Fiskarens död av Hjorth och Thorsson

Jag kastade mig över Fiskarens död eftersom jag blev så förtjust i Våldets ö, den första delen i Helga och Bjarki-serien, och visst var den också fantastisk.

Det här är precis den typ av deckare som jag gillar. Den är spännande, välskriven och jag fastnade verkligen i berättelsen. Det hade krävts mycket för att få mig att lägga den här boken ifrån mig. Möjligen om brandlarmet hade gått.

Det isländska landskapet spelar också en stor roll. Det är fantastiskt beskrivet och det karga landskapet tillför mycket till berättelsen. Jag tycker så mycket om när miljön blir en viktig del av känslan i en bok, och här fungerar det verkligen.

Helga och Bjarki är dessutom två karaktärer som fastnar hos mig. De har något eget och känns inte som vilka deckarkaraktärer som helst. Jag vill verkligen fortsätta följa dem.

Fiskarens död är helt enkelt en strålande deckare och den här serien har verkligen seglat upp till att bli en favoritserie för mig. Nu längtar jag redan efter nästa del!

När vatten stiger av Karin Härjegård

När vatten stiger av Karin Härjegård är den andra delen i trilogin Valmåsens döttrar. Det är en berörande och välskriven berättelse som känns i hjärtat.

Karin Härjegård är väldigt bra på att skapa karaktärer som jag tycker om och känner för. Även här blir de levande för mig och jag kommer nära deras tankar och känslor. De har både bra och mindre bra sidor, precis som människor har, och jag tycker om att de skildras så ömsint och mänskligt.

Berättelsen bygger på verkliga händelser och handlar om konsekvenserna av att tvingas lämna sitt hem på grund av vattenkraftens framfart. Det är vackert berättat, men också sorgligt och lite vemodigt. Man får se vilka sår en sådan händelse kan lämna efter sig, inte bara hos den som tvingas lämna sitt hem utan också hos kommande generationer.

Jag tycker om hur berättelsen också handlar om att försöka förstå sitt förflutna och att försonas med det som varit. Karin Härjegård berättar med värme och känsla och når verkligen fram med den här berättelsen. Det här är en bok som stannar kvar hos mig.

Satsa allt av Claire Powell

Satsa allt är en intressant relationsroman om ett par som har glidit ifrån varandra och har allt svårare att kommunicera med varandra. Det är sorgligt och ibland gör det ont att läsa, men här finns också en del humor.

De blir bjudna på en lyxsemester av mannens bror och hamnar på en exklusiv resort i ett varmt land tillsammans med brodern, hans flickvän och deras buttra pappa. Brodern vill visa upp hur bra han har det och det blir nästan som en uppvisning av det perfekta livet.

Men för paret blir semestern något helt annat. Den lyxiga omgivningen blir en stark kontrast till hur de egentligen har det. Det gör ont i mig att se hur långt ifrån varandra de har hamnat och hur svårt de har att nå fram till varandra.

Mycket handlar om att hålla uppe en perfekt fasad, trots att verkligheten bakom den ser helt annorlunda ut. Avundsjuka och familjedrama gör inte heller situationen enklare.

Jag tycker att Claire Powell är väldigt träffsäker när hon skriver om det vardagliga och om familjedynamik. Det är relationer som skaver och människor som inte alltid säger det de egentligen tänker eller känner. Det känns mänskligt och äkta, och just därför blev jag så berörd av berättelsen. Samtidigt finns det en del humor som lättar upp allt det svåra.

Satsa allt känns aktuell och fick mig att tänka på hur lätt det är att visa upp en bild av att allt är bra, även när verkligheten egentligen ser helt annorlunda ut.

Min makes fru av Alice Feeney

Min makes fru är en intressant och komplex psykologisk thriller där man ifrågasätter allt.

När en kvinna kommer hem efter en löprunda märker hon att nyckeln inte passar. En annan kvinna öppnar dörren och hennes make hävdar att det är hans fru.

Vem talar sanning? Vem ljuger? Jag blev flera gånger osäker på vad som egentligen var sant och vad jag kunde lita på.

Varje kapitel väcker fler frågor än det besvarar och jag fick hela tiden tänka om kring det jag trodde att jag visste. Inget är riktigt vad det verkar och jag hann ändra mig mer än en gång under läsningen. Det kommer många vändningar och det gäller verkligen att vara alert när man läser.

Min makes fru höll mig på tårna under hela läsningen och jag ändrade mina teorier flera gånger. Gillar du psykologiska thrillers med många vändningar och där inget är riktigt som det verkar tror jag att det här kan vara en bok för dig.

Det största spelet av Jennifer Lynn Barnes

Det största spelet har precis det jag föll för i serien Arvspelen. Gåtor, spel, pussel och massor av oväntade vändningar. Jag älskar verkligen det här upplägget!

Den här gången är det sju deltagare som kastas in i en ny tävling, skapad av Avery Grambs och Hawthornebröderna. Vinsten är gigantisk och alla deltagare har sina egna motiv till varför de är med. Men ju längre spelet pågår, desto fler hemligheter kommer fram och desto mer inser man att det finns mycket mer bakom alltihop.

Det bästa är ändå alla gåtor! Jag älskar att försöka lösa klurigheterna själv innan svaret kommer. Ibland lyckas jag och då blir jag extra nöjd. Det är spännande, klurigt och jag gillar verkligen att man aldrig riktigt kan känna sig säker på vad som händer.

Jag hade väldigt roligt när jag läste Det största spelet och ser verkligen fram emot nästa del!

Kära Ada av Annelie Sylvan

Kära Ada är en helt underbar berättelse. Varm, fin och tänkvärd, men också gripande. Det är en bok som väckte många tankar hos mig under läsningen.

92-åriga Ada lever ett stilla och ensamt liv när hon plötsligt får ett brev från sonen Sverker, som försvann ur hennes liv för tjugo år sedan. Nu vill han komma hem. Brevet väcker både hopp och gamla sår och får Ada att se tillbaka på sitt liv och fundera över hur det blev.

Jag tycker mycket om hur Annelie Sylvan beskriver åldrandet och ensamheten. Adas röst blev väldigt tydlig för mig och det var intressant att få följa henne både i nutid och dåtid, när hon ser tillbaka på sitt liv. Hon fångar fint hur det kan vara att vara gammal och se tillbaka på sitt liv. På alla val man gjort, saker man ångrar och sådant man önskar hade blivit annorlunda. På hur lätt det kan bli fel och hur ett helt liv kan ta en annan riktning än man tänkt sig.

Under läsningen började jag också fundera på vad jag själv kommer att se tillbaka på när jag är 90 år. Men jag tänkte också på min mamma och min faster. På deras liv, deras erfarenheter och allt de har varit med om. Det är något jag verkligen tycker om med en bok – när den får mig att börja tänka på mitt eget liv och människorna omkring mig.

Familjebanden och hur relationer förändras genom livet är en annan del jag tyckte mycket om. Och det finns ett fint hopp om försoning. Kanske är det aldrig för sent att förlåta eller att försöka hitta tillbaka till varandra, även om det har gått många år.

Kära Ada är en varm, fin och gripande berättelse om åldrande, ensamhet, familj, kärlek, ånger och hopp. En bok som berörde mig och som jag kommer att tänka på länge.

I grunda vatten av Linda Ståhl

I grunda vatten är den femte delen i serien om poliserna Estrid och Reub och ännu en gång lyckas Linda Ståhl få mig att fastna direkt. Det är spännande, välskrivet och tankeväckande, med ett högt tempo som gör att jag bara vill fortsätta läsa.

Fördomar, homofobi och kändisskapets baksida är några av de ämnen som finns med i berättelsen. Det gör den både samhällsaktuell och berörande, samtidigt som spänningen hela tiden finns där. Linda Ståhl blandar nutid och dåtid på ett suveränt sätt och låter ledtrådarna komma när man minst anar det. Det är oförutsägbart och jag hade svårt att lista ut vart allt skulle ta vägen.

Och så Estrid och Reub. Jag älskar verkligen de här karaktärerna och tycker så mycket om att följa dem. Det är något särskilt med dem som gör att jag tycker lika mycket om att läsa om deras liv som själva kriminalhistorien.

Det här är en fantastisk serie och I grunda vatten är ännu en riktigt bra del. Det är så lätt att komma in i berättelsen och sedan vill man helst inte lämna den. Precis som med de tidigare böckerna vill jag bara fortsätta läsa.

Kastanjekvartetten av Emma Hamberg

Kastanjekvartetten är den efterlängtade fortsättningen på Kärlekens idioter och den är precis så underhållande, varm och härligt Emma Hambergsk som jag hade hoppats på.

Det var så roligt att få träffa de här människorna igen. Emma Hamberg har en alldeles särskild förmåga att skapa karaktärer som känns helt unika. De är färgstarka, udda, charmiga och fulla av liv, och jag blir alltid så glad av att få följa dem. Dessutom bjuder boken på många dråpliga situationer som fick mig att skratta högt.

Det jag inte hade väntat mig var att berättelsen också skulle bjuda på en dos kultur. Här finns både litteratur, konst och medeltida gobelänger. Det gjorde berättelsen ännu mer intressant och väckte min nyfikenhet. Och så maten och vinet förstås. Emma Hamberg får allt att kännas så levande att jag blir alldeles lycklig av att läsa.

Jag älskade miljöerna i Paris. Emma Hamberg beskriver staden så livfullt att det kändes som att jag var där. Det var nästan så att jag blev förvånad när jag stängde boken och insåg att jag fortfarande satt hemma på min altan.

Kastanjekvartetten är en ljuvlig berättelse fylld av humor, värme och människor som är omöjliga att inte tycka om. Emma Hambergs böcker lyckas alltid lyfta mitt humör och den här var inget undantag. Jag lämnade berättelsen med ett leende på läpparna och hade gärna stannat kvar i Paris i sällskap med de här underbara människorna ett bra tag till.

Medan vi faller av Eleonor Sager

Medan vi faller är en härligt humoristisk berättelse som fick mig att skratta redan från första kapitlet. Humorn sitter precis där den ska och jag log och skrattade högt många gånger under läsningen.

Alex och Juni var tonårskärlekar en gång i tiden, men livet tog dem åt olika håll. När de möts igen är båda singlar och tanken på att försöka igen väcks. Det är en charmig berättelse om att få en andra chans med den som kanske alltid har varit ”the one that got away”.

Karaktärerna är härliga och lätta att tycka om och samspelet mellan dem är en av bokens stora styrkor. Jag tycker mycket om att läsa om deras relation och att få följa hur gamla känslor blandas med nya möjligheter. Det är en bok som fick mig att må bra och som var precis den sortens läsning jag ville ha under semestern.

Jag är så glad att jag la Medan vi faller i min semesterhög, för den bjöd på många skratt, massor av värme och en riktigt fin kärlekshistoria.

Den perfekta dejten? Av Sophie Cousens

Den perfekta dejten? är en charmig romance som bjöd på många skratt. Det är en varm, lättläst och underhållande bok med en hel del oväntade och roliga situationer.

Huvudpersonen ska på klassåterträff och där ska hon träffa sina gamla kursare, som alla verkar ha lyckats så bra i livet. Hon vill inte komma dit ensam och känna sig misslyckad, så hon tar hjälp av en dejtingsajt för att hitta någon att ta med sig. Men allt blir förstås inte riktigt som hon har tänkt sig, och det leder till många roliga, oväntade och ibland smått galna situationer. Jag satt och småskrattade flera gånger under läsningen.

Jag tyckte om blandningen av humor och romantik, men också att det finns mycket värme i berättelsen. Det händer saker hela tiden, dialogerna är rappa och boken har ett härligt driv som gjorde att sidorna bara flög förbi.

Det här är en perfekt bok att läsa under lata sommardagar eller när man inte vill tänka på att semestern börjar lida mot sitt slut. En riktig må bra-bok fylld av humor, värme och romantik som bara är härlig att läsa och njuta av.

En sjunde brigad av Denise Rudberg

Den här serien fortsätter att trollbinda mig. En sjunde brigad är den sjunde delen och den är minst lika bra som de tidigare böckerna. Jag kan verkligen inte få nog.

Faktum är att jag drog ut på läsningen, inte för att boken var svår att ta sig igenom, utan för att jag inte ville att den skulle ta slut. Så fort sista sidan är läst börjar ju väntan på nästa del.

Denise Rudberg lyckas ännu en gång få allting att falla på plats. Karaktärerna känns levande, historien är fängslande och tidsmiljöerna skildras på ett sätt som gör att man verkligen dras in i berättelsen. Jag tycker att det är otroligt intressant att följa de tre kvinnorna och deras olika uppdrag och livsöden.

Boken är både spännande och berörande, samtidigt som den är lärorik. Jag tycker om hur verkliga händelser vävs samman med fiktionen och hur serien ger en inblick i en del av historien som jag gärna vill veta mer om.

Det här är utan tvekan en av mina absoluta favoritserier. En serie som man varken vill eller får missa.

Broken Dove av Dani Francis

Jag insåg snabbt att Broken Dove skulle bli en bok som var svår att lägga ifrån sig. Dani Francis har skapat en dystopisk och magisk värld som fortfarande väcker min nyfikenhet och får mig att vilja veta mer för varje kapitel.

Det var roligt att få återvända till den här världen och fortsätta upptäcka mer av dess hemligheter. Jag tycker om kombinationen av det dystopiska och det magiska, särskilt motsättningen mellan mods (som har magiska krafter) och primärer (som saknar dem). Det skapar en intressant konflikt som genomsyrar berättelsen. Världsbygget känns genomtänkt och levande utan att bli så komplicerat att man tappar bort sig.

Ju mer Wren upptäcker om sitt förflutna, sina krafter och vilka hon egentligen kan lita på, desto mer växer berättelsen. Samtidigt trappas konflikterna upp och spänningen skruvas hela tiden ett varv till. Intriger, hemligheter och oväntade vändningar avlöser varandra, samtidigt som relationen mellan Wren och Cross utvecklas på ett sätt som gjorde att jag hela tiden ville läsa vidare.

Karaktärerna är dessutom en av bokens stora styrkor. Jag tyckte mycket om Wren, men även flera av bikaraktärerna. En del tog jag snabbt till mitt hjärta, medan andra lyckades irritera mig ordentligt. Den rappa dialogen gav dessutom karaktärerna ännu mer personlighet och gjorde deras relationer extra roliga att följa.

Broken Dove är den andra delen i serien och fortsätter att bygga vidare på den spännande värld som Dani Francis har skapat. Det är en nervkittlande dystopisk fantasy med politiska motsättningar, magi, vänskap och romance. Jag tyckte verkligen om att få återvända till den här världen och ser redan fram emot nästa del.

Smör av Asako Yuzuki

Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig av Smör, men den visade sig vara en helt annan bok än jag hade tänkt mig. Det här är en roman som låter läsningen få ta sin tid och som bjuder på så mycket mer än en berättelse om mat. Framför allt är det en berättelse om makt, normer och kvinnors villkor i dagens Japan.

Jag tyckte mycket om att få vistas i de japanska miljöerna och njuta av de detaljerade beskrivningarna av maten. Flera gånger fick jag pausa läsningen för att googla olika japanska rätter, vilket gjorde läsupplevelsen ännu roligare. Maten står verkligen i centrum och blir ett sätt att berätta om både människorna och samhället.

Det jag uppskattade allra mest var bokens skildring av de höga krav som ställs på kvinnor. Hur utseende, vikt och beteende ständigt värderas och hur svårt det är att leva upp till omgivningens förväntningar. Även om berättelsen utspelar sig i Japan gick det inte att låta bli att dra paralleller till Sverige. Mycket känns, tyvärr, fortfarande igen.

Någonstans i mitten tyckte jag att boken blev lite väl detaljerad och tempot sjönk. Samtidigt gav det mig mer tid att lära känna Rika och följa hennes utveckling, vilket jag tyckte mycket om.

Smör är en annorlunda roman som gav mig mycket att fundera över. Den handlar om mat och makt, men framför allt om kvinnors rätt att få vara sig själva. Jag ska erkänna att jag blev väldigt sugen på att prova japansk mat när jag slog igen boken.

När mimosan glöder av Carina Nunstedt

När mimosan glöder är den andra delen i serien Rivierandrömmar och det var så roligt att få återvända till Nice och följa de tre kvinnorna igen. Jag tycker mycket om deras vänskap och att få fortsätta följa dem genom vardagen, med allt vad det innebär av livsval, kärleksproblem och stora och små funderingar.

Det finns mycket igenkänning i kvinnornas ålder och livet de befinner sig i. Klimakteriet finns med på ett naturligt sätt och jag känner igen mig i flera av deras funderingar. Jag håller inte alltid med om de val de gör, men så är det ju i verkliga livet också.

Berättelsen rymmer både svårare stunder och ljusare stunder, precis som livet gör. Jag tyckte också att det var roligt och intressant att Édith Piaf fick vara med på ett hörn. Det var en trevlig överraskning.

Miljöerna är underbara och Carina Nunstedt målar upp Nice med omnejd så tydligt att det känns som att man själv befinner sig där. Jag får lust att boka en resa direkt!

När mimosan glöder är mysig läsning med härliga miljöer, vänskap, kärlek och livets alla vägval. En bok som väcker längtan efter Nice och den franska Rivieran.

Lugnt vatten av Amy McGuire

Lugnt vatten väckte min nyfikenhet direkt. Jag har alltid varit svag för sådana här mysterier där människor plötsligt försvinner och ingen riktigt vet vad som har hänt. I den här boken ger sig en familj ut på en segling, men några veckor senare hittas deras lyxjakt tom utanför Floridas kust. Familjen är spårlöst försvunnen. Vad har egentligen hänt?

Jag fastnade snabbt i berättelsen och tyckte om hur Emy McGuire lät spänningen växa fram bit för bit. Ju mer jag läste, desto fler frågor fick jag och jag ville hela tiden veta mer. Det blev många ”bara ett kapitel till”, eftersom jag bara var tvungen att få veta vad som egentligen hade hänt.

Lugnt vatten är en underhållande berättelse fylld av intriger, konflikter och familjehemligheter. En perfekt bok att ta med sig i sommar till stranden eller hängmattan.

Gröna fingrar av Frida Gråsjö

Det är alltid lika roligt att få återvända till den 17:e slussen i Dalsland. Vid det här laget känns Hanna, Oskar och de andra nästan som gamla vänner.

Gröna fingrar är en charmig mysdeckare med en härlig Morden i Midsomer-känsla. Här blandas ett klurigt mysterium med humor, fina miljöer och färgstarka karaktärer. Jag tycker minst lika mycket om att följa människorna runt den 17:e slussen och deras vardag som själva mordutredningen.

Dessutom är boken väldigt lättläst och sidorna flyger förbi. Det här är en perfekt sommardeckare att sjunka ner med i en solstol eller hängmatta när man vill ha en lagom spännande, trivsam och riktigt underhållande läsupplevelse.

Jag ser redan fram emot nästa besök vid den 17:e slussen.

Dagarna som följde av Mélissa Da Costa

Dagarna som följde är en stillsam, vacker och väldigt berörande roman. En bok som väcker många tankar och känslor kring sorg och vägen tillbaka till livet.

Amande förlorar plötsligt två av sina allra närmaste och drar sig undan världen. Hon hyr ett hus på den franska landsbygden, med en övergiven trädgård. Genom den tidigare husägarens trädgårdskalendrar, fyllda med handskrivna anteckningar, börjar Amande långsamt väcka liv i trädgården.

Naturen har en självklar och viktig plats i berättelsen. Särskilt trädgården och dess växlingar under året fångade mig. Jag tyckte mycket om hur Mélissa Da Costa låter naturen få ta plats och hur trädgårdens förändringar genom årstiderna blir en viktig del av berättelsen.

Amandes berättelse berörde mig mycket. Hennes sorg och saknad känns så äkta att det är omöjligt att inte känna med henne. Jag önskade flera gånger att jag kunde ge henne en kram.

Jag vill också lyfta den fina översättningen av Evelina Ivarsson. Språket känns varmt och följsamt och bidrar till den lugna och känslosamma stämningen i berättelsen.

Jag läste den här romanen på väldigt kort tid eftersom jag hade svårt att lägga den ifrån mig. Tårarna föll flera gånger medan jag läste, men samtidigt är den fylld av hopp och värme. Dagarna som följde är en vacker berättelse om sorg, läkning och om att hitta tillbaka till livet. Efter att ha läst den här boken vill jag väldigt gärna läsa mer av Mélissa Da Costa. Hennes roman Allt det blå på himlen har nu hamnat högt upp på min läslista.

Det sista fallet av Johan Lier Horst

Jag blir alltid glad när det kommer en ny bok om William Wisting. Det är en serie som jag vet kommer att bjuda på en riktigt bra läsupplevelse och Det sista fallet gjorde mig inte besviken.

Den här gången får man följa två parallella efterforskningar och jag drogs in lika mycket i Williams utredning som i Lines. Jag tyckte om att få följa båda två och spänningen hölls uppe ända till slutet.

En av sakerna jag tycker bäst om med den här serien är relationen mellan William och Line. Den känns äkta och är en av seriens stora styrkor. Jag uppskattar också att William känns jordnära och lätt att tycka om.

Precis som i de tidigare böckerna bygger Jørn Lier Horst upp spänningen steg för steg. Det är ett lugnt och metodiskt polisarbete där varje ny ledtråd för berättelsen framåt och när allt till slut faller på plats blir det riktigt spännande.

Det sista fallet är en riktigt bra och lättläst deckare som visar varför William Wisting fortfarande är en av mina favoritpoliser.

Sommardagar vid sjön av Sarah Morgan

Jag kan faktiskt inte tänka mig en sommar utan en ny bok av Sarah Morgan. Hennes berättelser har blivit en tradition för mig och Sommardagar vid sjön gör att det känns som att semestern äntligen har börjat.

Det här är en varm och mysig feelgoodroman med härliga miljöer som gjorde att jag gärna hade tillbringat några fler sommardagar med karaktärerna. Boken är dessutom otroligt lättläst och sidorna bara flyger förbi.

Sarah Morgan har en fantastisk förmåga att skapa människor som man snabbt börjar tycka om och bry sig om. Jag blev verkligen engagerad i deras liv och ville veta hur allting skulle sluta. Hon skildrar vänskap, svek och relationer med både värme och eftertanke.

Sommardagar vid sjön är en fin, berörande och hoppfull berättelse som passar perfekt att läsa i hängmattan eller på stranden. Hon visar återigen varför hon är en av mina självklara favoritförfattare när det gäller somrig feelgood.

Salta pärlor av Katarina och Niklas Ekstedt

Jag var helt övertygad om att huvudpersonen i Salta pärlor hade funnits på riktigt. Faktum är att jag började googla honom innan det gick upp för mig att han faktiskt var påhittad. Det säger en hel del om hur övertygande den här berättelsen är.

Det här är en varm, intressant och väldigt underhållande roman där maten har en självklar huvudroll. Miljöerna och matbeskrivningarna är så levande att det är svårt att inte bli sugen på något riktigt gott. Själv blev jag sugen på att boka bord på en bra restaurang, men också på att ställa mig i köket och laga mat.

Samtidigt är det mycket mer än en bok om mat. Det är också en fascinerande kärlekshistoria som växer fram på ett fint och trovärdigt sätt. Relationerna känns äkta och jag tyckte om att följa hur de utvecklades under berättelsens gång.

Salta pärlor är en roman fylld av god mat, starka känslor och en berättelse som känns förvånansvärt verklig. Den lämnade mig både inspirerad och hungrig.