Solidaritet är inget gammalt förlegat ord som handlar om partitillhörighet eller är något främmande. Gustav Fridolins definition av solidaritet är denna: ”Det är alla de där små handlingarna av medmänsklig respekt. Det vänliga ordet, den självklara tjänsten, stunden vi tar för att lyssna på varandra. Små handlingar utförda för en annan människas väl, i ett erkännande av att hon och jag är ömsesidigt beroende av varandra.”
När jag läser boken fladdrar bilder förbi i mitt huvud. För visst märker man av solidaritet i stort och smått. Den gången min mobil blivit stulen och en person på tåget inte bara lånade mig sin mobil, utan även skjutsade mig hem. Den eleven som startade en applåd för en annan elev, som verkligen behövde få lyftas. Den som lånade ut sin fläkt i värmen till en annan helt okänd kvinna, när hon inte kunde hitta någon att köpa. Eller bara den där kramen, som gavs för att personen såg att den behövdes.
Det är dom små stunderna som gör att jag bibehåller min tro på mänskligheten. Och det är det som gör att jag även står bakom detta:
”Om terroristerna verkligen lyckas ändra oss, det avgör vi - inte de.”
Till sist säger jag bara som Marlena Ernman sagt om denna bok. Jag kan faktiskt inte uttrycka det bättre än vad hon gör. ”Det här är en bok som alla borde läsa.” Så gör det! Du också! Nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar