Klicka på länken här nere för att komma till chattrummet. Vi ses 18.30!
Chat om Hornsgatan
(När du har klickat på länken så skriver du in ett namn - vilket som helst som du tycker passar - och sedan väntar du en stund, så kommer du till chatten.)
söndag 31 januari 2010
Glöm inte bokchatt ikväll 18.30!!!!
Ikväll har vi bokchatt om Hornsgatan kl. 18.30. Alla som har läst den nu eller förr är välkomna att vara med och prata en stund om boken.
Klicka på länken här nere för att komma till chattrummet. Vi ses 18.30!
Chat om Hornsgatan
(När du har klickat på länken så skriver du in ett namn - vilket som helst som du tycker passar - och sedan väntar du en stund, så kommer du till chatten.)
Klicka på länken här nere för att komma till chattrummet. Vi ses 18.30!
Chat om Hornsgatan
(När du har klickat på länken så skriver du in ett namn - vilket som helst som du tycker passar - och sedan väntar du en stund, så kommer du till chatten.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
77 kommentarer:
Det funkar inte för mig att komma in på chatten. Mitt windows blockerar den active-x kontrol som krävs, och jag vet inte hur jag ska göra för att komma runt det hela, det blockeras då utgivaren är okänd. Har du något tips, skriv gärna det här i dina kommentarer, så försöker jag igen!
Hur går det?
Ok... tjejer... vad tyckte ni om boken?
Tja... jag är lite kluven faktiskt.KOrtfattat så blev jag först tagen av språket, sen tyckte jag det blev lite pretantiöst, och sedan så vande jag mig igen, så vissa delar var bara jobbiga, medan andra var jättebra. Ibland känns det lite Lundellskt, medan det i andra fall itne gör det. Det var också rätt många trådar att hålla reda på.
Har ju läst flera böcker av Ernst Brunner tidigare, bl.a en som handlar om Bellman. Tycker mycket om Brunners språk och hans karaktärer. Det här är inte hans bästa bok, men klart godkänd!
som du ser så valde jag min andra id så slipper jag skriva i varje gång!
Jag hade lite svårt för den faktsikt
Är Denice=Floria?
Det här var min första bok av honom, och jag tror att det är en bok som vinner på att läsaren har mer tid att sitta i lugn och ro utan att bli störd hela tiden, som jag blev.
Ja, jag är floria, det är den blogg jag skriver i om allmänna saker, D är mitt riktiga namn som jag är inloggad i google med :-)
Ja, man måste vara koncentrara sig... men det jag hade svårt för var att den var så... hittar inte ordet
Jag tyckte det blev lite mycket med karaktärerna, det blev mer karaktärer än personer på riktigt. Och alla hade råkat ut för allting.
Eftersom jag bott i Stockholm i många år, tycker jag om att läsa B:s beskrivningar av miljön och även kopplingen bakåt, historiskt.
Visst, lite Lundellskt kanske, men inte språket då. Eller varför inte Strindbergskt?
Ja miljön var bra och även kopplingen historiskt
Jag tyckte att några av spåren var intressanta, jag jag tycker att han hade kunnat koncentrera sig på några av dem. Det blev så mycket med gus + rina - ingrid, med Ingrids bakgrund, och så narkomanen med dottern mitt i allt. Inget fick tillräckligt med uppmärksamhet.
det var svårt att läsa om de på samnhällets botten, det grova
förstår ni hur jag menar?
Ja, karaktärerna blir nästan kariaktyrer. Själv har jag aldrig "sett", sådana här personer-
men har ju heller aldrig umgåtts i konstnärskretsar.
Tycker som sagt dock om B:s mustiga karaktärer.
Jag tycker ändå att han skriver bra, fastän jag hade svårt med vissa delar
Det är det som är så lustigt, jag gillar egentligen Lundell, men tycker nog att Brunner har ett bättre språk. Kanske passar inte riktigt språket och karaktärerna ihop? Jag bor ju i Stockholm, och funderade hela tiden på om det inte var sommaren 2006 han hade i tankarna, då var det ju tokhett hela tiden :-) Jag kan inte kvarteren där så bra, men det är kul att känna igen platser typ Akkurat och Papa Grappa.
De på samhällets botten ser man ju, men inte Dresslertyperna.
Floria: Vilka spår tycker duvar intressanta?
Rondine: DEt är sant
Jag är ju socionom, och jag känner inte igen hela den verklighet han beskriver. Samtidigt är det bra att någon vågar visa verkligheten så som den kan vara och bli, och samtidigt visar mänskligheten hos personen...
Brunner skrev ju "Kocksgatan", för ganska många år sedan. Rekommenderas.
Mmmm... det kändes som om det är en bok som man behöver ta i bitar... jobbigt att läsa hela boken på en gång... man behöver ta den i lagoma doser
Jag kommer definitivt att läsa mer av honom
Upplösningen, var ju lite oväntad.
Då tänkte jag på Paasilinna.
I någon av hans böcker åks det luftballong.
Jag tyckte också om det historiska, och koppling till att "detta hände i ditt hus". Sen blev det intressant med Dressler och Katja, det var irriterande att dottern bara dök upp utan att någon gjorde något, jag hade velat följa dem mer. Eller hur Gus och Ingrid hanterar varandra närmare innan och efter Rina dyker upp, gå mer på djupet. Tatueraren hade han kunnat lämna helt untanför.
Intressant också med förbindelsegången mellan Söder och Gamla Stan, undrar om den finns på riktigt?
Rondine: ska man ha läst Kocksgatan först? Vänjer man sig vid sättet att skriva en historia, blir det mer "epos" liknande att läsa dem tillsammans?
Många frågor!
Rondine: Du, precis det undrade jag också!
Ja, Rina var ju riktigt läskig.
Psykopat?
Ja... definitivt psykopatvarning!!!
Ju mer jag tänker på det är det faktiskt en sorts nutida Strindberg. Strindberg måste man ju också lite komma in i, och ge tid - tycker jag i alla fall. Han har ju också de här karaktärerna, och konstnärskretsarna om jag inte minns helt fel.
Det kröp under huden på mig
av Rina menar jag
Jag tycker man blev ganska sorgsen av att läsa boken
Nej, historierna hör inte alls ihop.
Tiden i Kocksgatan är 70-tal, om jag inte minns fel och det är helt andra karaktärer.
Men, jag tycker att man bör läsa den bara för att få fler ingångar till Brunners författarskap.
Även boken om Bellman är mycket läsvärd samt boken där Brunner skriver om sin egen barndom och uppväxt vid Lavals bruk i Tumba.
Vet inte vad den heter. Tror att tv-serien hette "Seppan" (Separator)
av att läsa om bland annat Dressler... förstår ni hur jag menar?
Jag tycker att det var ett bra inlägg i debatten om övergrepp och offer det där med Rina. Har hon varit utsatt för övergrepp eller har hon ångrat sitt vidlyftiga sexliv och intalats det?
nu har jag en bebis i famnen,,,
eller sorgsen kanske inte är rätt ord... dyster eller nedstämd... kände ni så?
min sambo jobbar på DeLaval i tumba, jag måste berätta det för honom!
Apropå hans språk.
Jag tycker om just målande miljöbeskrivningar så att man ser bilden framför sig.
Kanske därför jag gillar Brunner.
jag håller med om att det är en sorglig bok, ingen känns lycklig trots allt.
Det är härligt med författare som kan måla upp så man ser det framför sig... det är inte alla som kan... och det kan verkligen Brunner... jag ser allt väldigt tydligt framför mig
Jag uppfattade det som att övergreppen var ngt. som Rina "fantiserat" ihop eller pådyvlats vid terapi. Som hon beskrivs från Gustavos syn så var det ju hon som var väldigt sexuellt aktiv och erfaren.
Ja, Boktokig, Dressler är en sorglig och väldigt ensam figur.
Tjatar om miljön igen, kunde ni inte känna hettan från asfalten och känna människornas irritation/frustration?
och det är nog därför jag kände när jag läste den att det var bäst att ta den i lagoma doser... just för att jag blev dyster av boken... jag kunde inte sträckläsa den.. jag var tvunegn att hämta lite kraft mellan jag läste
Rondine: Jo, det kunde jag. Jag sg det väldigt tydligt... och jag ser det väldigt tydligt nu efteråt med! Den stannar kvar!!!
Rondine: Ja, det kändes som om det var något som blivit snett hos Rina... att hon skulle behöva hjälp
och att det kanske var terapi som slagit fel eller något annat
den börjar ju ganska positivt, sen kommer det bara mer och mer hemskheter. men jag håller med om att det är härliga miljöbeskrivningar. jag fick lust att åka dit...
Tipsar om en blogg som skriver mycket om kvarteren kring Hornstull:
http://bjornholm.blogspot.com
Läste ni andra den i ett sträck eller läste ni den bitvis?
Kul med bloggtipset!
de säger ju att det är så med rina, hon säger det ju själv till katja - men samtidigt så vet man ju inte om hon faktiskt kände sig utnyttjad av olika skäl... jag tror ju inte det, men det känns värt att fundera på en extra vända, han diskuterar ju också utsatta hemlösa kvinnor med katja... modigt, tycker jag.
jag läste slutet intensivt men det andra bitvis
Mmm... håller med
Vilken karaktär tyckte ni bäst om?
Jag blir också nyfiken på att undersöka miljön, låter sig dock inte göras eftersom jag inte bor i Stockholm längre. Får väl ta det på någon visit längre fram.
Har jobbat på Söder, men i Katarina-Sofia, känner bättre till den delen.
Har vi ngt. mer att säga?
jag tyckte egentligen inte jag kom nära någon av karaktärerna, jag brydde mig inte så mycket om dem... kanske är det där mitt aber sitter?
Läste hela boken i ett sträck, men hade inte så bråttom.
Vilken favvokaraktär?
Dressler, trots allt.
Får veta mest om hans tankar, tycker jag.
Det var en svår bok för mig att ha en favorit... men jag tror kanske Katja
jag tror faktiskt att jag behöver ge mig för ikväll, har en febrig bebis på magen och datorn i ena handen, skulle behöva försöka få honom i säng...
Nu börjar det vara dags att lägga äldsta dottern...
Då avslutar vi för ikväll... vill du Floria komma med ett bokförslag? Eller ska jag ge ett?
jag gör det gärna - om jag får fundera tills imorgon? Vill ni att jag lämnar en kommentar här om den?
Det går bra imorgon. ja lämna en kommentar här, så lägger jag upp ett inlägg om det och lägger det i högerkanten.
En helt annan Stockholmsskildrare,
1700-tal, är Alice Lyttkens, i bokserien om Catrin Ambrosia.
På villostig, heter första delen.
Läst?
Då gör jag så, vad kul, tack! :-)
Tusen tack Rondine för att du föreslog Hornsgatan!!! Jag är glad att jag läst den! Även om det var svårt med vissa bitar för mig, så var den värd det! Det var också intressant att diskutera den! Hoppas att vi har bättre lycka med tekniken nästa gång!!!
Tack för idag.
Det var trevligt.
Hörs imorgon då?
Nej, jag har inte läst den.
Japp, det gör vi!
Hej då!
Hejdå!
Hejdå!
Skicka en kommentar