Åh, vilken berättelse. Den förkroppsligar det som jag älskar med böcker. Att jag får gå i någon annans skor och lära mig nya saker som jag förstår på ett helt annat sätt efter läsningen.
Författaren är makalös på att skildra livet under depressionen för alla som kom från de delar av Amerika som hade problem med torka och sandstormar. Kristin Hannah skrev så att jag kände sanden leta sig in i minsta por. Jag kände också in i märg och ben vilken kamp livet var för de som kallades okies.
Före läsningen visste jag inget om Texas och sandstormarna eller om bomullsfälten under depressionen. Men nu vet jag desto mer och förståelsen för den här tiden får ringar på vattnet till nutid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar