Jag har gått omkring här hemma och funderat på om en bok verkligen avslöjar vem man är. Detta efter att jag läst ett inlägg hos någon om bokbytardagen och att denne funderade på vad hon skulle ha för bok med sig. Att hon blev lite nervös inför tanken att böckerna avslöjar så mycket om oss.
Hur mycket avslöjar böckerna om oss? Jag som läser alla sorters böcker avslöjar det att jag är en öppen människa, som försöker att inte vara fördomsfull eller säger böckerna något helt annat om mig? När jag periodvis läser massor av kriminalromaner är det då för jag är en sådan som söker spänning eller för är jag en potentionell kriminell? Om jag läser verklighetsbaserade böcker är det för att hitta bekräftelse på att jag är normal eller är det för att känna att jag ha det då inte värst? Chick-lit böcker avslöjar de ett sökande efter romantik/glamorösareliv eller bara att man gillar att koppla av? Vilka böcker avslöjar att man är intelligent och vilka säger att man inte är det? Eller avslöjar böckerna helt enkelt bara något om betraktaren och dess tankar eller fördomsfullhet?
Jag kommer i alla fall utsökt att tänka på en underbar dikt som jag älskar som även är tonsatt.
Böcker ska blänka som solar
och ska gnistra som tomtebloss
Medan vi läser böckerna
läser böckerna oss
Kan böcker läsa människor?
Det kan de förstås!
Hur skulle de annars
veta allting om oss?
Lennart Hellsing
Så det kanske är precis tvärtom?
Vad tycker/tänker du?
1 kommentar:
Söt dikt som verligen stämmer in. Kanske ska man tänka tvärtom mot vad man läser. En person med en trygg tillvaro behöver veta hur det kan se ut i ett hem med missbruk och läser därför en sådan skildring och så vidare.....vem vet. Ibland speglar böcker nog mer vilken sinnesstämmning man är i. Något lättsamt smed förutsägbart slut =chick-lit osv.
Skicka en kommentar