantasyserie för mellanåldern.

Vi får följa tolvåriga Livia som hamnar mitt i något oväntat när hon upptäcker att hon kan flytta saker med tankekraft. När hon sedan dras in i den hemliga organisationen Världens väktare öppnar sig en helt ny värld fylld av hemligheter och mystiska symboler. Det är spännande och sidorna bara försvinner medan man läser.

Jag tyckte också om illustrationerna av Henrik Jonsson, som också illustrerat Pax-serien. De ger berättelsen en extra dimension och fångar stämningen fint.

Boken passar bra för läsare i åldern 9–12 år som gillar äventyr, mysterier och magi. Det är en spännande början på en serie som jag tror kan växa till något riktigt fint. Jag ser fram emot att få veta mer om både Livia och Världens väktare.

A Curse for True Love av Stephanie Garber

A Curse for True Love är en sådan där avslutning som både fyller hjärtat och samtidigt lämnar ett tomrum efter sig. Jag har älskat att få befinna mig i den här trilogin och nu när sista sidan är läst känns det märkligt tomt.

Jag älskar hur det känns som att läsa en saga. Magi, förbannelser, gamla legender – och så alla dessa känslor. Det är en sådan härlig mix.

Genom hela berättelsen finns en magisk, nästan drömlik ton. Det är både vackert och lite mörkt och definitivt helt omöjligt att lägga ifrån sig.

I den här sista delen faller många bitar på plats, samtidigt som vissa frågor lämnas obesvarade. Kanske är det också ett sätt att öppna upp för fler berättelser i samma universum, med andra karaktärer i fokus.

Samtidigt är jag inte säker på att jag ens vill ha alla svar. Det finns något fint i att inte få allt förklarat, i att låta vissa saker stanna kvar som små frågetecken.

Och karaktärerna… som jag kommer sakna dem. Att få följa Evangeline och Jacks har varit något alldeles speciellt och deras historia kommer stanna kvar hos mig länge.

Den här trilogin har verkligen tagit en självklar plats i mitt hjärta.

Den fjärde väggen av Victor Pavic Lundberg

Om man inte fångas av den Den fjärde väggen av Victor Pavic Lundberg då förstår jag faktiskt ingenting. Det är en riktigt spännande, välskriven och lättläst thriller - så full av oväntade vändningar att jag vill döpa om författaren till tvisternas mästare.

Vi får följa den före detta stjärnregissören Sebastian Krantz som börjar misstänka att hans fru Annie är otrogen. Därför anlitar han en privatspanare.

Berättelsen skiftar mellan Sebastian och Annies perspektiv och för varje växling läggs ett nytt lager till. Jag älskar hur jag gång på gång tvingas tänka om, omvärdera och se karaktärerna i nytt ljus.

Victor Pavic Lundberg bygger upp berättelsen med en imponerande precision. Det är mörkt, psykologiskt och oerhört drivet. Vändningarna kommer tätt och flera av dem slog verkligen undan benen på mig.

Det här är en läsning som levererar på många plan.

Stulet liv av Kimberly Belle

Stulet liv av Kimberly Belle bygger på en intressant och lockande grundidé. När Stella reser till Paris med mannen hon tror att hon känner och han plötsligt försvinner efter ett terrorattentat, förändras allt på ett ögonblick. Vem var han egentligen?

Det jag tyckte allra mest om var just den delen där Stella inte vet om Adam är död eller vid liv. Den där ovissheten, blandningen av sorg, hopp och misstankar, gav berättelsen en stark nerv. Det var där jag verkligen drogs in och ville veta mer. Jag tyckte också om den där gnagande ovissheten när Stella inte längre visste vad hon skulle tro eller vem som gick att lita på.

Samtidigt blev det tyvärr lite för orealistiskt för mig i vissa delar, vilket gjorde att jag tappade greppet om berättelsen ibland.

Men det är en snabbläst bok som ändå underhåller, särskilt när frågorna hopar sig.

Skyfall av Ginstmark

Skyfall av Johanna Ginstmark är en den tredje boken i serien och en deckare där stämningen är tung och relationerna komplicerade. En obehaglig känsla finns genom hela läsningen och det var precis så där mörkt som jag vill ha. 

Jag blev också engagerad i karaktärerna och önskade flera gånger att jag hade kunnat kliva in i berättelsen och hjälpa dem. Det kan ha hänt att jag faktiskt pratade med dem en gång eller två.

Det regniga och molntäckta Österlen är dessutom en perfekt inramning till en berättelse fylld av hemligheter, lögner och sådant som länge hållits dolt. Det bidrar till den smygande spänningen.

Det här är en bok som verkligen kryper in under huden och passar dig som gillar spänning med både nerv, mörker och mycket känsla.

Bokrn om ADHD

Boken om ADHD är en sådan bok som jag tycker att alla borde läsa. För oavsett om man själv har diagnosen eller inte, så finns det nästan alltid någon i ens närhet som har det. En vän, ett barn, ett syskon, en klasskompis, någon i släkten, någon i bekantskapskretsen- listan kan göras lång. Och just därför känns den här boken så viktig.

Boken riktar sig till barn i åldern 9–12 år, men jag tycker verkligen att den fungerar långt utanför den målgruppen också. Den passar fint att läsa tillsammans med yngre barn, samtidigt som både äldre ungdomar och vuxna kan få mycket ut av den. Det är något med sättet den förklarar på som gör att allt känns lätt att ta till sig utan att det någonsin blir förenklat på fel sätt.

Jag tycker så mycket om hur konkret och tydlig boken är. Den är föredömligt lättläst och fylld av fina, roliga illustrationer som verkligen hjälper till att förstärka det som berättas. Genom Love och Sonja får man följa hur en dag kan se ut med ADHD och det gör stor skillnad att få se både känslor, situationer, styrkor och utmaningar gestaltas så nära och vardagligt.

Det jag uppskattar allra mest är att boken har ett så varmt och inkluderande tilltal. Här finns massor av tips och råd, inte bara till den som har ADHD utan också till omgivningen. Jag älskar särskilt att den också riktar sig till kompisen och visar hur man kan hjälpa och stötta en vän med ADHD. Det gör boken så omtänksam.

Det här är helt enkelt en fantastisk bok om ADHD. Faktiskt den bästa jag har läst i ämnet.

Gästspelet av Linda Ståhl

Gästspelet av Linda Ståhl är en ganska mörk berättelse. Det är en tragisk och bitvis riktigt obehaglig historia där hemligheter sipprar fram och allt det outtalade ligger och vibrerar under ytan.

Linda Ståhl är skicklig på att skapa karaktärer och relationer som känns levande och trovärdiga, även när de inte är särskilt lätta att tycka om. Ibland vill man nästan ta tag i dem och ruska om dem och just det gör berättelsen ännu mer komplex och fängslande.

Språket är säkert och väl avvägt, och tempot driver läsningen framåt utan att tappa djupet. Linda Ståhl behärskar verkligen den psykologiska spänningen, där huvudpersonerna bär på mer än de visar eller talar om.

Gästspelet, första delen i serien Svartvillan, är en mörk och obehaglig berättelse om hemligheter och gråzoner i en miljö som förstärker den krypande spänningen.

Skyddsjakt av Frida Ajo

När jag läste Sågverk fastnade jag för Frida Ajos sätt att skildra människor och små samhällen. Därför var jag väldigt nyfiken på uppföljaren Skyddsjakt.

Det är en spännande fortsättning där flera olika trådar löper genom berättelsen. Men det är framför allt spåret kring mysteriet med lillasystern som griper tag i mig mest. Min nyfikenhet väcktes i första boken och jag märker hur jag hela tiden vill läsa vidare för att förstå vad som egentligen hänt.

En sak jag verkligen tycker Frida Ajo lyckas med är skildringen av det lilla samhället. Jag känner igen hur rykten kan få eget liv, hur lojaliteter kan vara både starka och komplicerade och hur människor ibland väljer att skydda varandra även när sanningen kanske borde fram. Dessutom väcker karaktärerna intresse och gör att jag vill veta mer om dom. 

Skyddsjakt är en spännande uppföljare som bygger vidare på världen från Sågverk på ett riktigt bra sätt. En berättelse där både mysteriet och människorna får ta plats och som påminner om hur mycket som kan döljas under ytan i ett litet samhälle.