Saga-sagor: Ballonglängtan, kurragömma och två tomtar i diket av Josefine Sundström

Visst är det härligt att få ynnesten att högläsa en bok som är full av igenkänning och som utgår från barnets värld med barnets ögon. Det är mysigt att få följa Saga i hennes vardag. Illustrationerna är mjuka och fina och berättelserna andas trygghet. Texten är välskriven och det flyter på bra i högläsningen.

Passar bra för åldern 4-7 år.

Handling: Saga Louisa Larsson är en stadig, klok och envis liten person som bor tillsammans med mamma och pappa i ett av radhusen på Solrosvägen. I den här boken berättar Josefine Sundström och illustratören Emma Göthner i fem fristående kapitel om när Saga leker kurragömma hos Samir och råkar kissa på sig, om ett djurparksbesök fyllt av avund och om ett julfirande hos morfar på landet med två tomtar och en bil i diket. Sagas mamma och pappa råkar bråka med varandra en dag och då tror Saga genast att de ska skilja sig. Saga har också en stark vilja och hon lyckas dessutom välja en egen eftermiddagsaktivitet som passar henne perfekt, trots pappas önskan om annat.

Betyg: +4 av 5

Förlag: BonnierCarlsen

Mannen i vattnet av Mikael Fuchs

”Mannen i vattnet” är andra delen i deckarserien Stockholm Noir. Det är en polisdeckare som utspelar sig i ett fiktivt 40-tals Stockholm. Riktigt intressant! Läsningen ger mig känslan hos amerikanska hårdkokta privatdetektiv-romaner, vilket är överraskande angenämt.

Handling: I swimmingpoolen vid industrimagnat Karl Svante Talbots villa på Djurgården hittas en man mördad. Är offret Talbot själv eller någon helt annan? Och varför är det så svårt till och med för kriminalpolisen att få tillgång till information om magnaten? Kriminalpoliserna Håkansson och Magnusson från tvingas under utredningen som följer nysta upp en rejält trasslig härva av svartsjuka, lojalitetskonflikter och pengahunger.

Förlag: Lind & Co

Betyg: 4 av 5

Serieromanen Dracula

Dracula är en spännande historia och den är väl utförd i det här seriealbumet. Jason Covlwy, som bearbetar manuset, samt Staz Johnsson och James Offredi, som har gjort illustrationerna, har gjort ett bra jobb. Illustrationerna är snygga och de har lyckats få fram känslan som finns i Bram Stokers bok. Det är nog en fördel att ha läst boken innan, för allt framkommer inte så tydligt i det här seriealbumet. Men jag tror nog att det funkar tvärt om också. Man kan bli sugen att läsa boken för att förstå mer.

Det riktar sig till målgruppen Unga vuxna, men borde passa alldeles utmärkt till tonåringar och den fungerar definitivt för vuxna också.

Förlag: Argasso

Betyg: 4 av 5

Boktips-video

Överlevarna: Röster från förintelsen av Bernt Hermele och Cato Lein

Visst blir jag upprörd när jag läser och tycker att det är förskräckligt.hemskt. Inte för att det är många ingående, blodiga, vidriga detaljer utan för att människor gjort allt detta mot andra människor. Jag mår illa. Men jag tänker att om överlevarna hittat kraften att berätta, då ska väl ändå jag ha kraften att läsa. Dessutom får man läsa exempel på goda saker som människor gjort. Det ger hopp.

Själva upplevelsen av förintelsen är berättat ur ett barns perspektiv och minne, eftersom det är de nu levande överlevarna som berättar och när de var med om detta så var de barn. Det är en drabbande läsning, som kommer närmre just på grund av det. Det är också en läsning som ger en bredd eftersom det är så många personers upplevelser som skildras.

Det finns en genomgående fråga i boken: Hur överlever man något som detta? En svår fråga att besvara trots att det gått många år. Visst har jag undrat över detta många gånger.

Så måste jag bara nämna dessa fantastiska svartvita foton på överlevarna. De är tagna av fotografen Cato Lein. Jag kan inte sluta granska dem. Det ger ytterligare en dimension att få se dessa porträtt.

Jag avslutar med dessa två ord: angelägen läsning. Aldrig har ett uttryck passat så bra!

Kom i min famn av Caroline Eriksson

Jag har läst ”Kom i min famn” av Caroline Eriksson. Det är en mörk relationsthriller, som förlaget kallar Family noir. Jag tycker det uttrycket är en bra beskrivning av vilken sorts bok det är. Jag älskar hur relationsdramatik får ta plats i berättelsen. Det lägger grunden till den obehagliga spännande berättelsen som växer fram. Jag tänker under läsningen att jag är glad att jag inte är i samma sits som huvudpersonen Thomas är. 

Huvudpersonerna känns trovärdiga och relationsbiten känns realistisk. Det gör att jag dyker djupare in i berättelsen. Jag är glad över hur sympatisk Thomas får vara. Att han vill vara en god människa och prioritera sin familj. Det känns lite ovanligt, men ger en trevlig ljuspunkt i det obehagliga. 

Överhuvudtaget är boken mycket välskriven. Det är lätt att fastna i den. Det gjorde jag och det vågar jag säga att du kommer göra också.

Betyg: +4 av 5

Stephanie Mailers försvinnande av Joël Dicker

Joël Dicker är tillbaks med en ny klassisk pusseldeckare. Författaren har tidigare skrivit succén ”Sanningen om fallet Harry Quebert”. 

”Stephanie Mailers försvinnande” är en långsam bladvändare. Man måste bara läsa ett kapitel till, men samtidigt får man liksom vila i läsandet. Det är inte en läsning för man håller andan, utan precis tvärtom. Det är en av sakerna som jag verkligen tycker om med den. Den gör gott för själen. Kanske att slutet hade kunnat kortats lite, men det var okej. 

Sedan tyckte jag att själva fallet var intressant och underhållande. Jag älskar att få klura på vad som hänt, just att det är upplagt som en klassisk pusseldeckare. Mina hjärnceller blir extra glada och jag känner mig faktiskt lite smartare efter läsningen. Det är väl en härlig bieffekt av en bra bok?

Handling: I slutet av juli 1994 drabbas staden Orphea i Hamptons av någon fruktansvärt: borgmästaren och hans familj skjuts ihjäl. Två unga poliser löser brottet, men tjugo år senare kontaktas en av dem av journalisten Stéphanie Mailer som grävt i fallet och påstår att man dömt fel gärningsman. När Stéphanie försvinner under mystiska omständigheter inser polisen att hon hade rätt och de tvingas ta upp fallet igen.

Betyg: 4 av 5

Gileads döttrar av Margaret Atwood

Jag har tidigare läst Tjänarinnans berättelse. Nu när jag läste Gileads döttrar var det många saker som dök upp till ytan igen i mina tankar, men även nya saker.

Jag funderade till exempel över det här med att inte låta folket lära sig läsa och skriva, vilket effektivt vapen det är till att få människor att underordna sig. Jag tänker mycket på vårt samhälle idag. Det är elakt smart att begränsa tillgång till bibliotekets tjänster för de som behöver det mest. Ju okunnigare man gör ett folk, desto lättare är det att lura dom. 

Överhuvudtaget får boken mig att tänka mycket på samhället nu och i framtiden. Jag älskar att läsa dystopier, men de gör mig också rädd. Tjänarinnans berättelse och Gileads döttrar är nog de läskigaste dystopierna jag läst. 

Det är en bra bokcirkelbok, för det finns mycket man kan prata om.

Betyg: 4 av 5

Den röda hattens hemlighet av Ewa Christina Johansson

En mysrysare om en trollkarlshatt, som man inte vill sätta på huvudet. 

Ida och Ella är inne på en secondhandaffär, när Ida hittar hatten. Hon går till kassan för att köpa den, men hon försvinner spårlöst när hon sätter hatten på huvudet. Hur ska Ella få tillbaka sin syster?

Det är den nionde delen om Ella. Berättelsen är på Hegas-nivå 3, vilket innebär att det är för den som vill ha ett språk som ligger ganska nära talspråket. Den riktar sig till åldern 9-12 år.

Det är en kapitelbok med en bild vartannat kapitel.

Betyg: +3 av 5

Det enda som hjälper av Camilla Jönsson

Lina skadar sig själv för att hantera sina jobbiga känslor. Hon vill sluta, men lyckas inte. När hon en kväll följer med sin mamma till stallet, så träffar hon en ny häst. Han är också trasig inuti. Kan de hjälpa varandra.

”Den enda som hjälper” är en fin lättläst ungdomsbok om något svårt. Man kommer Lina nära och förstår henne. Man står på hennes sida och hoppas att det ska ordna sig. Därför blir boken också spännande, man vill ju veta hur det ska gå.

Den är på Hegas-nivå 4, vilket innebär att det är för den som vill lära sig några svåra ord och ett språk som ställer lite högre krav på ordförråd och grammatik.

Betyg: 4 av 5

Splej Mysteriet med den hemsökta stugan av Torsten Bengtsson

Den tionde berättelsen om gänget i Splej handlar om hur ett äldre par blir störda av ljud på natten i sin lilla sommarstuga, som de älskar. De vill inte sälja, men kanske måste eftersom de är så rädda att huset är hemsökt. Splej åtar sig att undersöka det hela. 

Det som är annorlunda med den här boken och serien är att det handlar om ett gäng barn som spelar in program till sin egna youtube-kanal. Det tycker jag är ett kul grepp på en deckarserie för barn. Det är spännande och lättläst. Jag har inte läst alla, men i de jag läst har gänget hjälpt personer i underläge.

Berättelsen är på Hegas-nivå 3, vilket innebär att det är för den som vill ha ett språk som ligger ganska nära talspråket. Den riktar sig till åldern 9-12 år.

Det är en kapitelbok med 2-3 bilder per kapitel.

Betyg: +3 av 5

Glimma: Rymlingen

I åttonde delen om Glimma kommer en ny ponny till stallet. Det är en busig Shettis som heter Tuff. På sportlovet får han vara med på ridläger eftersom Peppar är skadad. Med på lägret är Stinas nya bonus-lillebror Joel. Stina är inte alls glad över det eller att hans mamma och han har flyttat in hos Stinas pappa. Så ska Joel få rida Tuff och Tuff sliter sig från ledaren Stina när de är i skogen. Hur ska det gå?

Det är en charmig berättelse. En del av charmen är att man får lära känna hästarna, som har sina egna personligheter. Det är också så väl beskrivet att man känner hur man är med i stallet. Det är en berättelse både för de som drömmer om att rida och de som redan gör det.

 Berättelsen är på Hegas-nivå 3, vilket innebär att det är för den som vill ha ett språk som ligger ganska nära talspråket. Den riktar sig till åldern 9-12 år.

Det är en kapitelbok som har en bild ungefär vart tredje kapitel. 

Betyg: 4 av 5

Under isen och andra rysliga berättelser av Tobias Gard

Det här är fyra berättelser som är riktigt otäcka och som gör att läsaren får kalla kårar över ryggen. Så till de 9-12 åringar som älskar sådant, kan jag bara säga grattis. Hoppas de kan sova sedan. 

Berättelserna är på Hegas-nivå 4, vilket innebär att det är för den som vill lära sig några svåra ord och ett språk som ställer lite högre krav på ordförråd och grammatik. 

Det är en kapitelbok utan bilder.

Betyg: 4 av 5