Det är spännande. Snart får vi veta vem som får nobelpriset i litteratur. Jag hoppas att det i alla fall ska vara någon som jag har hört talas om. Det måste jag ju erkänna att det inte var fallet förra året. Här kan du höra SR:s sänding som börjar 12.57.
Nu börjar nedräkningen. Det är strax dax att få veta vem, som får nobelpriset i litteratur. Här kan du se direktsändning av tillkännagivandet av vem som får det:
Vissa gånger är det dumt att se trailrar om filmer. I det här fallet så fick det mig att få för höga förväntningar på denna film. Inte för att Red Riding Hood var dålig, men jag hade väntat mig något mer efter att ha sett trailer om den. Jag tyckte att den var vackert filmad och det fanns verkligen en spänning som dallrade filmen igenom mellan Valerie och Peter. Så var det ju spännande att få veta vem varulven var.
Filmen handlar om Valerie. Hon är bortlovad till rike Henry, men hon är förälskad i fattige Peter. Hon ska rymma med Peter men just då slår varulven till efter 20 års vapenvila och varulven dödar Valeries syster. När varulvsjägaren Father Solomon dyker upp, blir alla misstänkta. Filmen är en tolkning av sagan Rödluvan.
Betyg: 3 av 5
Genre: Fantasy, Thriller, Skräck, Ungdomsfilm Skådespelare: Amanda Seyfried, Gary Oldman, Billy Burke, Lukas Haas, Virginia Madsen Produktionsår: 2011
Regissör: Catherine Hardwicke
Frukt och djur är ytterligare en helt underbar pekbok av John Nordqvist & Johan Toorell. Den är min senaste favorit!!! I den här boken så är djuren uppbyggda av olika frukter. T ex apan är kiwifrukter och grodan är ett päron. Det är foton på frukterna och djuren ritade runt om.
-~-~-~-~-~-~-~~-~-~-~-~-~-~-~-~
Titel: Frukt och djur
Författare: John Nordqvist & Johan Toorell
Antal sidor: 14 sidor
Förlag: Gilla böcker
ISBN: 978-918663412-4
När jag var på bokreleasen av Smaragdernas bok, så intervjuades författaren John Stephens (även manusförfattare till The Gillmore Girls och OC samt producent för Gossip Girl) via Skype. Han gav ett trevligt intryck. Han var vänlig, humoristisk och hade nära till skratt. Det här är en del av frågorna och en del av svaren.
John Stephens säger: - Man blir ödmjuk av en sådan här succé. Jag trodde inte själv det, men det blir man. Jag trodde inte att det skulle bli en sådan succé. Man skriver ju bara vad man själv vill läsa och förväntar sig inte att andra ska tycka om det så mycket. Det är en fantastisk känsla.
John Stephens får sedan frågan vad som skiljer mellan att skriva en bok och att skriva ett manus. Han svarar:
- Det är mycket mer ord. Det är längre. Jag har levt med den här boken i 3 år. Så det blir mer än del av dig själv än ett manus blir. När man skriver ett manus så om manuset inte är bra så kan man hoppas att skådespelaren gör något bra av det eller att regissören gör det.
Han säger sedan med ett skratt: - Så går det inte med böcker. Det man har skrivit är ju som det är.
Sedan berättar John Stephens hur boken kom till: - Jag satt och tittade på fotografier och saknade mina systrar. Då önskade jag att man hade kunnat resa till den plats som fotografiet var taget och vara med personerna på bilden.
John Stephens berättar: - Jag trodde att jag kunde bara skriva om tidsresor som jag tänkte mig det hela, men då sa min förläggare att jag var tvungen att basera det på någon av de teorier som finns. Så jag åkte hem och läste på. Så tyckte jag den teori där man kunde komma tillbaka om och om igen och ändra var den roligaste.
John Stephens fick frågan om hur Grevinnan i boken kom till. - Jag tog den klassiska häxan, men ville göra henne nyare. Eftersom jag arbetat mycket med Gossip Girl så kom jag på att jag kunde göra henne till en tonåring.
Så fick John Stephens även frågor från barn som vunnit en tävling i Barnens bokklubb. De undrade:
- Har Narniaböckerna inspirerat dig?
John Stephens svarar bland annat: - Oja, det har dom. När jag var barn och läste dem så brukade jag alltid, när jag kom till ett nytt hus, undersöka garderoberna. Narnia-böckerna innehåller en sådan härlig värld. Jag ville också skapa en sådan känsla.
- Vad läste du för böcker när du var 11?
John Stephens svarar:
- Jag läste Narnia, Hobbit och Tarzanböckerna.
John Stephens berättar också att han ville fånga det där vardagliga som finns i Hobbit, även i sina böcker. Där man inte är superhjältar utan vanliga personer.
Det ska bli spännande att se vem får nobelpriset. Jag skulle kunna gissa i evigheter utan att kunna gissa rätt. Jag har ingen författare på känn som skulle kunna vara en vinnare. Det skulle lika gärna kunna bli Marysé Condé som Joyce Carol Oates. Eller varför inte någon av våra svenska författare? Jag hoppas hur som helst att det blir en kvinna i år! Det finns ju så många bra kvinnliga, visst borde någon av dem få vinna? Har du någon gissning eller är du som jag och har ingen aning om vem? Jag undrar hur de gör... de som kan gissa sig till vem som ska få det? Deras hjärnor måste ju vara i samklang med de som bestämmer. Eller har de bara väldigt stor tur? För det finns ju såååå många författare.
Du som kan din ungdomstv-historia känner säkert igen namnet John Stephens. Det är han som är manusförfattare till The Gillmore Girls och OC samt producent för Gossip Girl. Han har skrivit en bok som heter Smaragdernas bok, vars releasefest jag varit på. Grönt var temat och det serverades vin och gröna drinkar. Det serverades chips- dillchips! Det hade satts upp en grön lampa, som gjorde en del av rummet grönt. Det var uppsatt boksidor i taket och bilder på smaragder. Jag har sagt det förrut och jag säger det igen. Jag gillar när man tänker på detaljer så där! Det är Skugge & Co väldigt bra på!
Vi fick träffa John Stephens via Skype (Jag kommer sedan att lägga ut en intervju med honom). Så läste Ellen Jelinek högt för oss första kapitlet ur boken. Och för den som undrar om John Stephens klarar av att skriva barn/ungdoms-böcker, kan jag säga att av det jag hörde och det jag hann läsa på vägen hem så verkar det mycket, mycket lovande!
Dels väntade ett grönt paket på mig när jag kom hem idag och dels var jag på en grön fest på kvällen. Men först berättar jag lite om paketet, festen kommer imorgon.
Jag var ju med i ett pocketbyte. Idag fick jag min gröna påse fullproppad med trevliga saker. Jag har ingen aning om vem som är min hemlige bokvän. Det kan vara vilken som helst av de som är med. Men min hemlige bokvän lyckades med en fullpott! En bok som jag har tänkt läsa, mumsig choklad (som inte kommer att överleva denna vecka - fast å andra sidan så är ju den med nallen så fin så frågan är om jag näns öppna den), te som jag säkerligen kommer att dricka ofta och fina pysselsaker som jag kan ha när jag gör kort eller annat. Tusen, tusen tack snälla, snälla bokvän!!!!
Återigen så fick jag en intervju tack vare Eva på Bokus. Med Viveka Sten pratade jag om själva skrivandet. Jag frågade om hon har en speciell tidpunkt som hon skriver bättre på. Hon svarade att hon kan skriva när som helst. Hon har ingen tidpunkt som hon skriver bättre på. Hon utnyttjar alla stunder som blir över till skrivande. Så det kan vara sen kväll, mitt på dagen eller tidig morgon. Jag undrade om hon har någon speciell plats som hon skriver bäst på. Hon svarade att hon kan skriva likaväl hemma som på ett café eller ett flyg. Jag undrade då om det är så att hon inte påverkas av att det är mycket ljud runt omkring? Hon svarade att det spelar ingen roll. Ljud stör henne inte. Det kanske är snarare tvärtom.
Jag frågade om hon kommer ihåg när hon fick veta att hennes bok skulle bli utgiven. Då skrattade Viveka till och lutade sig fram och sa att det kom hon faktiskt ihåg. Hon skulle just in på ett möte när hon fick samtalet. Så hon var lite stressad och efter mötet upptäckte hon att det var blankt i huvudet. Hon kom inte ihåg vad de hade sagt. Viveka tillägger med ett skratt att hon var tvungen att ringa tillbaka för att kolla att det verkligen var så att de skulle ge ut den.
Radioprogrammet Klartext i P4 får Det Lätta Priset i år. Priset har delats ut sedan 1997. Det är Centrum för lättläst som delar ut priset och det kan delas en eller flera personer eller till en organisation, institution eller liknande. Priset går till någon/några som gjort goda insatser för att öka begripligheten inom något område, som insatser i text, bild, tal, film, programverksamhet. Det kan också vara beslut som fattats för att öka begripligheten. Det Lätta Priset är på 25 000 kr.
P4:s Klartext läser varje vardag nyheter på lättläst svenska. De vill att nyheterna ska vara tillgänglig för alla, oavsett om man har lässvårigheter eller inte kan svenska så bra. Bror Tronbacke, direktör vid Centrum för lättläst, säger att det är en viktig demokratifråga att nyheterna når ut till alla medborgare.
Prisutdelningen sker i Radiohuset i början av november.
Sju djävligt långa dagar handlar om Judd som hittar sin fru i säng med sin chef. Judds pappa dör strax därefter av cancer och hans dysfunktionella familj ska sitta Shiva. I vanliga fall tycker Judd en kväll räcker i sin familjs sällskap, men nu ska han tillbringa 7 dagar med dem.
Jag kan säga att det känns inte som Sju djävligt långa dagar när man läser denna bok, snarare som sju korta sekunder. Man tas med på en humoristisk resa in i sorgen över ett krachat äktenskap. Men även sorg över att en familj som glidit ifrån varandra. Jonathan Tropper kan det där med att beskriva killars känslor och det där med att använda humor för att beskriva det svåra. Det är både underhållande och tänkvärt. Jag älskade Jonathans Troppers tidigare bok Konsten att tala med en änkling. Det är bara att konstatera: Han har gjort det igen!
Betyg: 4 av 5
-~-~-~-~-~-~-~~-~-~-~-~-~-~-~-~
Titel: Sju djävligt långa dagar
Författare: Jonathan Tropper
Orginaltitel: This is Where I Leave You
Antal sidor: 351
Förlag: Gilla böcker
ISBN: 978-918663415-5