Solroseffekten av Lena Wilderäng

Jag mådde illa av att Ukraina attackerades av Ryssland och det gjorde ont, men med sin bok får Lena Wilderäng mig att känna tusen gånger mer. Det kommer så nära och blir verkligt på ett helt annat sätt.

Det är en angelägen bok och Lena Wilderäng är den bästa att skriva den. Hon har en en djup kunskap om Ukraina, vad som händer där och allt runt omkring. Allt om hur hon kämpar med att ordna ambulanser och annat som behövs i Ukraina. Vad det kräver och innebär. Hur det är på plats. Allt förmedlar hon på ett rakt sätt så man förstår. Hon konkretiserar det hela för läsaren. Vi får se allt genom hennes ögon. Hon gör det så bra. Så fint! Så inspirerande!

Att få ta del av allt Lena Wilderäng delar med sig är ett privilegium och jag är tacksam att ha fått läsa. Det är samtidigt viktigt att göra. För som Lena säger: ”Vi får inte blunda. Vi får inte titta bort. Och vi får inte glömma.” Dessutom så behöver Ukraina fortfarande hjälp och när man läser förstår man hur viktigt det är att göra i alla fall något. Det lilla man kan.

Läs boken du med!

Stormnatt av Johanna Ginstmark

Jag var helt trollbunden när jag läste. Johanna Ginstmark gjorde det så lätt att komma in i berättelsen och att stanna kvar.

När jag såg att boken var på 464 sidor tänkte jag först att jag skulle skjuta upp läsningen till en dag med mer lästid och en mindre trött Eva. Men samtidigt var jag nyfiken och började därför läsa.

Pang! sa det och så var jag fast. Det kan hända att jag läste lite längre på natten än jag hade tänkt. Jag kunde bara inte förmå mig att lägga ner den.

Det är en intressant och genomtänkt deckarhistoria, som är skickligt skriven. Johanna Ginstmark skapar ett sug att få veta mer och det håller hela boken igenom. 

Hon skriver också så att det är lätt att se allt framför sig. Man sveps in i landskapet och det känns som om man är mitt i snöstormen.

Det här är ruggigt bra.

Ön under månskenet av Veronica Almer

Jag läste ”Ön bortom dimman” förra året och tyckte om den, men måste säga att jag tycker om denna ännu mer.

Dels beror det på huvudpersonen Bethea och hennes bror Gabriel, som har en funktionsvatiation. Jag tycker om de karaktärerna och njuter av hur fint författaren har skildrat dem och även hur man på den tiden betraktade funktionsvariation. Bethea är en stark kvinna som kämpar på och vet vad hon vill. 

Betheas möte med Friherre Wilhelm Nordenkrantz är spännande på flera sätt. Det finns fler lager än det romantiska. Jag tycker också om hur han utvecklas under berättelsens gång, samt att man får en annan syn på honom.

En annan sak som gör att jag faller för boken är att författaren får till en bra blandning av historia och romantik. Det känns att hon gjort research på det sättet att det bara förhöjer berättelsen. 

Så måste man ju bara älska miljöskildringarna på Marstrand. De är helt underbara.

Jag återvänder gärna till kurorten Marstrand.

Skytten av Anne-Marie Schjetlein

Den här sjukhusthrillern fångade mig totalt. Jag tror inte jag tittade upp en enda gång när jag läste. 

Anne-Marie Schjetlein skildrar ett aktuellt samhällsproblem samtidigt som hon ger det tydligt att världen är full med gråskalor. Det är både skrämmande och fängslande.

Hon har utnyttjat sin expertis gällande sjukhusmiljö till fullo i berättelsen och det gjorde att det kändes äkta och initierat. Hon lyfter dilemmat som sjukvårdspersonal kan brottas med -att vårda en gängkriminell som dödat. Hon skildrar även gängkriminalitet på ett sätt som gör att det känns som att det ligger timtals timmar research bakom.

Det som också bidrar till att jag är totalt fast i berättelsen är att hon gör det så otroligt lätt att se allt framför sig. Allt från sjukhusmiljön till karaktärerna. 

Allt detta skapar magi och gör att jag vill läsa mer.

Hitta hem av Elenore Holmgren

Att få återvända till mysiga Lindö och alla personerna är faktiskt som att komma hem. 

Denna gång fick jag lära känna och förstå Susanne bättre. Det förändrade min syn av henne och jag uppskattade det verkligen.

Jag tycker om hur författaren porträtterar sina karaktärer. Hon får mig att tycka om att läsa om dem. Alla har något som gör att man fastnar för dem.

Jag tycker också att författaren får till en fin balans av svärta och humor. Dessutom finns det en sådan härlig värme i berättelsen.

Det går ju inte annat än att hoppas på en bok till!

Det sista kapitlet av Åsa Hellberg

Det var nästan så att jag inte ville börja på boken, för jag ville inte skiljas från den här världen och den här släkten. Samtidigt har jag längtat så mycket efter boken. Det gick ju inte annat än att kasta sig över den.

Och vilken läsning sedan. Jag var uppslukad från första till sista sidan. Boken var minst lika bra som jag hade hoppats på och jag är glad över vilket fint slut serien fick.

Åsa Hellberg visar i Sista kapitlet, liksom i övriga böckerna i trilogin, vilken fantastisk författare hon är. Hon väcker historien till liv, framför allt kvinnornas historia, och drar in läsaren i berättelsen så att man känner att man är där. Man engagerar sig och det känns som att man känner personerna. Man både lider med dem när det är svårt och gläds när livet är ljust och det går bra.

Det är sannerligen en släktsaga att älska. Har du inte läst den så finns det ingen tvekan - läs!

Simma i vinterskog av Åsa Hallengård

Det är så härligt när läsningen bara passar en. Så var det med Simma i vinterskog. Jag bara tyckte om boken från början till slut, även om jag ibland blev lite småirriterad på karaktärerna.

Det är en vardagsberättelse om ett gift par, Ann och Kjell, vars förhållande sätts på prov. Det blir snabbt tydligt att de har svårt att kommunicera. De går om varandra och förstår inte den andre. Det är då jag vill fuska om dem. Men samtidigt så tycker jag att det är en del av vad som gör att berättelsen känns realistisk. Vi människor är svåra.

Samtidigt handlar boken om den oväntade framväxande vänskapen mellan Ann och den mycket yngre Fanny, som precis flyttat in i herrgården.

Jag tycker om hur författaren skildrar personerna, händelserna och miljön. Hur hon lyfter allt med detaljerna och hur skickligt hon balanserar allt.

Dessutom älskar jag titeln. Hur fin är inte den?

Mira Kvast och Tom Hatt: Trollkonstboken och

Vad stoppar man i händerna på barn som inte är redo för Harry Potter, men som skulle tycka om magi och en trolldomsskola? Jo, dessa härliga böcker förstås. 

Det är en riktigt mysig fantasi att krypa upp i läshörnan med. Man får äventyr men samtidigt blir det roligt. Saker och ting tenderar att trassla till sig.

Böckerna passar utmärkt för nybörjarläsarna i åldern 6-9 år som behöver få upp läsflytet. De är lättlästa och fängslande. Naturligtvis kan man läsa om man fått upp flytet också.

Bilderna är härligt färgglada och passar verkligen både åldern och genren.

Till boken finns också en webbsida (mirakvast.se) där det finns lärarhandledning, målarbilder, bildspel för högläsning, karta och tipspromenad. 

Trollkonstboken är första boken i serien om Mira Kvast och Tom Hatt som går på Trolldomsskolan. Mira är i bokens början besviken. Hon har alltid drömt om att få gå på skolan, men nu tycker hon lektionerna är trista. De får ju inte lära sig några trollformler eller någon magiska brygd. Dessutom har Mira och Tom problem med elaka eleven Katja. Fast en dag händer det något. Mira lyckas ta sig in i biblioteket och får tag i en gammal bok med trollformler.

Magikerns stav är andra delen i serien. I bokens början är det natten innan det stora trolldomsprovet. Mira och Tom övar, men så går Miras stav sönder. Den går inte att laga, så de börjar leta efter en ny på skolan. Det blir en händelserik jakt. Plötsligt hittar de en nyckel där det står: Elever får absolut inte vistas i källaren. Mira är inte den som lyssnar på förbud.

Allt kan hända av Lucy Diamond

Boken ger en så härlig verklighetsflykt.

Det är en mysig romantisk feelgoodroman med de klassiska ingredienserna som värme, förlorad kärlek och förvecklingar. Dessutom så får man chansen att hänga med till den härliga staden New York. Jag skulle gärna se boken filmatiserad.

Handling: Dagen då Eliza fyller 18 är vill hon plötsligt ha kontakt med sin pappa. Lara tvingas då avslöja hemligheten hon har hållit gömd för sin dotter hela hennes liv, och samtidigt måste hon återigen möta sin egen historia.

Tills jag hittar dig av Harlan Coben

Jag vet vad jag får när jag läser Harlan Coben och visst blir jag lika fångad även denna gång. ”Tills jag hittar dig” är en typisk bladvändare.

Det är också en gripande berättelse. Det handlar om en pappa, David, som sitter i fängelse för mordet på sin son. Hans minne är suddigt och han hävdar att han är oskyldig. Plötsligt hittar hans exfrus syster ett foto som ser ut att vara på hans son, men en äldre version. Lever han? David bestämmer sig för att rymma och ta reda på vad som hänt. Harlan Coben skildrar pappans känslor så bra. Man känner både hans uppgivenhet och desperation. Överhuvudtaget är det välskrivet.

Blå skymning av Rebecka Edgren Aldén

I den tredje boken i serien om Sjöräddarna kombinerar Rebecka Edgren Aldén det vackra i skärgården med mörker och otäckheter. Redan i början vet man att det kommer hända något hemskt, men hon väcker samtidigt en stark nyfikenhet att få reda på vad som hänt. Jag läser vidare med en sorts skräckblandad förtjusning och riktigt spännande blir det.

Just skärgårdsmiljön och segling är Rebecka en fena på att beskriva. Jag blir så betagen i det hela att jag drömmer om att segla i skärgården. Då är ju ändå detta en thriller. Det märks att hon älskar både att segla och skärgården, men det allra viktigaste är att hon kan förmedla det på ett fantastiskt sätt i en berättelse. Det finns där utan att hon skriver ut det.

Det är även så fint att få följa sjöräddarna och livet på sjöräddningsstationen ännu mer. Min beundran för deras arbete växer för varje bok. 

Sjöräddaren Anki har blivit en viktig huvudperson för mig.

När det gäller den här serien så rekommenderar jag verkligen att läsa den från början. Det går att läsa den här boken fristående, men de andra två böckerna är så bra att det vore synd att missa dem. Vad du än gör så måste du läsa denna bok!

Tidsbiopsier av Mattias Kronstrand

Boken innehåller fina och tänkvärda dikter, som är finurligt skrivna och lätta att ta till sig. Jag slås av hur träffande författaren beskriver allt från att vara varannanveckas-förälder till att det är bättre att ta ut glädjen i förskott. Allt kokas ner i några få rader, där allt från stort till smått ryms.

Tidsbiopsier passar både den som inte är van att läsa dikter och den som har läst massor. Jag fick flera favoriter och kommer återkomma till diktsamlingen igen och igen.

Det lilla Patisseriet i Paris av Julie Caplin

Det här var en helt ljuvlig läsning. Jag älskade varje minut med boken. Det handlar om några personer på ett Patisseri, som kocken Sebastian köpt det. I köpet ingick en inplanerad bakkurs, som han motvilligt måste hålla i. Tyvärr har han otur och bryter benet så han tar hjälp av Nina, som är syster till hans barndomsvän. Jag tyckte mycket om de olika karaktärerna. Huvudpersonen Nina. Alla personerna i bakkursen. Den äldre damen. Marcel som arbetar på Patisseriet. Det var otroligt mysigt att få umgås med dem. Det var också så härligt att läsa om allt som bakades i boken. Det var så inspirerande och ledde till att jag plötsligt stod och bakade två olika bakverk samma dag. Dessutom är jag så förtjust i miljöerna. Både Paris men också det lilla Patisseriet som boken handlar om. Berättelsen är en riktig goding, som sprider värme och läslust.