Slutet av Mats Strandberg

Var börjar man när man tokälskar allt? När en författare har gjort det så bra att man snubblar på orden, när man ska försöka beskriva varför det är så lysande.

Jag är för det första nästan mållös av det faktum att boken är den ultimata dystopiska berättelsen. Man vet att det kommer sluta med katastrof. Kometen störtar mot jorden. Alla kommer dö. Det finns ingen räddning. Det skulle ha kunnat bli för svårt att läsa, men det blir det inte. Utan tvärtom. Även om allt är inramat av att tiden räknas ner, så lyckas författaren flytta fokus från själva undergången till människorna. Relationer. Känslor. Hur mycket känner man någon annan? Kan livet ha en mening när man vet att slutet är nära? 

Mats Strandberg ger röster åt känslor. Det går att tänka sig in i hur det skulle vara. Man funderar på hur man själv skulle känna. Man engagerar sig i personer man vet kommer dö. Försvinna. Upphöra. Men ändå - när boken är slut så finns de kvar inuti. De lever vidare.

Jag konstaterar att Mats Strandberg har lyckats i de små detaljerna liksom helheten. Detta resulterar i att Slutet är oförglömmerlig. Läs!

Betyg: -5 av 5
-~-~-~-~~-~~-~-~-~-~-~-~-~-
Titel: Slutet
Författare: Mats Strandberg
Antal sidor: 338
Förlag: rabén&sjögren
Utgivningsår: 2018
ISBN: 9789129703498
Finns t ex hos: Adlibris, Bokus, 

cdon