Jag kände att Angos fråga om hur jag väljer böcker när jag inte brukar läsa baksidestexten förtjänar ett eget inlägg, för jag är nyfiken på hur ni gör också. Numera lånar jag de flesta böcker utifrån olika rekommendationer. Jag läser om böcker på bloggar, i tidningar och får tips av vänner. På så sätt brukar jag få veta precis lagom mycket om boken. Visst händer det att jag tar en bok på biblioteket och läser baksidestexten, men det är sällan. När jag tar någon oplanerad bok på biblioteket (och det händer trots att jag inte läser baksidestexten) så kan
det vara så att jag har läst något tidigare av författaren, har hört talas om författaren (fast kommer inte ihåg riktigt vad), titeln kan fånga mig eller så gillar jag framsidan (det är också något som sitter i sedan jag var barn). Äsch... det är nog lika bra att ta historien om hur jag gjorde som barn för det har nog färgat av sig på hur jag gör som vuxen. När jag var barn brukade jag gå in i biblioteket och dra ut böcker på måfå. Gillade jag framsidan och titeln så lånade jag hem dem. Det var min upptäckarlusta och äventyrskänsla som gjorde att jag gjorde så. Boken var helt ny när jag satte mig ner för att läsa den. Jag hade ingen aning om vart den skulle föra mig, och det var så spännande!!! Jag bekymrade mig inte då över att jag kanske inte skulle gilla boken. Jag trodde nog då att jag skulle komma att läsa de flesta böckerna i biblioteket ;) Jag hade vid ett tillfälle läst just baksidestexten och blivit grymt besviken eftersom jag tyckte att den berättade hela boken. Det kändes som att tjuvöppna julklapparna på julafton. Numera tycker jag inte att det gör något om jag får veta något om boken, bara det är lagom mycket. Bokbloggare och vänner brukar oftast vara duktiga på att inte avslöja för mycket!
Nog surrat om mig själv... nu till det riktigt intressanta... Hur väljer ni böcker? Vad är det som styr ert bokval till största delen?
påsk? Vad ska ni läsa för böcker? Jag kan inte hjälpa att undra om det är många i Sverige som kommer att läsa deckare under påsk. Har vanan från det trevliga Norge spritt sig till Sverige? Fast deckare är ju överhuvud taget stort i Sverige. Men jag undrar om det inte är lätt att det blir att man läser en deckare just för att det pratas så mycket om Norges påskekrim just nu och så blir man lite inspirerad att läsa en deckare. Jag har faktiskt planerat att läsa två deckare under påsken. Inte för att det just är påsk och påskekrim utan för att de var de 2 nästa böckerna i högen. Nu får vi väl se hur mycket jag hinner läsa under påsk. Vi kommer nämligen att umgås rätt mycket med min mans släkt och dessutom har jag blivit förkyld.
