Texten växlar mellan dåtid och nutid. I dåtiden får vi följa Jack genom hela hans liv – från barndom till nutid. Han har haft ett rikt och omväxlande liv, fullt av oväntade händelser. Trots det vet hans dotter Malin nästan ingenting om vem han egentligen var innan han blev hennes pappa.
I nutid möter vi Malin, som kämpar för att få vardagen att fungera tillsammans med sin pappa, samtidigt som hon jonglerar sitt eget liv och alla dess krav.
Romanen ger en fördjupad förståelse i vad demens och Alzheimer gör med en människa och hur mycket anhöriga måste kämpa. Det gör stundtals riktigt ont att läsa. Samtidigt är det en finstämd och varm skildring av relationen som växer fram mellan far och dotter.
Sofia Lundberg har skrivit sin finaste bok hittills. Språket är mjukt, nära och vackert. Det ger berättelsen precis den ton den behöver. Livets ekvation stannar kvar i mina tankar och mitt hjärta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar