Jag undrar hur jag ska beskriva läsningen av denna roman. 140 sidor kan ge intryck av att vara lite, men innehåller ändock så mycket.
En 64-årig revisor som lever ensam, råkar höra ett samtal genom väggen på sitt tillfälliga boende och vill hitta kvinnan som grannen (psykologen) samtalat med.
Det är en handling som vid första anblicken kan verka enkel, men är mycket mer. Författaren gör att det blir något att tänka på och fundera över. En läsning som blir något annat än man trodde. Som fascinerar och fängslar.
Det är finstämt om hur omständigheter både formar en människa och gör att saker och ting som kunde varit på ett sätt blir något helt annat.
Maria Ernestam har skrivit en berättelse som visar hennes bredd. Återigen så njuter jag av läsa en bok av henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar