torsdag 29 oktober 2020

Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba

Jag läste boken i våras, men blev sjuk och i allt det så försvann det jag skrivit om boken. Jag har dock tänkt jättemycket på den. Den finns så mycket som är viktigt med den att jag inte vet riktigt var jag ska börja. 

Hur kunde Sverige utsätta samerna för detta? Vilka oerhörda konsekvenser som det har fått. Konsekvenser som fortfarande pågår. Jag skäms för att ha detta i vår historia, men jag är så glad att boken skrivits. Eftersom jag växt upp i Sápmi, så känner jag till mycket. Trots det drabbade boken mig oerhört. Jag kände stor ilska, liksom stor sorg. Hjärtat blöder för alla de samer som drabbades och som fortfarande drabbas av det som hänt.

Boken gör att det kommer så nära. Författaren sätter ord på det som behöver sättas ord på och gör det på ett förträffligt sätt. Jag börjar välja ut citat för att visa detta, men till slut blir det för många. Jag vill visa hur mycket boken betyder och vad den ger. Men jag fastnar till sist för det som står i första kapitlet.

 ”Den samiska historien är så. Den är små skillnader i vegetationen, en vag upphöjning i marken, kåtor som bränts ned. Vår berättelse är skylten som ingen satte upp, kapitlet som aldrig ryms i historieboken.” 

 Jag var helt säker på att boken skulle Augustprisnomineras och är överlycklig att den också blev det. Jag hoppas med hela mitt jag att den vinner. För den här boken borde alla läsa. Det är vår historia och den får inte glömmas bort. Det är vår historia och den får inte glömmas bort. Den får inte skuffas undan och den får inte förminskas. Den behöver lyftas i ljuset och tas med i våra tankar och beslut år 2020 och i framtiden. 


Förlag: Norstedts
Betyg: 5 av 5

Inga kommentarer: