Allt var bättre förr av Maria Gustavsdotter

Jag älskade Allt var bättre förr från början till slut och blev fullständigt uppslukad av både människorna och tiden den skildrar.

Maria Gustavsdotter lyckas så skickligt fånga början av 1970-talet och den kvinnosyn som präglade samhället då. Det är trovärdigt, levande och stundtals provocerande på ett sätt som verkligen väcker känslor. Jag satt flera gånger och kokade av ilska över Kerstins man Karl. Och hans mamma gjorde mig inte mindre frustrerad direkt. Det är just det som gör boken så bra, att karaktärerna känns så äkta att man reagerar på dem som om de var verkliga människor.

Jag är också imponerad över hur naturligt tidsandan vävs in i berättelsen. Maria Gustavsdotter har gjort ett noggrant arbete för att skapa en trovärdig skildring av tiden.

Det här är dessutom en perfekt bokcirkelbok eftersom den väcker så många tankar och känslor. Det finns mycket att diskutera kring relationer, kvinnors villkor, normer och hur samhället förändrats genom åren.

Allt var bättre förr är en underbar och oerhört välskriven roman som både engagerar, berör och gör en arg på helt rätt sätt.

Var är de vuxna? av Nina Lykke

Var är de vuxna? av Nina Lykke är precis en sådan roman jag hoppades på - och fick. Det är skarpt, skavigt och fullt av den där bitska humorn som jag gillar så mycket. 

Vi får följa Ida, snart 60 och parterapeut, som inte bara analyserar sina patienters relationer utan också sina egna. Genom henne får vi en berättelse som fångar vardagen och samtidigt handlar om ansvar, föräldraskap och vad som händer när vuxna människor slutar vara just vuxna.

Framför allt är det intressant är hur Lykke skildrar dagens curlingkultur. Det finns en tydlig och träffsäker kritik mot ett samhälle där barnens behov ofta får ta över helt, utan att någon riktigt sätter gränser.

Nina Lykke skriver med en humor som gör att jag småler hela vägen, samtidigt som det finns ett allvar som träffar en öm punkt. Det är just den kombinationen jag tycker hon är så bra på – det roliga som aldrig blir bara roligt utan som sätter fingret på sådant som skaver i dagens samhälle. Det blir en läsning som både underhåller och väcker tankar.

Kvinnorna i huset av Lina Arvidsson

Kvinnorna i huset är en psykologisk thriller som kryper in under huden redan från första sidan. Den där obehagliga känslan som skaver växer bara starkare ju längre in i berättelsen man kommer.

Efter ett ödesdigert beslut under en konferenskväll rasar Evas liv samman. Tyngd av skuld försöker hon göra det rätta och bjuder in änkan till mannen som drabbats. Men det som börjar som ett försök till försoning glider snabbt över i något betydligt mörkare.

Det jag älskar mest är osäkerheten. Jag visste aldrig var jag hade karaktärerna och ändrade uppfattning flera gånger. Den där känslan av att inte kunna lita på någon påminner om Freida McFadden och gör att spänningen hela tiden ligger på helspänn.

En riktigt smart, mörk och beroendeframkallande thriller.

Schimpanserna vid Point Nemo av Cecilia Klang

Schimpanserna vid Point Nemo av Cecilia Klang är en varm och inkännande berättelse, men också skavig på ett sätt som gör att den känns på riktigt.

Vi får följa Lisa och hennes pappa Rolf och deras relation är verkligen i centrum. Det handlar om kärlek, men inte bara den fina och självklara, utan också den som kan bli begränsande. När Rolf blir sjuk i cancer tvingas Lisa börja fundera på sitt eget liv – något hon länge undvikit.

Jag gillar verkligen hur man får ta del av bådas perspektiv. Relationerna känns äkta rakt igenom. Cecilia Klang är otroligt skicklig på att skriva fram vanliga människor på ett sätt som gör att man verkligen känner med dem. Jag kommer dem nära, både i tankar och känslor.

Lisa är dock inte alltid lätt att tycka om. Hon är självupptagen och fast i sitt eget, och jag blir faktiskt irriterad på henne flera gånger. Samtidigt är hon så mänsklig i det och bilden av henne förändras också efter hand.

Det är mycket känslor i den här boken – sorg, frustration, värme, humor – allt får plats. Språket är träffsäkert och rakt och balansen mellan det tunga och det lätta fungerar väldigt fint.

En bok som stannar kvar länge i tankarna efter sista sidan. Läs den!

Teknokraternas plan av Fabian Göranson

Teknokraternas plan av Fabian Göranson är andra delen i trilogin om Klara, och det är verkligen här berättelsen tar fart på riktigt.

