QuickSilver gav mig ren och skär läsglädje. Jag fastnade direkt, drogs in i berättelsen och glömde både tid och omvärld. Det där underbara tillståndet när sidorna bara flyger fram och man inte vill lägga boken ifrån sig.
Karaktärerna är en stor del av varför det här fungerade så bra för mig. Jag tyckte mycket om Saeris och hennes styrka, hennes driv samt dynamiken mellan henne och Kingfisher. Deras dialog och relation är charmig, rolig och samtidigt värmande, med ett fint flyt och en självklar kemi. Jag föll för dem.
Och så Carrion. Så oväntat rolig att följa, en karaktär som verkligen tillför något extra.
Det magiska känns originellt och genomtänkt, och världsbygget är rikt utan att bli tungt eller överlastat. Det finns en lätthet i berättandet som gör att allt bara flyter och som hela tiden bidrar till den där bubblande känslan av läsglädje.
Och måste ju bara nämna räven. Älskade räven. 🦊
När sista sidan var läst kände jag mest en sak: jag vill stanna kvar i den här världen. Jag vill ha nästa bok nu. QuickSilverblev en påminnelse om hur fantastiskt det är när en bok bara fungerar – och när läsning får vara precis det den ska vara: ren glädje.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar