När ett år har gått är det lätt att man blir nostalgisk och man funderar över det gångna året.
Mitt 2017 bjöd på många fina överraskningar. Jag fick möjligheten att skriva för Amelia. Jag var Augustprisambassadör -igen. Enormt hedrande!
Jag hittade kärleken (och vilken kärlek dessutom!!!) och flyttade ihop med honom. Jag köpte hus. Jag summerade bokåret och konstaterade att jag läst minst 225 böcker. Hur gick det till? Jag tyckte ju inte att jag läste så mycket!
Visst fanns det baksidor också. Stress. Arbetar för mycket. Ville för mycket. Mycket sjukdom som låg som en bromskloss. Människor som dog, bland annat min bäste väns pappa. Han dog i cancer, vilket även påminde om min pappas bortgång i cancer. Det gjorde att det blev extra tungt detta år. Fortfarande gör det så ont att min pappa inte längre finns med oss. Nu blandat med orättvisan att min bäste väns pappa också fattas!
Men ljuspunkter som lyfte året är att min exman, min nya pojkvän och jag kommer så bra överens att vi firade både julafton och juldagen ihop. Det känns som att jag har helt overkligt tur att det går så bra. Framför allt för barnens skull, men även min egen. Jag och min exman var väldigt bra vänner innan vi blev ett par och det är kul att vi fortfarande är vänner. Barnen hade en fantastisk julafton (enligt dom själva) och tacksamheten jag känner till mitt ex är enorm.
En annan av ljuspunkterna är att jag har upptäckt många spännande nya författare att följa. Jag blir alltid så glatt överraskad över alla nya bra författare som kommer. Det är så roligt!
Jag har även fått göra många intervjuer med författare och jag är så lycklig över det. Jag tycker det är fantastiskt kul att få göra och hoppas på många fler i år.
Så om man summerar 2017, så är det ett bra år trots allt. Men jag hoppas på ett ännu bättre 2018. Och att du är med mig under detta år.
