Jag och Earl och tjejen som dör

Jag och Earl och tjejen som dog väcker mycket känslor hos mig. Delarna som är skrivna som filmmanus och beskrivningen av Greg och Earls filmer är roliga, samt alla saker som Greg hasplar ur sig. Och jisses vad han kan haspla ur sig saker.

Men den är också sorglig. Titeln avslöjar ju att tjejen dör, men det är också sorgligt med hur barn behandlar andra barn. Det är sorgligt att inte våga vara sig själv. Det är sorgligt att missa tillfällen, som hade kunnat bli så bra men som inte blir det.

Men så finns det också något hoppfullt i berättelsen. Det där att andra kan se något i en som man inte ser själv. Att det kan vara bra att få sina cirklar rubbade. Det är fint!

Lexie läser har också läst boken.

Imorgon skriver Fantastiska berättelser om boken.


Greg Gaines är killen som försöker märkas så lite som möjligt och har utvecklat det till en konst. Då blir en tjej, Rachel, som han kände (men numera inte har någon kontakt med) sjuk i leukemi och hans mamma i princip tvingar honom att höra av sig till henne. Han måste ju ställa upp och vara en god vän nu.

Av någon outgrundlig anledning som Greg inte förstår sig på tycker Rachel att han är rolig. Fast mindre kul är att hans kompis Earl ger henne hans och Earls inspelade usla filmer, fast de kommit överens om att aldrig låta någon se dom.

Betyg: -4 av 5
-~-~-~-~~-~~-~-~-~-~-~-~-~-
Titel: Jag Earl och tjejen som dör
Originaltitel: Me and Earl and the dying girl
Författare: Jesse Andrews
Antal sidor: 281
Förlag: B Wahlströms
Utgivningsår: 2015
ISBN: 9789132166952
Finns t ex hos: Adlibris, Bokus, Cdon