När jag var på bokreleasen av Smaragdernas bok, så intervjuades författaren John Stephens (även manusförfattare till The Gillmore Girls och OC samt producent för Gossip Girl) via Skype. Han gav ett trevligt intryck. Han var vänlig, humoristisk och hade nära till skratt. Det här är en del av frågorna och en del av svaren.
John Stephens säger:
- Man blir ödmjuk av en sådan här succé. Jag trodde inte själv det, men det blir man. Jag trodde inte att det skulle bli en sådan succé. Man skriver ju bara vad man själv vill läsa och förväntar sig inte att andra ska tycka om det så mycket. Det är en fantastisk känsla.
John Stephens får sedan frågan vad som skiljer mellan att skriva en bok och att skriva ett manus. Han svarar:
- Det är mycket mer ord. Det är längre. Jag har levt med den här boken i 3 år. Så det blir mer än del av dig själv än ett manus blir. När man skriver ett manus så om manuset inte är bra så kan man hoppas att skådespelaren gör något bra av det eller att regissören gör det.
Han säger sedan med ett skratt:
- Så går det inte med böcker. Det man har skrivit är ju som det är.
Sedan berättar John Stephens hur boken kom till:
- Jag satt och tittade på fotografier och saknade mina systrar. Då önskade jag att man hade kunnat resa till den plats som fotografiet var taget och vara med personerna på bilden.
John Stephens berättar:
- Jag trodde att jag kunde bara skriva om tidsresor som jag tänkte mig det hela, men då sa min förläggare att jag var tvungen att basera det på någon av de teorier som finns. Så jag åkte hem och läste på. Så tyckte jag den teori där man kunde komma tillbaka om och om igen och ändra var den roligaste.
John Stephens fick frågan om hur Grevinnan i boken kom till.
- Jag tog den klassiska häxan, men ville göra henne nyare. Eftersom jag arbetat mycket med Gossip Girl så kom jag på att jag kunde göra henne till en tonåring.
Så fick John Stephens även frågor från barn som vunnit en tävling i Barnens bokklubb. De undrade:
-
Har Narniaböckerna inspirerat dig?
John Stephens svarar bland annat:
- Oja, det har dom. När jag var barn och läste dem så brukade jag alltid, när jag kom till ett nytt hus, undersöka garderoberna. Narnia-böckerna innehåller en sådan härlig värld. Jag ville också skapa en sådan känsla.
-
Vad läste du för böcker när du var 11?
John Stephens svarar:
-
Jag läste Narnia, Hobbit och Tarzanböckerna.
John Stephens berättar också att han ville fånga det där vardagliga som finns i Hobbit, även i sina böcker. Där man inte är superhjältar utan vanliga personer.
Frukt och djur är ytterligare en helt underbar pekbok av John Nordqvist & Johan Toorell. Den är min senaste favorit!!! I den här boken så är djuren uppbyggda av olika frukter. T ex apan är kiwifrukter och grodan är ett päron. Det är foton på frukterna och djuren ritade runt om.
Du som kan din ungdomstv-historia känner säkert igen namnet John Stephens. Det är han som är manusförfattare till The Gillmore Girls och OC samt producent för Gossip Girl. Han har skrivit en bok som heter Smaragdernas bok, vars releasefest jag varit på. Grönt var temat och det serverades vin och gröna drinkar. Det serverades chips- dillchips! Det hade satts upp en grön lampa, som gjorde en del av rummet grönt. Det var uppsatt boksidor i taket och bilder på smaragder. Jag har sagt det förrut och jag säger det igen. Jag gillar när man tänker på detaljer så där! Det är Skugge & Co väldigt bra på!
Återigen så fick jag en intervju tack vare Eva på Bokus. Med Viveka Sten pratade jag om själva skrivandet. Jag frågade om hon har en speciell tidpunkt som hon skriver bättre på. Hon svarade att hon kan skriva när som helst. Hon har ingen tidpunkt som hon skriver bättre på. Hon utnyttjar alla stunder som blir över till skrivande. Så det kan vara sen kväll, mitt på dagen eller tidig morgon. Jag undrade om hon har någon speciell plats som hon skriver bäst på. Hon svarade att hon kan skriva likaväl hemma som på ett café eller ett flyg. Jag undrade då om det är så att hon inte påverkas av att det är mycket ljud runt omkring? Hon svarade att det spelar ingen roll. Ljud stör henne inte. Det kanske är snarare tvärtom. 
Sju djävligt långa dagar handlar om Judd som hittar sin fru i säng med sin chef. Judds pappa dör strax därefter av cancer och hans dysfunktionella familj ska sitta Shiva. I vanliga fall tycker Judd en kväll räcker i sin familjs sällskap, men nu ska han tillbringa 7 dagar med dem.
När jag sa att jag inte hade läst Kär lek sa en tjej. "Lyckos dig som har den kvar". Jag förstår nu vad hon pratade om. Jag kan gratulera alla som inte har läst den ännu. För de har en härlig läsning framför sig. Först hade jag tänkt ge bort boken till en som jag vet skulle älska den, men den här boken får allt stanna i min bokhylla. Hon får köpa sig ett eget exemplar. Boken påminner mig om tiden då jag var student och bodde i korridor. I den korridor där jag mötte min stora kärlek. Kär lek är en verkligt mysig bok om att vara kär i någon. Det är kärlek och humor i en underbar kombination.
