Jag var inte såld på ”Skuggan i spelkoden” när vi först började läsa den här hemma, men jag fick tänka om när vi fortsatte läsa. Jag tror att det var att jag i initialt störde mig på svordomarna i boken. Det vände när jag märkte hur mycket dottern tyckte om berättelsen, men också för att jag själv fastnade i berättelsen.
Dottern säger så här: ”Jag tyckte om den för att även om det var som fantasy, så kändes det som att det kunde vara på riktigt. Det kändes äkta. Så var den spännande. ”Skuggan i spelkoden” var härlig, för man fick en glad känsla av den.”
Handling: Afia är ensam. Hennes mamma jobbar ofta sent på sin spelstudio, så Afia får laga mat själv och ta hand om katten Carrie. Dessutom verkar det som om det spökar i deras lägenhet, men mamma märker så klart inget eftersom hon jobbar så mycket. En dag får Afia testa spelet som hennes mamma utvecklar, och hon inser att varelserna i spelet verkar kunna påverka den verkliga världen. Ett av spelets monster bråkar med Carrie, och för att rädda sin katt bestämmer sig Afia för att försöka skriva om spelkoden.
Men samtidigt som hon lyckas få bort monstret låser hon upp något mycket större - något som kanske alltid funnits där.
Betyg: 4 av 5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar