Men ännu finare och träffande är beskrivningen av Mira och hennes utmaningar. Hur hon hatar när andra rör vid henne, hur tiden bara kan försvinna och hur jobbiga ljud kan vara. Hur hon ibland inte förstår vad folk menar, speciellt om de använder sig av liknelser. Hennes oro över saker och ting. Hennes tvivel på sig själv och hur hon vill vara som alla andra. Men också hur hon älskar ponnyn Månen och hennes bra sidor. Hur hon har ett hjärta av guld.
Författaren skildrar allt så man förstår Mira och har en förståelse för hur det är för henne. Allt skildrar så att det känns som att det verkligen är Mira som berättar. Det är allt det här som gör att boken (och serien) fått en alldeles speciell plats i mitt hjärta. Den är så bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar