Spökbyrån: Fallet med den grymma leken av Kristina Ohlsson

I den nyaste delen av Spökbyrån blir det riktigt otäckt då lindanserskan ramlar från linan eftersom någon saboterar den. Clown-Charlie blir oskyldigt anklagad och Elsa och Kalle försöker ta reda på vem som egentligen är skyldig. Det verkar vara ett riktigt elakt spöke.

Precis som i tidigare delar är det en spännande berättelse i färgsprakande förpackning. Deckarduon ger läsglädje och man vill bara fortsätta läsa om dem. 

Det roliga är att serien fungerar både på lågstadiet och mellanstadiet. Det blir en språngbräda till mellanålderns kapitelböcker.

Fångad av dig av Tessa Bailey

Det är böcker som denna som gör att jag gillar Romance.

Fångad av dig är andra boken i serien om systrarna Bellinger. Den här gången handlar det om Hannah, som man mötte redan i första boken. Jag tycker mycket om henne och hennes kärlek till musik. Hur hon hör musiken tydligt inom sig. Men också hur genuin och rar hon känns.

Det är en ”friends to lovers”-berättelse där det sakta byggs upp något mellan huvudpersonerna Hannah och Fox. Jag tycker om hur författaren drar ut på det och låter det ta tid. Jag tycker också om att få se vad som finns under ytan hos Fox.

Sedan är ju miljöerna så ljuvliga. Det lilla fiskesamhället Westport skulle jag mer än gärna besöka i verkligheten.

Skuggvarg av Frida Skybäck

Vill man läsa en deckare där det verkligen inte går att sluta läsa - då ska man välja denna.

Det är en välskriven och tät historia, där man bara vill läsa en sida till och sedan en sida till. Man fångas direkt i första kapitlet och Frida Skybäck ser till att behålla uppmärksamhet till sista sidan. Hon har sannerligen valt ett engagerande och spännande ämne.

Relationerna mellan människor är ytterligare en sak som gör att jag älskar boken (och serien). Det ger ett spänningsmoment i sig. Det är intressant att följa deras utveckling och det som händer. 

Skuggvarg är tredje boken i serien och jag har verkligen tyckt om alla delarna. Det känns betryggande att veta att man har något bra att se fram emot nästa höst när fjärde delen kommer.

Den som följer en stjärna vänder inte om av Malin Haawind

Det är något fint som Malin Haawind ger mig och alla andra läsare. En chans att både lära känna hushållerskan Malin Blomsterberg, Ellen Key och tiden men också att reflektera vem man hade varit om man hade haft samma förutsättningar som Malin Blomberg hade. 

Om jag hade levt under 1900-talets början som en hushållerska hade jag då varit en läsande person? Vad hade jag läst? Hur hade jag fått tillgång till böckerna? Allt detta sveper genom mitt huvud medan jag läser.

Under läsningen blir jag slagen av häpnad över hur väl Malin Haawind har skildrat karaktärerna. De, liksom tiden, kommer till liv och skapar en fängslande, inkännande och trovärdig läsning. Fakta och fantasi skapar en magisk enhet.

Den som följer en stjärna vänder inte om är en berättelse som står ut. En roman som man inte glömmer.

Lodurs skugga: Det förlorade minnet

Det förlorade minnet är andra delen i den spännande fantasyserien Lodurs skugga, när nordisk mytologi blandas med nutida klimatkris. 

Det är lätt att fastna tack vare drivet i berättelsen, men också för att Nannas sorg över sin mammas död skildras så berörande. Man förstår hur hon känner och engagerar sig i hennes öde. Engagerar sig gör man även i Nonna och Halvars mot Lodur, ibland på det nagelbitande sättet.

Berättelsen passar bra för 9-12-åringarna.

”Det är sommarlov och vädret blir allt varmare. Nanna förstår att något måste vara fel i den andra världen. Gång på gång åker hon till Eketorp, men det tycks vara omöjligt att komma tillbaka till Halvars värld. Under en badutflykt med bästa kompisen Lilly känns det plötsligt som om hon ska drunkna, och när hon äntligen tar sig upp till ytan är hon tillbaka hos Halvar. Det är bråttom, berättar han. De måste ta sig med båt till norra Öland för att hitta den tredje ödesgudinnan och få henne att minnas vem hon är. Först med hennes hjälp kan de besegra den fruktansvärda Lodur. Misslyckas de riskerar både Nannas värld och den här att gå under. Men Lodurs ryttare är dem på spåren.”

Trädgårdsmästarens dotter av Marcus Jarl

Trädgårdsmästarens dotter är en ljuvlig läsning. En sådan som gör att man läser längre på kvällen än man borde.

Marcus Jarl skriver så man ryser av välbehag. Det är ett vackert språk som flyter fram mellan sidorna som en porlande bäck. Han gör det underbart lätt att uppslukas av handlingen med sina väl valda ord. 

Dessutom är han i sanning relationsromanernas mästare. Han får fram det komplexa och svåra samtidigt det kärleksfulla. Romanen väcker känslor och är berörande, så pass att jag glömmer att det är en berättelse.

Jag trollbinds totalt av denna historia med temat arv och miljö. Där också blommor får ta sin plats och där hemligheterna breder ut sig. Allt blir en helhet som ger den finaste läsupplevelsen.

Så du vill ha det mörkare av Stephen King

Först av allt vill jag påpeka att det här inte är bloddrypande och hårresande skräck utan precis som titeln säger - noveller som är mörkare. Ofta ett krypande obehag, något psykologiskt otäckt och en hel del om människors mörker. En del historier är övernaturliga, men det finns också de som berättas utan den minsta övernaturlighet.

Stephen King gör i denna novellsamling det som han är så skicklig på. Han får karaktärerna att komma till liv. Både de otäcka och de som man tycker om. Han gör relationerna mellan människor och även människor och djur är levande och intressanta. Tala om att engagera läsaren så man vill veta hur det går, även när man på ett sätt inte vill eftersom det är obehagligt. 

Dessutom skapar han en stämning som letar sig ut från sidorna och sluter sig omkring läsaren. En stämning som blir allt mörkare ju längre in i novellen man kommer. Som gör att man fastnar. Men också en aura av tilltro till att det finns godhet i världen.

Boken består av 12 stycken noveller. De som fastnade lite extra är Danny Coughlins onda dröm, Skallerormar, Svararen samt Två talangfulla jävlar.

Den första bok som jag någonsin läste av Stephen King var faktiskt en novellsamling och det gjorde att jag slukade hans böcker genom åren. Nu fick jag läsa en novellsamling igen nästan 30 år senare och kan bara konstatera att hans noveller fångar mig lika mycket som då.

Mördarklubben av Susan Casserfelt

Så har det hänt. Jag har läst en berättelse som har fått mig så trollbunden att jag efter lite inledande trubbel har klarat av att den delvis är skriven i jag-form. För den som undrar så verkar jag ha fått någon svårighet att läsa böcker skrivna på det sättet, men i denna roman löste sig det bekymret då jag fascinerades av dåtids-berättelsen. Där får man följa ett gäng författare som blivit inbjudna till den högt ansedda författarveckan och de dör en efter en.

Storyn får mig att tänka på både Agatha Christies deckarhistorier, men även sådana där arrangerade kvällar med mordgåtor. Det låter ju hemskt att säga det, när det handlar om mord, men berättelsen roade mig mycket. Liksom karaktärerna. Det känns faktiskt lite tomt nu när boken är slut.

Den sovande av Johan Ehn

Ibland går det bara inte läsa en bok snabbt trots att man vill. Som med denna. Jag måste ta paus för att berättelsen väcker så många känslor i mig, samtidigt som jag vill veta hur det går och därför bara vill läsa på.

Johan Ehn är en strålande författare. Han skriver en berättelse med många lager. En historia som är oerhört fint berättat. Där språket och gestaltningarna gör att det både blir en fantastisk läsupplevelse, men också att man verkligen förstår huvudpersonen Christian. 

Jag blir djupt berörd av det Christian går igenom. Hur han hittar en tillflykt i en andlig rörelse, för att sedan upptäcka att homosexualitet inte är inte förenligt med läran och att det erbjuds "hjälp". Att veta att det hela är verklighetsbaserat gör det än mer drabbande.

Det är sådana här böcker som gör att man vill tacka författaren för att han skrivit den. Därför säger jag tack Johan. Världen vore en fattigare plats utan din bok.

Hundra dagar i juli av Emelie Schepp

Spänningsroman är verkligen rätta ordet för denna bok. Jag var helt uppslukad.

Det är nagelbitande från första sidan när en man under telefonsamtalet med sin fru får veta att det är någon i garaget, där hon precis parkerat. Ett år senare kommer polisen Maia in i bilden och Amandas man Johan hittas svårt skadad i sitt hem. Vad har egentligen hänt?

Det är dock inte bara spännande utan även mycket känslosamt. Maias 13-årige son ligger på sjukhus eftersom han behöver ett nytt hjärta. Emelie Schepp skriver så man förstår den oro och förtvivlan och alla känslor runt omkring som Maria har. Hon porträtterar känslor väldigt fint i den här berättelsen.

Det här har Emelie Schepp verkligen gjort bra! Jag hoppas vi får möta Maia igen.

Sömngångaren av Lars Kepler

Som alltid har Lars Kepler lyckats få till en otroligt spännande intrig. Samtidigt är det en grym och otäck historia, så är man känslig får man se upp. Det är många obehagliga och blodiga detaljer. Men om man fixar det har man en förträfflig läsupplevelse framför sig, av den nagelbitande sorten.

Boken handlar om en gärningsman som attackerar sina offer med yxa och styckar dessa. Vid en brottsplats hittas en ung kille sovande med en avhuggen arm som huvudkudde. Det visar sig att han brukar gå i sömnen. Är han förövare eller vittne?

Huvudmannen och brölet från vildmarken samt Kapten kalsong och den stora toalettattacken

Böckerna om Hundmannen och Kapten Kalsong är en dundersuccé bland barnen. Dav Pilkey vet verkligen vad barnen vill ha. Särskilt killarna som är lite svåra att locka att läsa kastar sig över varje ny bok. Faktiskt så fungerar det ända upp i sexan.

Hundmannen och brölet från vildmarken är inget undantag. Jag hinner inte mer än plocka upp den så har den blivit en lång lista på de som vill läsa. 

Vad är det då som gör att de kastar sig över den? Jo, den magiska kombinationen av humor och spänning. Och då måste jag lägga till att det är precis den humor som tilltalar barn. Deras sorts humor.  Så har vi även det lockande serieromanformatet, som gör det lättläst. Bilderna måste man ju bara älska i sitt utförande och färgstarka utseende. Man fångas verkligen av det.

Kapten Kalsong och den stora toalettattacken i färg är lika rolig den. Här är mer text att läsa, eftersom det är en kapitelbok. Det handlar om två 10-åriga killar, som har problem med den elaka rektorn. Ibland får man även läsa huvudpersonernas serie om Kapten Kalsong. 

Jag är glad att man valt att göra en nylansering och ge ut denna bok i färg, för den ger verklig läsglädje.

Är allt jag lärt mig om kärlek en lögn? av Sara Sommerfeld

Vissa böcker går djupare in i hjärtat än andra, denna är en sådan.

Att veta att saker och speciellt det mörka är hämtade ur Sara Sommerfelds eget liv ger verkligen en tyngd till boken. Det gör att man läser den på ett annat sätt. Jag tycker verkligen om att Sara valt att skriva boken som en skönlitterär berättelse med autentiska inslag. Då tar hon det bästa av två världar och fogar ihop. Skönlitteraturens möjligheter och det självbiografiskas kraft.

När man läser boken och möter den unga Sara så vill man ta henne i handen och säga att det kommer ordna sig. Man mår stundtals dåligt för hennes skull. Samtidigt är det relaterbart. Det är inte bara Sara som drabbats av prestationsdjävulen. Och alla val man gjort har inte alltid varit de bästa.

Det är en välskriven berättelse som betyder något samtidigt som den är underhållande. Är man mottaglig så är det en roman som ger något mer. Sara bjuder öppenhjärtligt på sig själv i denna berättelse, men också klokheter. Berättelsen gör det lätt att vända sig inåt och att se på sitt liv och sitt beteende med andra ögon och vad kan vara mer värdefullt än det? 

Utgiven av @thebookaffairforlag