Vi hade läst två böcker till denna träff. Vi var hemma hos mig och som vanligt så hade jag inte kunnat låta bli att baka massor!!! Den ena boken var Hungerspelen. Vi pratade länge om den. Det fanns så myckett att prata om. Vi älskade den alla!!!
Vi tyckte att karaktärerna var komplexa och man brydde verkligen sig om dem. Vi pratade mycket omkring dokusåpor och hur långt skulle man kunna gå när det gäller dokusåpor. Skulle människor se Hungerspelen om det utspelade sig på riktigt på vår Tv idag?
Vi pratade också bland annat om:
Skulle vi kunna döda någon om vi var med i hungerspelen? Vi var ganska överens om att som vi kände nu så skulle vi inte kunna göra det, men man vet aldrig säkert förrän man är i en sådan situation. Men däremot skulle vi vara mer benägna att döda någon seriemördare som bröt sig in i vårt hem och hotade oss eller särskilt om den hotade våra barn.
Hur ensamt skulle det inte vara att vara med i hungerspelen? Tänk att vara där och veta att alla är emot en och ingen finns där som man kan vända sig till för hjälp.
Vad hemskt det skulle vara att vara där och veta att det är andra runt omkring en någonstans som är ute efter att döda en, men man vet inte när man träffar på dem eller hur. Vilken fruktansvärd väntan! Skulle man kanske till och med bli apatisk av att vänta på att möta någon i en dödskamp?
Hungerspelen är en sådan serie som man bara vill slänga sig över nästa bok. Malin berättade t ex att hon hade ställt sig i kö på biblioteket och att hon varje dag gick in för att kolla sin köplats.
Hungerspelen är en sådan bok som man verkligen rekommenderar till vänner, bekanta... ja, alla som man pratar böcker med.
Har du läst Hungerspelen? Vad tyckte du? Eller vad tänker du kring något av det vi diskuterade?
Den andra boken som vi läste var Den hemliga historien. Där var vi överens om att vi inte tyckte att den var så där himlastormande bra, som alla säger att den är. Men vi kom också fram till att den säkert hade fungerat bättre när vi var i 20-års åldern. Nu tyckte vi att karaktärerna var lite väl konstiga, även om de var lite roande. Det var dock svårt att relatera till dem. Och oj vad de var depraverade! Boken var spännande, men den hade sina dalar. Dock ville man läsa klart den. Historien var riktigt skruvad. man kunde absolut inte förutse hur den skulle bli när man började läsa. Eller rättare sagt man trodde att den skulle bli på ett sätt men blev på ett annat sätt. Anna-Karin hade sökt för att se om boken fanns som film. Det gjorde den inte, men hon kunde se att fler hade sökt. Sedan kom vi fram till att vi trodde inte att den skulle hålla för film. Boken fick ett medelbetyg av oss.
Har du läst Den hemliga historien? Vad tyckte du?
Jag kan riktigt, riktigt varmt rekommendera att ni går till Boulevardteatern och tittar på Kocksgatan revisited. Jag var på generalrepetitionen igår och jag älskade föreställningen. Den var rolig och Per Ragnar var en så bra berättare. Dessutom var musiken var härlig. Regissören (Boulevardteaterns chef Roger Westberg) hade nämligen lagt in ett ovanligt grepp. Då och då avbröts berättelsen för sång av Idde Schultz och Sulo Karlsson tillsammans med musikerna Magic Gunnarsson och Henrik Widén, som spelade. De sjöng och spelade tonsatta dikter av Ernst Brunner. Det var som att få två bra saker på en gång. Både en konsert och en teaterföreställning! 
Kocksgatan revisited har premiär idag! Den bygger på en roman av Ernst Brunner och utspelar sig en varm sommar på 70-talet på en södermalmsgata. Föreställningen går till och med den 10 december. Du ska absolut gå och se den här om du kan!!!
