Nils Ferlin i vis-form

Jag sitter och lyssnar på Nils Ferlins dikter i visform. Faktiskt så är hans diktbok en av de första diktböcker som jag köpte. Många av dem är så vemodiga, men vackra. Du har tappat ditt ord, I folkviseton och Inte ens är några av mina favoriter. Jag tycker också mycket om Ett brev. Syner i lövsprickningen är en dikt som får en att längta efter lite mindre snö och mer vår just nu.

Vilken av hans dikter är din favorit?