Bakvatten av Maria Broberg

Det är speciellt att läsa något som utspelar sig i sina hemtrakter och dessutom med hemdialekten. Först störde jag mig dock på hur dialogen var skriven, för det blev något mellanting mellan skrift och hur man pratar. Det blev fel i mitt huvud, men att skriva på dialekt är en svår balansgång. Det måste ju vara läsligt av de som inte pratar dialekten.

Men efter ett tag kunde jag släppa det och njuta av berättelsen. Maria Broberg har skrivit en stark berättelse med mycket stämning i. Det andas ensamhet, längtan och vemod. 

Det är en mörk och tragisk historia, som stannat kvar längre i mig, än jag hade trott den skulle göra. Det är vackert berättat i allt det mörka och jag imponeras starkt av denna lysande debut.

Det här känns som början på något riktigt stort.

Förlag; Norstedts

Betyg: +4 av 5