Balettvärlden skildras med en närvaro som imponerar. Den är både magisk och skoningslös och det märks att Anna Lönnqvist gjort sin research. Jag kunde verkligen se det framför mig: repetitionerna, slitningarna, pressen och passionen. Allt känns äkta och är fångat med fingertoppskänsla.
Men det är inte bara miljöerna som griper tag, utan också känslorna. Det är starkt och sårbart. Den där första, stora kärleken som formar en, som sätter spår och aldrig riktigt bleknar är så fint skildrad. Även andra känslor och erfarenheter skildras med stor närvaro, känslighet och djup. Det här är en berättelse som bär både ljus och mörker, hopp och sorg.
Språket är som dansen i sig – elegant, flytande, med styrka bakom varje rörelse. Anna Lönnqvist har skrivit en roman som inte bara berättar, utan berör på djupet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar