Lantbiblioteket vid älven av Josefin Eman

Josefin Eman har skrivit så inspirerande att jag också vill flytta upp och bli en bibliotekarie i ett litet samhälle i Tornedalen.

Fast myggen (och knotten) gör mig tveksam, när jag tänker efter. Jag vet ju hur vansinnigt jobbiga de kan vara. Å andra sidan - ifall biblioteket i berättelsen skulle finnas där, så skulle det väga upp det. Det är bibliotekens bibliotek. Jag skulle kunna göra en omläsning bara för att få läsa om biblioteket och drömma mig dit. Vilken lokal!

Överhuvudtaget så målar författaren upp samhället och människorna i det så lockande. Gemenskapen som finns i samhället är så fin. Bokcirkelgänget så härligt. Det klart man blir fast när man läser. Hur skulle man kunna annat när man läser denna urmysigt berättelse?