Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri

När jag satt i flygplanet upptäckte jag plötsligt att det låg en pocketbok i stolsfickan. Jag drog upp den och det var Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri. Utmärkt tänkte jag. Dags att ge denna bok ännu en chans (har försökt att läsa den förrut, men kände att jag inte då gav den en ärlig chans). Jag läste nästan hela boken. Tyvärr blev jag så deprimerad av att läsa om stölder och stöldgods. Det blev så svårt att läsa den. Det är inte Rinkebysvenskan som stör mig, det var bara kul att läsa. Det som stör mig är att huvudpersonen snattar och köper stöldgods som om det vore en självklarhet att man gör det för att man är "blatte". Jag tror att jag hade tyckt att boken var mycket bra om det inte hade varit för det. Men nu så blir jag bara ledsen och trött.