I första delen, Tvättbjörnarnas stad, lades grunden till världen och karaktärerna, men i denna del händer allt snabbare. Hus rivs utan förvarning, kvarter försvinner och människor tvingas bort.

Klara är nu en del av tvättbjörnarnas gäng – gatubarnen som försöker rädda det som går att rädda. Samtidigt finns hennes mamma där, någonstans i staden, fortfarande letande efter Klara. Och parallellt fortsätter också konflikten med Clownerna, en annan grupp barn, vilket ger berättelsen ytterligare en nerv. 

Det som berör mest är hur allt det välbekanta sakta tas ifrån dem. Hur det som är snett och levande inte får finnas kvar, utan ska bytas ut mot något mer tillrättalagt och enhetligt. Och vad det gör med de som inte passar in i det. 

Berättelsen är både spännande, sorglig och obehaglig, ibland nästan lite mörkare än jag var beredd på. Och det gillar jag.

Illustrationerna är, som i första boken, en stor del av upplevelsen. Jag gillar verkligen hur miljöerna är fyllda av detaljer som bygger upp känslan av staden och berättelsen.

Det här är en bok som passar både yngre och äldre, just för att den går att läsa på olika sätt. Som ett äventyr, men också som något som väcker tankar.

Och mitt i allt finns Klara, med sin längtan efter frihet och en plats att höra till – samtidigt som allt runt henne håller på att raseras.

Vintervila av Christina Erikson kl

Vintervila av Christina Erikson är en starten på en spänningsserie som verkligen väcker nyfikenhet. Det märks hur gediget grundarbetet är. Den isolerade, fiktiva ön känns både levande och trovärdig och persongalleriet sticker ut på ett sätt som gör att man vill veta mer om varenda en av dem. Det märks att mycket tanke har lagts på både miljö och människor.

Det är mycket jag tycker om: miljön, stämningen, de lågmälda humorinslagen och det tydliga drivet i de korta kapitlen som gör att man hela tiden läser bara en sida till.

Men det är karaktärerna som verkligen fångar mig. Poliserna Emelie och Felix, som försöker få ett samarbete att fungera trots att det inte är självklart. Den före detta elitsoldaten Miriam, som motvilligt dras in i det hela. Och så 14-årige Vincent – så träffsäkert beskriven i både tankar och blick. Han ser sådant andra missar och han är en sådan karaktär man tar till sitt hjärta direkt.

Han och Miriam blev snabbt mina favoriter, även om jag tycker mycket om både Felix och Emelie också. Det slog mig flera gånger hur ovanligt det är att tycka om alla huvudpersonerna i en spänningsroman – om man nu inte räknar mördaren.

Det är kanske det bästa betyget en serie kan få: att jag redan nu längtar tillbaka till Yttre Borgö.

Björndråparen av Johanna Holmström

Björndråparen av Johanna Holmström är en deckare där något med stämningen drar in mig direkt. 

När några bärplockare hittar en skjuten björn ute på en myr och tonårsflickan Jenna samtidigt försvinner sätts berättelsen i rörelse på ett sätt som direkt skapar en olustkänsla. I samma veva rapporteras dessutom en varg, som ofta setts tillsammans med björnen, vara skadeskjuten.

Kriminalkonstapel Minna Salminen får i uppdrag att utreda fallen i lilla Kuhmo nära den ryska gränsen och ju längre berättelsen går desto mörkare blir allt. Det är obehagligt på ett sätt som känns väldigt äkta, mycket tack vare miljöerna och känslan av att skogen hela tiden finns där tätt inpå.

Det jag fastnade mest för är hur Johanna Holmström väver samman olika världar. Här finns ungdomar som lever stora delar av sina liv på nätet, samtidigt som gamla strukturer och destruktiva ideal lever kvar i jaktlagen och bland männen som styr efter sina egna regler. Det blir en väldigt obehaglig krock mellan två världar och det är nog också det som gör boken så stark. Allt känns nära och trovärdigt, nästan lite för nära ibland.

Språket är dessutom fantastiskt att läsa.  Det finns ett sådant fint flyt i texten och många formuleringar som bara sitter helt rätt. De finlandssvenska uttrycken ger berättelsen en egen ton och jag tycker det gör mycket för känslan. Det känns levande och väldigt snyggt skrivet.

Berättelsen rör sig mellan flera perspektiv och trådar, men tappar aldrig greppet. Spänningen byggs upp långsamt och säkert, tills det till slut nästan blir omöjligt att lägga boken ifrån sig. Och vilket slut sedan. Dramatiskt, intensivt och precis så starkt som berättelsen förtjänade.

Det här var första gången jag läste något av Johanna Holmström men definitivt inte den sista. Det märks att det här är en författare med full kontroll över både språk och berättande. Och omslaget av Elina Grandin passar romanen perfekt — suggestivt, mörkt och omöjligt att inte dras till.

Ett år till dig av Jenny Clevström

Åh, vad fin romanen Ett år till dig av Jenny Clevström är. Jag tyckte om den redan från första sidan, ja nästan från första raderna. Den har DET som är så svårt att förklara, men som gör att läsningen bara känns rätt i kroppen.

Londonmiljöerna är ljuvliga. Små detaljer, små ögonblick och små blinkningar av kärlek till staden som bygger upp en stämning jag ville stanna i länge.

Och universitetsmiljön… ja, den är som gjord för den här berättelsen. Varm, levande, mysig. Kärlek i universitetsmiljö har något alldeles eget och här skildras det så naturligt och fint.

Men det är inte bara en kärlekshistoria. Det finns också relationer som skaver, gör ont, känns i hjärtat. Särskilt pappa‑relationerna berörde mig djupt. 

Det här är mysigt, varmt och samtidigt så känsligt berättat. Läsningen flyter fram som en dröm. En pärla, helt enkelt.

De saknade sidorna av Alyson Richman

De saknade sidorna av Alyson Richman är en sådan bok som fångar mig direkt. Det finns ett lugn i hur allt berättas. Historien växer fram i sin egen takt, där alla små detaljer långsamt faller på plats, men samtidigt finns det ett driv som gör att jag hela tiden vill läsa vidare.

Vi rör oss mellan dåtid och nutid, från tidigt 1900-tal och Titanics förlisning till ett mer nutida Harvard University där studenten Violet arbetar som assistent på Widener Library. Det handlar också om Harry Widener, vars öde och stora kärlek till böcker vävs samman med Violets liv. Jag tycker verkligen om hur de här två tidsplanen möts.

En av berättarrösterna är Harry, fast inte som levande utan som ande. Det gör berättelsen lite annorlunda och är också en stor del av varför jag tycker så mycket om den. Jag gillar verkligen det greppet och tycker att det är fint gjort.

En annan sak jag älskar är hur starkt kärleken till böcker lyser i berättelsen. Harrys passion för att samla böcker är inspirerande. Jag kunde inte låta bli att googla titlar och författare, och min egen kärlek till gamla böcker förstärktes också av berättelsen.

Språket är vackert och berättelsen rymmer både värme, vemod och en känsla av hopp. Det här är en bok om sorg, kärlek och minnen samt om hur människor kan fortsätta påverka oss långt efter att de inte längre finns här.

De saknade sidorna är en bok som stannar kvar hos mig. Och ja – jag älskade den.

De fyra systrarna av Eleanor Buchanan

De fyra systrarna av Eleanor Buchanan är en bok som direkt ger lite samma känsla som Lucinda Rileys serie och gillar man den så är chansen stor att man fastnar här också.

Vi får följa Roz som efter sin mammas våldsamma död lämnar Australien med en ring som enda ledtråd. När hon i ett dammigt skyltfönster i London ser en tavla med fyra stenar vid havet är det som att något väcks. Där börjar ett sökande som leder henne in i en familjehistoria som legat gömd länge.

Parallellt får vi följa Iris Blackmore på 1930-talet. Efter att deras mamma dör tvingas hon lämna Skottland för att försöka rädda familjen och sina systrar. Resan tar henne långt bort, både från hemmet och det liv hon egentligen vill ha.

I bakgrunden finns den där gamla skotska legenden om de fyra stenarna och förbannelsen. Jag gillar verkligen det inslaget. Det gör något med stämningen utan att ta över berättelsen.

Miljöerna är fina att vara i - från Skottlands karga landskap till varmare platser längre bort - och det är något med hela känslan i boken som gör att jag gärna stannar kvar och bara läser vidare.

De fyra systrarna är en bra och väldigt läsvärd start på en serie. Det var så skönt att få försvinna in i ett storslaget äventyr igen. Jag längtar redan efter fortsättningen.

Splittrad skymning av Filip Landell

Splittrad skymning av Filip Landell överraskade mig på bästa sätt. Jag blev snabbt inlockad i berättelsen och innan jag visste ordet av hade jag läst ut den. Drivet ligger både i det mjuka och följsamma språket, men också i hur själva berättandet är uppbyggt. Det är en deckare som passar mig som hand i handsken.

Relationerna är det som stannat kvar allra mest. Familjebanden, men också dynamiken mellan Vanja, Vilhelm och Erik, känns äkta, levande och precis lagom skavande. Det berör utan att bli tillrättalagt.

Miljön spelar dessutom en stor roll, både för berättelsen och för min egen läsupplevelse. Den är så levande skildrad att den stannat kvar hos mig, trots att det gått över en vecka sedan jag läste boken.

Det här är en berättelse där läsningen bara flyter fram, sida efter sida. En deckare helt i min smak.

Synnerliga skäl av Monica Nebelius Lüning

Synnerliga skäl av Monica Nebelius Lüning är en stark och välskriven deckare som förenar spänning med ett brännande aktuellt tema. Här skildras ungdomsvåld med både skärpa och känsla och berättelsen ligger obehagligt nära vår samtid. Det är en roman som väcker frågor om ansvar, utsatthet och hur snabbt allt kan gå fel.

Spänningen är närvarande genom hela boken, men det är allvaret och det mänskliga som stannar kvar. Språket flyter fint och Monica Nebelius Lüning skriver på ett sätt som gör det lätt att ta sig igenom boken, trots att temat är tungt.

Synnerliga skäl är en engagerande och angelägen deckare som kombinerar spänning med en stark skildring av vår samtid.

Likhandlaren av Camilla Lagerqvist

Likhandlaren av Camilla Lagerqvist är en riktigt underhållande historisk pusseldeckare och ännu en fin del i serien om Detektiv Tillman. Det här är den tredje boken i serien och jag tycker verkligen att Camilla Lagerqvist har hittat helt rätt ton i de här berättelserna.

Vi befinner oss i 1920-talets Uppsala och det är en miljö jag fullkomligt älskar att få vistas i. Lagerqvist är otroligt skicklig på att måla upp både tid och plats med hjälp av levande miljöskildringar och fina tidstypiska detaljer. Det gör att jag inte bara läser om tiden – jag känner verkligen att jag är där och lever i den medan jag läser.

Själva mysteriet är både klurigt och underhållande, precis så som en riktigt bra pusseldeckare ska vara. Det finns ett härligt driv i berättelsen och jag gillar verkligen hur spänning blandas med humor på ett så naturligt sätt. Dialogen är rapp och bidrar mycket till bokens charm. Det finns en lätthet i tonen som gör läsningen extra njutbar, utan att mysteriet för den skull tappar sin nerv.

En annan stor styrka är karaktärerna. Jag tycker så mycket om kvinnorna i den här serien. De är färgstarka och väldigt roliga att följa. Och Yarina… ja, hon är helt klart min favorit! Hon tillför så mycket personlighet och energi till berättelsen och är en sådan karaktär som verkligen stannar kvar.

Likhandlaren är helt enkelt en charmig, välskriven och stämningsfull deckare som bjuder på både humor, mysterium och en fantastisk tidsresa. En perfekt bok för dig som tycker om historiska deckare med stark miljökänsla och karaktärer som det är svårt att inte tycka om.

En vecka utan dig av Caroline Twamley

Att läsa kan ibland kännas som att resa och En vecka utan dig av Caroline Twamley är precis en sådan bok. De levande miljöbeskrivningarna gjorde att jag kände som om jag själv varit i Spanien. 

Vi får följa tre personer – Emily, Andreas och Sofia – vars vägar korsas under en vecka. Det är fint hur deras berättelser vävs samman och hur möten mellan människor kan få större betydelse än man först anar. Jag tyckte särskilt om hur deras liv långsamt börjar påverka varandra.

Det här är en berättelse som känns äkta och nära, som att den var hämtad direkt ur verkligheten. Den väcker tankar om val och relationer.

Och slutet… jag uppskattade verkligen att det inte tog den mest förutsägbara vägen. Det gav Emily en riktning som kändes rätt och gjorde också att boken stannade kvar hos mig långt efter sista sidan.

En andra chans av Rebecca Yarros

En andra chans av Rebecca Yarros är en oemotståndlig och berörande kärlekshistoria om att möta rätt person vid fel tidpunkt.

Som alltid när jag läser något av Rebecca Yarros, oavsett om det är fantasy eller romance, så fastnar jag totalt. Sidorna bara flyger fram medan jag följer huvudpersonerna både i nutid och dåtid. Jag kände verkligen varje känsla tillsammans med dem och ibland smög sig en liten tår fram. Dessutom är kemin mellan dem så självklar och fin.

Och det här med böckerna! Att de läser, stryker under meningar och lämnar dem till varandra. Jag älskar verkligen den detaljen.

Kort sagt: Det här är en varm och känslostark romance som verkligen berörde mig.

Den försvunna förmögenheten av Richard Osman

Den försvunna förmögenheten är ett kärt och efterlängtat återseende med Torsdagsmordklubben – och jag kan bara konstatera att jag fortfarande älskar de här härliga och fullständigt oemotståndliga pensionärerna.

Richard Osman levererar ännu en cosy crime-berättelse fylld av värme, finurliga mysterier och den där alldeles speciella brittiska humorn som får mig att skratta högt. Dialogerna är rappt skrivna, tajmingen sitter perfekt och karaktärerna känns som gamla vänner man alltid blir glad av att träffa igen.

Det är mysigt, smart och underhållande, men också hjärtligt. Bakom mordgåtorna och de kluriga turerna finns omtanke, vänskap och en stor portion livsglädje. Det är just den kombinationen som gör Torsdagsmordklubben så svår att motstå.

Den försvunna förmögenheten är cosy crime när den är som bäst – charmig, varm och vansinnigt trevlig att läsa. Jag rekommenderar boken varmt till alla som vill ha ett klurigt mysterium med både humor och hjärta. 

Pojkvännen av Freida McFadden

Det är nästan provocerande hur Freida McFadden  lyckas. Hur hon skriver berättelser som gör att jag fastnar som en fluga på flugpapper, helt oförmögen att slita mig.

Pojkvännen är en sådan bok som lurar mig att tro att jag har koll. Jag tror att jag fattar - och så kommer vändningen som drar undan mattan totalt. En klassisk McFadden med andra ord. Inget är vad det verkar.

Tempot är högt, kapitlen korta och obehaget smyger sig på tills man sitter där och sträckläser som om livet hängde på det. Pojkvännen är ännu ett bevis på att McFadden en mästare på psykologiska spänningsromaner.

De laglösas stig av Jacob Lindfors

Jisses så spännande!

De laglösas stig av Jacob Lindfors kastar läsaren rakt in i handlingen och redan i första kapitlet känner jag hur pulsen stiger.

Skildringen av ett USA där miliser växer sig starkare och där våld, ideologi och makt glider ihop är både obehaglig och trovärdig. Miljöskildringarna sitter som gjutna, från Louisianas tunga, fuktiga värme till Funäsdalens karga, kalla fjällvärld.

Jag fastnade direkt för Alva. Hon är kompromisslös, envis och orädd, även när hon gång på gång uppmanas att backa. Hennes resa genom ett allt mer kaotiskt Amerika är en intensiv läsning. Zeke är en stark motvikt, och tillsammans känns de som två karaktärer med mycket mer att ge framöver.

Det här är en fartfylld, detaljrik och smart komponerad thriller med oväntade vändningar och ett lästempo som är svårt att bromsa. En riktigt lovande start på serien Projekt Atlas. Jag vill definitivt följa Alva och Zeke vidare.

Dödens pris av Cara Hunter

Dödens pris av Cara Hunter imponerar både i handling och form.

Här varvas klassiskt berättande med mejl, tidningsurklipp, dagboksanteckningar och förhör – en ge omtänksam och dynamisk struktur som gör att man hela tiden känner sig mitt i skeendet.

Hemligheter och oväntade vändningar avslöjas långsamt men effektivt och när allt knyts ihop är det både överraskande och snyggt. Samtidigt finns ett psykologiskt djup där manipulation, ondska och mänskliga gränser utforskas.

Språket flyter lätt och även om de många karaktärerna kan vara svåra att hålla isär så är det är det enkelt att sugas in. En riktig läsglädje för alla som gillar smarta, mörka thrillers.

Anna Karjala av Per Moritz Stenborg

Anna Karjala av Per Moritz Stenborg är en mörk och stämningsmättad spänningsroman där mycket sker i tystnaden - i det outtalade och det som skaver under ytan.

Vi befinner oss i norra Sverige, 1983. En kvinna hittas hängd i byn Silvernäs. Samtidigt dyker likdelar upp i skogarna. Men det är inte brotten som bär berättelsen, utan människorna och platsen: isolationen, de udda gestalterna, de trasiga själarna. Allt är tungt av mörker, död och en klaustrofobisk känsla som aldrig riktigt släpper taget.

Språket pendlar mellan återhållsamt och drömlikt och vissa formuleringar fastnar som frost i minnet. Jag tycker om att inte få allt förklarat, att själv få fylla i det som saknas.

En ovanlig spänningsroman – obehaglig, lågmäld och oerhört stämningsdriven. Den gör intryck just för att den bygger sin styrka i det som inte sägs. Vilken deckardebut!

Har du läst den, eller lockas du av mörka, stämningsbärande berättelser?