Vintervila av Christina Erikson kl

Vintervila av Christina Erikson är en starten på en spänningsserie som verkligen väcker nyfikenhet. Det märks hur gediget grundarbetet är. Den isolerade, fiktiva ön känns både levande och trovärdig och persongalleriet sticker ut på ett sätt som gör att man vill veta mer om varenda en av dem. Det märks att mycket tanke har lagts på både miljö och människor.

Det är mycket jag tycker om: miljön, stämningen, de lågmälda humorinslagen och det tydliga drivet i de korta kapitlen som gör att man hela tiden läser bara en sida till.

Men det är karaktärerna som verkligen fångar mig. Poliserna Emelie och Felix, som försöker få ett samarbete att fungera trots att det inte är självklart. Den före detta elitsoldaten Miriam, som motvilligt dras in i det hela. Och så 14-årige Vincent – så träffsäkert beskriven i både tankar och blick. Han ser sådant andra missar och han är en sådan karaktär man tar till sitt hjärta direkt.

Han och Miriam blev snabbt mina favoriter, även om jag tycker mycket om både Felix och Emelie också. Det slog mig flera gånger hur ovanligt det är att tycka om alla huvudpersonerna i en spänningsroman – om man nu inte räknar mördaren.

Det är kanske det bästa betyget en serie kan få: att jag redan nu längtar tillbaka till Yttre Borgö.