Skyfall av Ginstmark

Skyfall av Johanna Ginstmark är en den tredje boken i serien och en deckare där stämningen är tung och relationerna komplicerade. En obehaglig känsla finns genom hela läsningen och det var precis så där mörkt som jag vill ha. 

Jag blev också engagerad i karaktärerna och önskade flera gånger att jag hade kunnat kliva in i berättelsen och hjälpa dem. Det kan ha hänt att jag faktiskt pratade med dem en gång eller två.

Det regniga och molntäckta Österlen är dessutom en perfekt inramning till en berättelse fylld av hemligheter, lögner och sådant som länge hållits dolt. Det bidrar till den smygande spänningen.

Det här är en bok som verkligen kryper in under huden och passar dig som gillar spänning med både nerv, mörker och mycket känsla.

Det yttersta mörkret av Christoffer Holst

Det yttersta mörkret var en av årets mest efterlängtade böcker för mig. Som jag har längtat efter att få återvända till Cilla Storm och den härliga värld som Christoffer Holst har byggt upp. Och precis som väntat blev jag inte besviken. Om det är något jag har lärt mig genom åren så är det att Christoffer Holst alltid levererar.

Det här är precis det som gör att jag älskar Cilla Storm-serien. Det finns en spännande mordgåta i botten, men samtidigt är det så mycket mer än bara en deckare. Holst är en mästare på att skapa den där mysiga, gemytliga känslan som gör att man vill stanna kvar i berättelsen långt efter att boken är slut. Det är charmigt, underhållande och väldigt svårt att lägga ifrån sig.

Som vanligt spelar mat och vin en stor roll, och jag blir alltid lika sugen på både god mat och ett glas vin när jag läser. Christoffer Holst har en oslagbar förmåga att väva in livsnjutandet i sina berättelser utan att det tar fokus från spänningen.

Det yttersta mörkret är helt enkelt mysdeckare när den är som allra bäst. En varm, charmig och underhållande läsupplevelse med en väl avvägd dos spänning. Jag läste med ett leende på läpparna och kände den där särskilda läsglädjen som bara vissa böcker lyckas framkalla. Läslust deluxe. Jag blir faktiskt lite lycklig av att läsa den här serien

Den tolfte spelaren av Robert Hedman och Lena Risberg

Den tolfte spelaren är en spännande och välskriven deckare, där jag snabbt drogs in i mordgåtan.

Något jag uppskattade extra mycket hur trovärdigt polisarbetet skildras. Utredningen får ta plats och det märks att författarna har lagt stor vikt vid detaljerna. Det gör berättelsen både realistisk och engagerande.

Fotbollskopplingen ger dessutom boken en egen prägel. I dessa VM-tider känns det extra roligt att läsa en deckare där fotbollsvärlden spelar en så central roll. Även för mig som främst läser för spänningens skull tillför miljön och temat något extra till berättelsen. Man behöver verkligen inte vara fotbollsintresserad för att uppskatta berättelsen. Miljön tillför bara en extra dimension.

Karaktärerna är också en av bokens styrkor. De känns intressanta och mänskliga jag tyckte om att tillbringa tid med dom. 

Kombinationen av en välbyggd intrig, trovärdigt polisarbete och intressanta karaktärer gör Den tolfte spelaren till en riktigt underhållande deckare som jag gärna rekommenderar vidare.

Ont krut av Linda H Staaf

Ont krut är en spännande och underhållande kriminalroman. Trots att det är den tredje boken i serien hade jag inga problem att komma in i berättelsen och följa karaktärerna.

Mordutredningen är intressant och jag tyckte om hur pusselbitarna successivt föll på plats. Jag gillade att följa poliserna Christian Stahl och Marita Lander. De känns trovärdiga och bidrar på olika sätt till berättelsens spänning. 

Linda H. Staaf skriver lättillgängligt och berättelsen har ett bra driv genom hela boken. Ont krut är en underhållande kriminalroman med tillräckligt många överraskningar för att hålla mig nyfiken ända till slutet.

Ur djupen ropar jag av David Lagercrantz

Ur djupen ropar jag är en mörk och psykologisk deckare där spänningen hela tiden finns i bakgrunden och växer sig starkare ju längre man läser.

Det jag tycker bäst om är hur mycket fokus som ligger på människorna och deras drivkrafter. Jag tycker också att  det är intressant hur David Lagercrantz blandar verklighet och fiktion.

Boken har en mörk ton och en obehaglig känsla som följer med genom berättelsen. Jag var nyfiken från början till slut och ville läsa vidare för att få veta hur allt hängde ihop. Även om jag inte blev helt uppslukad är det en välskriven och spännande deckare med ett intressant psykologiskt djup.

Vintervila av Christina Erikson kl

Vintervila av Christina Erikson är en starten på en spänningsserie som verkligen väcker nyfikenhet. Det märks hur gediget grundarbetet är. Den isolerade, fiktiva ön känns både levande och trovärdig och persongalleriet sticker ut på ett sätt som gör att man vill veta mer om varenda en av dem. Det märks att mycket tanke har lagts på både miljö och människor.

Det är mycket jag tycker om: miljön, stämningen, de lågmälda humorinslagen och det tydliga drivet i de korta kapitlen som gör att man hela tiden läser bara en sida till.

Men det är karaktärerna som verkligen fångar mig. Poliserna Emelie och Felix, som försöker få ett samarbete att fungera trots att det inte är självklart. Den före detta elitsoldaten Miriam, som motvilligt dras in i det hela. Och så 14-årige Vincent – så träffsäkert beskriven i både tankar och blick. Han ser sådant andra missar och han är en sådan karaktär man tar till sitt hjärta direkt.

Han och Miriam blev snabbt mina favoriter, även om jag tycker mycket om både Felix och Emelie också. Det slog mig flera gånger hur ovanligt det är att tycka om alla huvudpersonerna i en spänningsroman – om man nu inte räknar mördaren.

Det är kanske det bästa betyget en serie kan få: att jag redan nu längtar tillbaka till Yttre Borgö.

Björndråparen av Johanna Holmström

Björndråparen av Johanna Holmström är en deckare där något med stämningen drar in mig direkt. 

När några bärplockare hittar en skjuten björn ute på en myr och tonårsflickan Jenna samtidigt försvinner sätts berättelsen i rörelse på ett sätt som direkt skapar en olustkänsla. I samma veva rapporteras dessutom en varg, som ofta setts tillsammans med björnen, vara skadeskjuten.

Kriminalkonstapel Minna Salminen får i uppdrag att utreda fallen i lilla Kuhmo nära den ryska gränsen och ju längre berättelsen går desto mörkare blir allt. Det är obehagligt på ett sätt som känns väldigt äkta, mycket tack vare miljöerna och känslan av att skogen hela tiden finns där tätt inpå.

Det jag fastnade mest för är hur Johanna Holmström väver samman olika världar. Här finns ungdomar som lever stora delar av sina liv på nätet, samtidigt som gamla strukturer och destruktiva ideal lever kvar i jaktlagen och bland männen som styr efter sina egna regler. Det blir en väldigt obehaglig krock mellan två världar och det är nog också det som gör boken så stark. Allt känns nära och trovärdigt, nästan lite för nära ibland.

Språket är dessutom fantastiskt att läsa.  Det finns ett sådant fint flyt i texten och många formuleringar som bara sitter helt rätt. De finlandssvenska uttrycken ger berättelsen en egen ton och jag tycker det gör mycket för känslan. Det känns levande och väldigt snyggt skrivet.

Berättelsen rör sig mellan flera perspektiv och trådar, men tappar aldrig greppet. Spänningen byggs upp långsamt och säkert, tills det till slut nästan blir omöjligt att lägga boken ifrån sig. Och vilket slut sedan. Dramatiskt, intensivt och precis så starkt som berättelsen förtjänade.

Det här var första gången jag läste något av Johanna Holmström men definitivt inte den sista. Det märks att det här är en författare med full kontroll över både språk och berättande. Och omslaget av Elina Grandin passar romanen perfekt — suggestivt, mörkt och omöjligt att inte dras till.

Splittrad skymning av Filip Landell

Splittrad skymning av Filip Landell överraskade mig på bästa sätt. Jag blev snabbt inlockad i berättelsen och innan jag visste ordet av hade jag läst ut den. Drivet ligger både i det mjuka och följsamma språket, men också i hur själva berättandet är uppbyggt. Det är en deckare som passar mig som hand i handsken.

Relationerna är det som stannat kvar allra mest. Familjebanden, men också dynamiken mellan Vanja, Vilhelm och Erik, känns äkta, levande och precis lagom skavande. Det berör utan att bli tillrättalagt.

Miljön spelar dessutom en stor roll, både för berättelsen och för min egen läsupplevelse. Den är så levande skildrad att den stannat kvar hos mig, trots att det gått över en vecka sedan jag läste boken.

Det här är en berättelse där läsningen bara flyter fram, sida efter sida. En deckare helt i min smak.

Skuggspelaren av Sara Bohlin

Skuggspelaren av Sara Bohlin är en spännande och fängslande psykologisk thriller. Sidorna flyger förbi, samtidigt som obehaget växer.

Det här är en sådan bok där jag både dras in och som samtidigt gör att jag känner ett visst obehag. Jag fascineras av hur den utforskar människors mörka sidor.

Kortleken som får styra utfallet är ett grepp som verkligen fastnade hos mig. Det skapar en känsla av att allt hänger på något så skört och det gör läsningen både nervkittlande och oroande. Det känns som att det bara är en fråga om när konsekvenserna hinner ikapp.

Svikaren av Jonas Moström & Arne Dahl

Svikaren av Jonas Moström & Arne Dahl är en mörk, obehaglig och spännande thriller med högt tempo, skruvad humor och underhållande karaktärer.

Greppet med en författare som tvingas skriva en bok som i det dolda ska främja diktatur var verkligen intressant. Det gav berättelsen en obehaglig underton och väckte tankar kring påverkan, makt och hur berättelser kan användas som verktyg.

Tempot är högt genom hela boken och nya händelser driver hela tiden handlingen framåt. Samtidigt gäller det verkligen att hänga med, för det är många trådar att hålla reda på och ibland fick jag verkligen tänka till för att inte tappa bort mig. Jag borde nog ha läst första boken innan, men det får jag ta igen nu.

Jag gillar att boken vågar vara både mörk och lite udda. Det finns flera obehagliga inslag som gör att berättelsen får en rå ton, men också en skruvad humor som bryter av och ger den en egen karaktär. Den kombinationen gör boken underhållande.

Karaktärerna är också en stor del av läsningen och Lennart Stagnelius är utan tvekan en favorit. Han tillför mycket och är en sådan karaktär som verkligen livar upp berättelsen.

Jag tror att boken kan passa dig som gillar mörka thrillers med högt tempo och en lite skruvad ton. Men jag rekommenderar att du läser första boken först, så får du ut mer av relationerna och helheten.

Synnerliga skäl av Monica Nebelius Lüning

Synnerliga skäl av Monica Nebelius Lüning är en stark och välskriven deckare som förenar spänning med ett brännande aktuellt tema. Här skildras ungdomsvåld med både skärpa och känsla och berättelsen ligger obehagligt nära vår samtid. Det är en roman som väcker frågor om ansvar, utsatthet och hur snabbt allt kan gå fel.

Spänningen är närvarande genom hela boken, men det är allvaret och det mänskliga som stannar kvar. Språket flyter fint och Monica Nebelius Lüning skriver på ett sätt som gör det lätt att ta sig igenom boken, trots att temat är tungt.

Synnerliga skäl är en engagerande och angelägen deckare som kombinerar spänning med en stark skildring av vår samtid.

Likhandlaren av Camilla Lagerqvist

Likhandlaren av Camilla Lagerqvist är en riktigt underhållande historisk pusseldeckare och ännu en fin del i serien om Detektiv Tillman. Det här är den tredje boken i serien och jag tycker verkligen att Camilla Lagerqvist har hittat helt rätt ton i de här berättelserna.

Vi befinner oss i 1920-talets Uppsala och det är en miljö jag fullkomligt älskar att få vistas i. Lagerqvist är otroligt skicklig på att måla upp både tid och plats med hjälp av levande miljöskildringar och fina tidstypiska detaljer. Det gör att jag inte bara läser om tiden – jag känner verkligen att jag är där och lever i den medan jag läser.

Själva mysteriet är både klurigt och underhållande, precis så som en riktigt bra pusseldeckare ska vara. Det finns ett härligt driv i berättelsen och jag gillar verkligen hur spänning blandas med humor på ett så naturligt sätt. Dialogen är rapp och bidrar mycket till bokens charm. Det finns en lätthet i tonen som gör läsningen extra njutbar, utan att mysteriet för den skull tappar sin nerv.

En annan stor styrka är karaktärerna. Jag tycker så mycket om kvinnorna i den här serien. De är färgstarka och väldigt roliga att följa. Och Yarina… ja, hon är helt klart min favorit! Hon tillför så mycket personlighet och energi till berättelsen och är en sådan karaktär som verkligen stannar kvar.

Likhandlaren är helt enkelt en charmig, välskriven och stämningsfull deckare som bjuder på både humor, mysterium och en fantastisk tidsresa. En perfekt bok för dig som tycker om historiska deckare med stark miljökänsla och karaktärer som det är svårt att inte tycka om.

Ett mord i Paris av Matthew Blake

Ett mord i Paris av Matthew Blake är en bok med ett väldigt spännande upplägg och flera teman som verkligen tilltalade mig, även om den inte riktigt nådde hela vägen för min del.

Det jag fastnade mest för var delarna som utspelar sig under andra världskriget. Jag tycker att boken lyfter intressanta frågor kring vad människor kan vara beredda att göra för att överleva och det gav historien ett större djup.

Jag uppskattade också temat kring bortträngda och falska minnen. Det finns hela tiden en osäkerhet i berättelsen som gör att man börjar ifrågasätta vad som egentligen är sant. Är det trauma som suddat ut eller förvrängt minnen eller finns det någon som medvetet försöker dölja sanningen? Den delen tyckte jag var väldigt intressant.

Dubbla tidslinjer är dessutom nästan alltid ett plus för mig och här fungerade det bra. Boken växlar mellan nutid och 1945. I nutid får vi följa Olivia, vars 96-åriga mormor plötsligt erkänner ett mord som ska ha begåtts 80 år tidigare. Samtidigt får vi också följa händelserna i det förflutna och det som utspelade sig mellan Josephine och Sophie. Jag gillar hur nutid och dåtid vävs samman och hur fler perspektiv gör att berättelsen långsamt nystas upp.

Samtidigt kände jag att boken hade tjänat på att vara lite stramare. Vissa delar blev något upprepande och spänningen lyfte inte riktigt så mycket som jag hade hoppats på. Jag gillade dock idén bakom berättelsen och även avslutet som knöt ihop det hela på ett bra sätt. Även om allt inte riktigt föll på plats för mig, finns det mycket här som är både tankeväckande och engagerande.

Få dem att lyda av Nina de Geer

Få dem att lyda av Nina de Geer är en obehagligt fängslande läsning.

Intrigen är väl genomtänkt och skickligt uppbyggd. När flera pojkar kidnappas väcks frågorna direkt: vem ligger bakom – och varför? Svaren kommer inte enkelt och just det gör spänningen så effektiv. Här finns oväntade vändningar som faktiskt överraskar.

Det här är en psykologisk thriller där obehaget sitter i stämningen och i människorna, inte i blod och brutalitet. Hotet är subtilt men konstant, och det är precis där boken är som starkast. Jag läste snabbt, nästan rastlöst, för att jag var tvungen att veta mer.

Karaktärerna väcker nyfikenhet och känns värda att följa vidare.

Som debut är det här imponerande – välkomponerat, spännande och med ett tydligt eget grepp. Nina de Geer är definitivt ett namn jag vill läsa mer av.

Dödens pris av Cara Hunter

Dödens pris av Cara Hunter imponerar både i handling och form.

Här varvas klassiskt berättande med mejl, tidningsurklipp, dagboksanteckningar och förhör – en ge omtänksam och dynamisk struktur som gör att man hela tiden känner sig mitt i skeendet.

Hemligheter och oväntade vändningar avslöjas långsamt men effektivt och när allt knyts ihop är det både överraskande och snyggt. Samtidigt finns ett psykologiskt djup där manipulation, ondska och mänskliga gränser utforskas.

Språket flyter lätt och även om de många karaktärerna kan vara svåra att hålla isär så är det är det enkelt att sugas in. En riktig läsglädje för alla som gillar smarta, mörka thrillers.