Det är inga problem att hålla fokus i läsningen, när man läser denna. Sidorna svischar förbi. Jag blir riktigt engagerad i händelserna med de försvunna pojkarna och författaren lyckas hålla kvar mig till slutet.
Jag gillar att författaren låter det få vara en psykologisk spänningsroman och får läsarna att fundera kring vad som hänt. Det gör berättelsen mer otäck än vad en massa obehagliga detaljer skulle ha kunnat åstadkomma. Varje förälders mardröm är ju att ens barn försvinner. Samtidigt har boken även deckarhistorien spänning, som driver berättelsen vidare.
För mig har boken också den där bra balansen mellan att man som läsare får lära känna huvudpersonerna och får inblick i deras liv och svårigheter samtidigt som man får veta allt mer kring vad som hänt.
En debut som denna måste man applådera.
Timmarna går utan att Simon hittas. Paniken växer hos pojkens anhöriga och polisen saknar konkreta spår. Är Simon ens kvar i området? Eller är han bortförd? Av vem i så fall och varför?
Psykologen Malin Dahl kopplas in för att hålla krissamtal och stötta förskolepersonalen. Snart engagerar hon sig långt mer än någon hade förväntat sig, allra minst hon själv, och när fler barn försvinner kan hon inte längre backa.
