 |
Jag ångrar att jag inte läste Det är om dig jag skriver direkt jag fick den i min hand.
Moa Backe Åstot skildrar på ett väldigt fint och träffsäkert sätt hur det är att vara tonåring och kär på håll. Den där osäkerheten att inte veta om det är besvarat. Att analysera, hoppas och tvivla. Det är så ömt, så skört och så väldigt igenkännbart.
Samtidigt handlar det om att gå sista terminen i nian och om vänskap, status och tillhörighet. Moa Backe Åstot fångar allt det där med fingertoppskänsla.
Och så formen. Att skriva en lyrisk roman som både känns som dikter och som en hel berättelse är verkligen inte lätt, men här fungerar det otroligt bra. Det finns så mycket mellan raderna och ändå blir allt tydligt. Det är väldigt skickligt gjort.
Det här är en sådan bok jag verkligen hade velat sätta i händerna på högstadieelever. Ja, jag hade nog till och med velat ha bokcirkel om den. För det här är en bok som både går att känna igen sig i och prata länge om.
Jag kände allt, varje liten känsla, medan jag läste den här boken. Den är så fin, så fin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar