Ärren vi bär av Caroline Engvall

När jag läste Ärren vi bär grät jag i hjärtat samtidigt som jag kände en sådan stor vrede. Det överraskade mig att jag kunde bli så arg. Fast å andra sidan så går det inte att läsa Ärren vi bär utan att bli både engagerad och berörd. Man blir djupt indragen i historien och man kan inte lämna den.

Ärren vi bär är en bok som inte bara är viktig för stunden, utan viktig i ett större perspektiv. Den är så in i h-vetet viktig, för den skildrar i skönlitterär form något som faktiskt sker ute i dagens Sverige. Något man behöver veta om och som man inte får blunda för, hur jobbig än vetskapen är. Något man önskar bara var påhittat. Nämligen unga tjejer som luras in i något de inte vill och som utnyttjas att göra saker de egentligen inte vill. Våldsamma saker. Med sina kroppar.

I Ärren vi bär på hittas unga tjejer döda och det liknar självmord. Fast egentligen är det inte självmord. Polisen Ulrica och journalisten Lovisa försöker komma fram till vad det är som egentligen händer. De blir förskräckta över vad de hittar.

Om Ärren vi bär hade varit en fackbok hade jag nog inte ha plockat upp den, eftersom det är ett mörkt ämne. Men när det är gjort på detta sätt, som en samhällskritisk deckare eller dokudeckare som förlaget kallar den, då blir det lättare att läsa. Författaren har lyckats bra med att skildra det hela så att man som läsare verkligen förstår vad det handlar om och blir insatt.

Läs!

Betyg: +4 av 5
-~-~-~-~~-~~-~-~-~-~-~-~-~-
Titel: Ärren vi bär
Författare: Caroline Engvall
Antal sidor: 311
Serie: del 1 av 3
Förlag: Kalla Kulor förlag
Utgivningsår: 2017
ISBN: 9789188153524
Finns t ex hos: Adlibris, Bokus, cdon