Dagens fundering - Andras tankar

Jag tycker det är så spännande att höra hur andra tänker kring böcker. Därför är jag med i två läsecirklar och därför har jag också börjat skriva "Dagens fundering". Även om jag inte alltid hinner kommentera era inlägg, då mitt liv är lite trassligt nu med alldeles för lite sömn och barn sjuka ofta, kan jag säga att jag verkligen uppskattar alla kommentarer. Så fortsätt gärna (mycket gärna!!!) skriva kommentarer på mina inlägg när ni känner att ni vill dela med er av era tankar.

Jag är som sagt med i två olika läsecirklar. En består av mig och några vänner. Vi läser två böcker, som vi turas om att välja ut, till varje gång. Sedan träffas vi varannan månad, fikar hos någon av oss och pratar om böckerna. Naturligtvis pratar vi även om andra saker! Den andra är en läsecirkel anordnad i vår kommun. Den består av mig, en tjej till, en ledare och ett gäng glada pensionärer. Till varje gång läser vi en bok som valts ut av vår ledare. Vi träffas några gånger per år. Jag uppskattar båda lika mycket men på olika sätt. Det är kul att träffas och prata böcker med ett gäng tjejer i samma ålder, men det är också kul att träffas i en läsecirkel med människor i olika åldrar! Det ger mig väldigt mycket båda två! Man kan få riktiga aha-upplevelse av att höra hur andra tänker kring en bok!

Tycker ni liksom jag att det är spännande att höra andras tankar kring böcker och att läsa? Är ni med i någon läsecirkel? Hur ser den ut i så fall?

Dagens fundering - Barnböcker

Jag funderar om de böcker som jag läst som barn har satt djupare spår hos mig än böcker som jag läst som vuxen. Eller är det bara att man hade bättre minne som barn? De böcker som jag minns att jag tyckte om som barn har ett rosa skimmer över sig. Det är det mer sällan att vuxenböcker har. Det är fler barnböcker som jag bara måste ha kvar i min bokhylla än vuxenböcker. Är det ett bevis att de böckerna var en större läsupplevelse för mig? Eller är det bara det faktum att barndomens saker är så nostaligiska att man gärna bevarar dem för att på något sätt återuppleva barndomen eller kanske mer bestämt vissa känslor från barndomen. Några böcker som gör mig alldeles varm i hjärtat bara av att se dem är Kalle och chokladfabriken, Narnia-serien, Mio min mio, Det blåser på månen samt Alfons Åberg-böckerna.

Vad tycker ni? Vad tror ni? Vilka böcker från barndomen är speciella för er?

Mörkrets hjärta av Joseph Conrad

Ja vad ska man säga om den här boken som räknas som en av våra klassiker. Det vimlar av ord som svartingar och negrer... vilket gör att man märker att boken inte är skriven i nutid. Afrikas män och kvinnor skildras som vildar och djur. Inte har man heller höga tankar om kvinnor i boken. Det är en intressant bok. En mörk bok med en otäck stämning där de vita kolonisatörerna skildras som giriga män som roffar åt sig skatter och som promt ska erövra. Boken är fylld av symbolik och undertoner. Det är en tung bok, fast den bara 122 sidor. Från början fick jag verkligen läsa om och läsa om. Jag tappade tråden hela tiden. Det kan ju också bero lite på sömnbrist, men mot slutet hade jag dock kommit in i boken. Avslutningsvis kan jag säga att det är en välskriven bok, men att den kräver en del av läsaren! Man kan inte slöläsa den, men det är väl värt att man fått kämpa lite för att läsa den! Jag tror också att det här är en bok som till och med blir ännu bättre om man läser om den!

Betyg: 4 av 5

Pocket & trix - första paketet

I fredags dök första paketet upp. Slet upp det så fårt jag kom in!!!! Hade tänkt blogga om det igår, men eftersom jag bara sovit 1½ timme på hela natten (suck!!!), så fick det bli idag istället.

Jag fick boken En sorts kärlek av Ray Kluun. Det ska bli spännande att läsa den!!! Ett rött te som luktar fantastiskt gott. Några kolor som jag delade med maken. En påse non-stop- liknande godis som man kanske kan ha på tårtor. Funderar om jag kan göra en tårta till brorsan av det (den första av flera födelsedagar nu på våren och sommaren). Vi (min man och jag) älskar att göra motiv-tårtor och fina tårtor över huvudtaget. Vi är inte så avancerade att vi köpt några verktyg än, men hittills så har det blivit bland annat både Musse pigg, lejon och miniräknare. Vad jag ska göra till brorsan vet jag inte än, men klurar på om det går att använda godiset på något sätt. Tips motaget tacksamt!

Tack min hemlige kompis för ett trevligt paket!

Dagens fundering - Se film efter att man läst boken?

Det är den där eviga frågan om man ska se filmen efter att ha läst boken. Den aktualiserades igår när min man ville se Låt den rätte komma in. Jag är verkligen kluven när det gäller den frågan. Jag tycker sällan det är att de har lyckats få till filmen såsom jag tänkt boken i mitt huvud. Ibland blir filmen så annorlunda så att det blir svårt att känna igen boken. Fast ibland lyckas de. Anne på Grönkulla är ett sådant exempel.

Dessutom tycker jag att det är lättare att se en film som inte är baserat på en bok som blivit favoritbok. Är det en favoritbok så vill jag ju inte att de ska göra om den för mycket och jag vill att personerna ska se ut ungefär som jag tänkt mig dem! Är det en bok som jag bara tyckt varit okej, så bryr jag mig inte på samma sätt när jag ser filmen! Det handlar väl också om att inte ha för stora förväntningar. Man får snarare se bok och film som två separata ting baserade på samma idé. Då gör det mycket mindre eller ingenting om saker i filmen är annorlunda än i boken!

För övrigt så tycker jag att det är lättare att se filmen först och sedan läsa boken. Jag har upptäckt att jag då bryr mig mindre saker och ting skiljer sig mellan bok och film. Fast å andra sidan så vill jag ju egentligen läsa boken först!

Vad är era tankar kring böcker och film? Ser ni filmer gjorda efter böcker eller undviker ni dem? Tycker ni att det gör något att de är annorlunda? Ser ni helst filmen först eller läser boken?

Dagens fundering - Tilltalande bokpersoner?

När jag inte kunde sova inatt låg jag och funderade över vilka karaktärer som jag verkligen tyckt om i böcker. Bara för att man tyckt om en bok så behöver det ju inte betyda att man verkligen gillar någon karaktär i boken. Det var svårare än jag trodde att hitta personer som jag är förtjust i. Jag kom till sist fram till att det är en handfull karaktärer som jag av en eller annan anledning tagit till mitt hjärta. Det är bland annat: Lisbeth Salander i Millenium-triologin är en sådan karaktär. Hon är en sådan där tuff, intelligent, kantig tjej som jag inte kan låta bli att tycka om. Nalle Puh en annan. Han är ju en sån mysig liten björn som är så snäll. Anne på Grönkulla för att hon var så härligt fantiserande och drömmande.

Vilka karaktärer har du tagit till ditt hjärta?

Den trettonde historien av Diane Setterfield

Det här var en spännande ( och tjock ;) ) bok, inspirerad av viktorianska 1800-talsromaner . Jag sträckläste den med lite paus för sömn!

Den handlar om en kvinna som heter Margaret Lea. Hon arbetar i sin pappas antikvariat. En dag får hon plötsligt brev av en författarinna, Vida Vinter, som vill att Margaret skriver en biograf om henne. Margarat läser bara böcker (masor av böcker) skrivna av döda författare (som t ex Brontë) och även bara gjort biografier/uppsatser om döda författare. Hon har dock lagt märke till att när människor får fatt i Vida Vinters böcker verkar de blir trollbundna. På kvällen efter att hon fått brevet tar hon av nyfikenhet ut en bok av Vida Vinter som de har i kassaskåpet. Hon vet inte varför den står där, för där brukar bara värdefulla gamla böcker stå. Men hon läser den och blir trollbunden själv av boken. Detta leder till att hon åker till författarinnan för att höra hennes historia. Hon har blivit lovad att få höra den sanna historien och inte en av alla dessa lögner som Vida Vinter brukar sprida ut.

Betyg: +4 av 5