Jag älskade hur den visade att en familj inte alltid är de man föds med, utan de människor man väljer att ha nära. Att det vi skapar tillsammans med våra närmaste kan vara minst lika värdefullt som blodsband.
I boken möter vi Hannah och Finn, två vänner som firat varje jul tillsammans i tio år. Priya och Theo har tillkommit i julfirandet och de fyra har blivit en sorts familj, eftersom deras biologiska familjer inte alltid funnits där. Men den här julen ställs allt på ända. Finn planerar att flytta till Los Angeles och Hannahs pojkvän vill att de skapar egna traditioner. Plötsligt känns det som att allt de byggt tillsammans är på väg att rivas upp.
Jag tyckte så mycket om hur Freeman skildrar den här vänskapsgruppen och deras kärlek till varandra. Relationen mellan karaktärerna känns äkta och det är så lätt att leva sig in i deras glädje och sorger. Dock är det bra att vara på alerten för att hålla koll på tidslinjen eftersom berättelsen hoppar mellan tio års olika jular och Finn och Hannah turas om att berätta historien.
Jag älskade också att få följa med till ett julpyntat New York. Freeman lyckas verkligen fånga stadens stämning och jag kunde nästan känna kylan i luften och se ljusen glittra i vintermörkret. Nu är jag otroligt sugen på att åka till New York igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar