Det är så ljuvligt att läsa boken.
Jag kan se sanddynerna framför mig, känna brisen mot min hud. Jag känner doften från havet och ser det karaktärsfulla strandhuset framför mig. Lika glasklart dyker personerna upp en efter en. Robyn och hennes familj.
Jag engagerar mig i deras liv. I bröllopsplanerna och Robyns vånda över den låda hon fick i 18-års present. Jag är med i de beslut som tas, de känslor som väcks och allt som händer.
Det är inte undra på att Veronica Henry är en av mina absoluta favoriter bland feelgoodförfattare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar