Minas hus av Heidi Bjørnes

Det är en mysig feelgood, som får mig att vilja flytta in i Minas hus. Ett hus som är en fristad till de som behöver.

Ibland älskar man böcker för dess språk, och ibland för vad de målar upp. Den här älskar jag för det senare. Det kändes så bra att läsa den, eftersom den  ger en sådan varm och skön känsla. 

Jag tyckte också mycket om att läsa om alla karaktärer och följa hur de handskades med det svåra i sitt liv. Jag saknar dom nu. Vilken fin berättelse!

Handling: Minas hus är en varm och humoristisk roman om kärlek, vänskap och om att livet alltid ger oss nya chanser bara vi är villiga att ta emot dem. I nästan hundra år har det vackra, vita huset på Strandveien varit en trygg hamn för sina invånare. Konstnären Mina har levt hela sitt liv där, men efter makens död känner hon sig alltmer ensam. En kväll knackar en okänd kvinna på dörren. Mina låter henne stanna, och snart fylls hennes barndomshem av en brokig skara människor som alla behöver någonstans att bo. Mellan dem växer en vänskap fram som ger dem modet att öppna upp sig för nya äventyr och ny kärlek.