Det är så fängslande skildrat. Denna uppväxt med sju pappor. Jag fångas av skildringen ur ett barns ögon. Bara så enkelt som smeknamnen. Precis det som sätter tonen att det är skildrat ur ett barns ögon. Men det är då mycket mer.
Det som man kanske inte väntar sig är igenkänningen som kommer med romanen. Han fångar verkligen tidsandan. Lekandes lätt kan tyckas, men det är det som också avslöjar vilken skicklig författare han är.
Romanen balanserar dessutom så fint mörkret med humorn. Det går från obehag till skratt till obehag och då tillbaka till skratt. Jag är imponerad.
Om jag får önska något för 2024 så är det att alla som inte läst denna bok läser den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar