Åskmakaren av Tina N Martin

Här har vi en bok som jag verkligen kan rekommendera de här sista skälvande minuterna på året. Recensionen skulle ha kommit tidigare men covid ställde till det då. Nåja, bättre sent än aldrig och denna bok vill jag verkligen tipsa om.

Jag njuter av att läsa en sådan välskriven och välkomponerad berättelse. Den är vansinnigt spännande eftersom författaren vet hur hon ska få till det, med bland annat kvicka vändningar. 

Handlingen tar på ett utmärkt sätt upp ett mörkt och allvarligt samhällsproblem - kvinnohandel och prostitution. Det är otäckt men viktigt.

Så kommer vi till karaktärerna. Idun är en huvudperson som jag verkligen tycker om. Hon är sympatisk. Nu måste man ju inte tycka om huvudpersonen för att tycka om boken, men Idun gör att jag gillar boken lite extra. Tina N Martin har skildrat henne så att hon känns som en verklig person. Jag skulle vilja träffa henne och prata med henne.

Jag tycker också om Tareq. Han få gärna stanna kvar i serien.

Om du inte läst denna deckare, gör det! Det är väl spenderad tid.

Stjärnor, systerskap och julens mirakel av Sarah Morgan

Sarah Morgan har skrivit en mysig och varm julfeelgood om två systrar och deras mamma-dotter relation. Denna är komplicerad och frågan är om den går att laga. Det ska systrarna ta reda på under en resa till Skottland.

De tilltalande miljöbeskrivningarna av ett snöigt och stämningsfullt Skottland, gör att man vill genast åka dit. Boken är en riktig julfeelgood med de rätta ingredienserna för en trivsam och avkopplande stund.

En flickas memoarer av Annie Ernaux

Det är intressant att läsa årets Nobelpristagare i litteratur. Hon skriver sakligt om en händelse i hennes ungdom som hon inte lyckats få ner på papper förrän nu.

Det har tagit lång tid för mig också att få ner vad jag tycker. Jag har behövt tänka och smälta det hela.

Jag tycker om hur Annie Ernaux formulerar sig och bygger meningar. Hennes språk. Det är vackert och jag njuter mycket av att läsa. Jag läser faktiskt långsammare än jag brukar och läser om.

”Det finns människor som överväldigas av andras verklighet, deras sätt att tala, lägga benen i kors, tända en cigarett. Som fastnar i andras närvaro. En dag, eller snarare en natt, dras de med i begäret och viljan hos en Andre. Det de trodde sig vara försvinner spårlöst. De löses upp och ser sin avbild agera, lyda, dras med i saker och deras okända förlopp. De ligger alltid efter den Andres vilja. Den ligger alltid steget före. De hinner inte ifatt.”

Hon skriver sakligt, torrt och öppet om det som hände då. Är det för sakligt? Både ja och nej. Vissa saker blev en aning tråkiga men å andra sidan blev andra mer framträdande. Det gör också att det är lättare att reflektera kring det och dra paralleller till sitt eget liv. Så svaret blir till slut mest nej. Jag hade inte velat att hon hade skrivit det på ett annat sätt. Det hade inte blivit bra. Jag är också imponerad över att hon öppnar upp sig så.

Även om det är sakligt beskrivet blir jag upprörd å författarinnas vägnar. Å den unga kvinnans vägnar. 

Det är en bok som gav mig något mer av att läsa den. 

Dödsdansen av Maria Grund

Jag älskar boken för dess mörker. Miljön är mörk, karaktärerna är mörka och så även handlingen. När det görs på rätt sätt är det magiskt. Precis som här.

För att inte tala om den kusliga, otäcka stämningen som bidrar till att man sitter på helspänn genom berättelsen. Förutom att det är grymt spännande.

I bokens början upptäcks en naken man irra omkring i en otillgänglig skog. Samma, som nu jobbar som närpolis i en liten by, kallas till platsen. Trots att hon önskat att aldrig arbeta med våldsbrott igen är hon snart indragen i en mordutredning. 

Författaren har följt upp sin första fenomenala bok på bästa sätt. Jag är tjusad.

Ett lik för mycket av Carin Hjulström

Det är så kul att läsa en bok som rör sig i de områden man kan. Jag bor och jobbar i närheten så miljöerna får mig att le. Det är underbara miljöer som Carin Hjulström lyckas göra precis så fantastiska som de är. Jo, en del är påhittade men de har den rätta andan.

Karaktärerna är intressanta och underhållande. Det är så roligt att umgås med polisen Olle, Siri och framför allt Siris brorson Anton. De har lite av varje i sig. Jag tycker om att författaren inte är rädd för att låta sina karaktärer vara lite misslyckade men ändå skildrar dem så man tar dem till sitt hjärta.

Själva deckarhistorien är medryckande och låter läsaren fundera och klura. 

Det här är tredje delen i serien och jag hoppas på många fler delar. MÅNGA. Bara det att jag tipsat så många om boken att jag var helt säker på att jag lagt ut min recension (covidhjärna till trots) - det säger något om hur mycket man tycker om boken.

Utgiven av @bokforlagetforum 

Anki åker till Las Palmas

En lättsmält smårolig historia om Anki som reser på semester till Las Palmas med sin vän Ros-Marie efter att Ankis man dött. Har man åkt på charter kommer man att känna igen sig. Speciellt om man åkt till Kanarieöarna.

Den var underhållande och det blev en del skratt, men den lyfte aldrig helt för mig. Kanske var det att jag hade lite svårt för den osympatiska vännen Ros-Marie. 

Men vill man ha en lättläst bok att roa sig med (och glömma att det regnar), då kan man pröva denna. Speciellt om man gillar läsa om Kanarieöarna.

Skuggläge av Kristina Ohlsson

Skuggläge är verkligen en mysig pusseldeckare. Jag äter mina kakor, dricker mitt kaffe och njuter av att vara på Hovenäset igen med min favoritkaraktär August Strindberg. Hur kan man annat än gilla någon som tycker om att baka kakor?

Miljön är underbar att befinna sig i. Kristina Ohlsson beskriver den så väl att man känner att man befinner sig där. Det är den perfekta platsen att förlägga en spännande deckarintrig som samtidigt är en underhållande feelgoodberättelse. Författaren har dessutom lyckas få till den bästa blandningen av de båda. 

Det här är en serie jag vill återvända till igen… och igen.

Folk som sår i snö av Tina Harnesk

Jag förälskar mig direkt i det frodiga och vackra språket, i berättarrösten. Det är en njutning att läsa. Att författaren blandat in samiska ord är ett plus.

Humorn i berättelsen får mig att älska boken allt mer. Hur Màrridja pratar och diskuterar med Siri i mobilen är obetalbart. Alla upptåg hon hittar på.

Fast samtidigt är det inte bara glatt. Det finns allvar, bedrövelse och vemod i berättelsen. Allt skildrat med en värme. Den samiska och svenska historien lyfts på ett smart och lättillgängligt sätt. En viktig om än sorglig bit av vår historia.

Boken handlar inte bara om Màrridja, men hon ligger mig varmast om hjärtat. Berättelsen handlar även om hennes man Biera som börjar vara dement och om Kaj och Mimmi som flyttar upp till det lilla samhället. Kaj vars mamma hade en stor hemlighet.

Jag är så glad att jag läst boken. Det var en riktigt fin läsupplevelse.

En enda önskan av Nicholas Sparks

Det är en känslosam läsning, det vill säga en typisk Nicholas Sparks bok. För är det något som författaren är duktig på, så är det att skriva så att läsaren inte kan hålla tårarna borta.

Det handlar om Maggie som är döende i cancer. Hennes assistent frågar vad hon skulle önska om hon fick en enda önskan. Svaret blir att hon vill hitta sitt barn som adopterade bort som 16-åring. Sedan börjar Maggies berättelse i både nutid och dåtid.

Även om man redan vet utgången för Maggie så fångar berättelsen. Den går inte upp i toppen av Nicholas Sparks böcker, men jag tyckte ändå om denna varma tänkvärda berättelse.

Ett dockspel av Anna Roos

Det är en annorlunda spänningsroman.

Den utspelar sig delvis på boutiquehotellet Tornvillan i Söderköping. Där måste vi stanna upp. Det är ett hotell med väldigt speciella rum. De är temabaserade och bland annat finns det ett fjärilsrum där det hänger fjärilar från taket i trådar och Underlandet där det finns schackrutigt golv, schackpjäser och en stor leksakskanin. En del av rummen är oroande och jag undrar hur man kan vilja bo i dem. Jag har alltså redan i början av boken glömt att det inte är på riktigt. Skickligt av författaren!

Så har vi dockhuset, som är en kopia av hotellet och där också en del av handlingen utspelar sig. Det fascinerar mig. Dockhuset fängslar även hotellets gäster, som inte kan låta bli att plocka med dockorna och sakerna i det.

Det gäller att ha huvudet på skaft när man läser boken, annars missar man ledtrådar. Berättelsen är smart skriven och man är klistrad vid den för att få veta vad som hänt och hur allt hänger ihop. Det finns många lager och kopplingar och det gör det både spännande och intressant.

Romanen handlar om en trettonårig flicka, som försvinner när familjen äter middag på hotellet. Polisen Hannes som själv bott på hotellet den natten börjar utreda det hela. Ingen av hotellets besökare säger sig ha sett när hon försvann men ju fler kopplingar polisen finner mellan henne och gästerna, desto mer uppenbart blir det att någon av dem ligger bakom försvinnandet.

Julstämning på Lyckans gård av

Jag skrattar lika hjärtligt från första sidan som när jag läste som med första boken. Bland annat har jag lärt mig att alpackor och en docka som ska föreställa baby Jesus går dåligt ihop. Alla beskrivningar av djuren och Mollys tankar och kommentarer är vad som gör boken så lätt att tycka om. Författaren målar upp det hela så bra.

I denna bok närmar sig julen på gården. Molly ser fram emot att få tillbringa julen med Shelby, särskilt eftersom de inte har träffas så mycket då Shelby har fullt upp. 

Eftersom det alltid behövs pengar så ska hon dessutom anordna ett välgörenhetsevenemang. Hur det nu ska gå med alla bångstyriga och speciella djur.

Jag läste boken med glädje och ser fram emot nästa bok i serien. Det är en bok och serie som gör en på gott humör.

Saltkråkan: Jul i Snickargården

Tala om att ge julkänslor! Det är igenkänning för både stor som liten och en stor dos nostalgi som vuxen. Astrid Lindgren hon kan hon.

Jag kan relatera till Tjorven, som inte har någon i sin egen ålder att leka med och längtar efter att Pelle ska komma tillbaka. Vad jag längtat som liten efter de kompisar som jag brukar fira högtider med. Tiden gick så långsamt innan de kom. Men sedan var magin i full gång - precis som denna bok.

Jag älskar Maria Nilsson Thorpes illustrationer. De är så söta och fulla med glädje  att man blir alldeles varm inuti.

Det här är en bok jag önskar för alla i åldern 3-6 år.

Medan snön faller i Ådala av Åsa Liabäck

Äntligen tillbaka på koloniområdet i Ådala och äntligen får jag träffa Ragnar, Stephanie och de andra. Jag trivs så mycket i deras sällskap. 

Åsa Liabäck har en fantastisk förmåga att skriva om mörker och sorgliga saker, men lyfta dem och ge en hoppfull känsla. Det är berörande och engagerande. Författaren har skrivit en fin berättelse som passar så bra med julens innebörd. Att bry sig om andra blir extra viktigt i dessa tider.

Jag trodde inte att jag kunde tycka om serien ännu mer än jag redan gjorde. Jag hade fel. Det gick visst.