Jag var lite nervös när jag började läsa. Det måste jag erkänna. Skulle Karin Smirnoff kunna göra serien rättvisa?
Jag behövde inte läsa långt förrän jag insåg att hon hade lyckats. Det är inte exakt som Stieg Larsson skulle skrivit den, men det skulle bara ha varit konstigt.
Karin Smirnoff tar det som är viktigt i serien och lägger till sin egen prägel på det. Detta gör att jag läser den med glädje. Hennes sätt att formulera sig och hur hon använder språket samt hur hon porträtterar karaktärer och deras trassliga relationer känns igen. Det blir ett riktigt bra inslag.
Berättelsen är väl kopplad till samtiden och samhällsproblem, precis som i de första Millenium-böckerna. I denna kretsar det kring höga elpriser och utnyttjandet av Norrlands naturresurser till vilket pris som helst. Ett intressant och viktigt ämne.
Dessutom lyfter Karin Smirnoffs miljöbeskrivningar denna mörka, otäcka och spännande berättelse ytterligare ett snäpp.
Så med allt detta sagt så kan jag utan att tänka efter säga: Jag vill definitivt läsa nästa bok i serien.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar