Tack vare Winn-Dixie av Kate Dicamillo

Det här är en sådan där berättelse som jag genast älskar. Jag kan inte förklara det, men det känns bara så bra när jag läser den. Boken handlar om flickan Opal som lever med sin pappa predikanten. Hennes mamma övergav dem när Opal var tre år. Opal och hennes pappa pratar inte om mamman. En dag hittar hon en hund i mataffären. Hunden är herrelös och Opal adopterar honom. Det är en mycket speciell hund eftersom hon med hjälp av honom lyckas få veta lite om sin mamma av pappan. Men han hjälper henne även att hitta vänner. Det är helt enkelt en varm berättelse om en flicka och hennes hund och om vänskap och sorg.

Betyg: +4 av 5
-~-~-~-~~-~~-~-~-~-~-~-~-~-
Titel: Tack vare Winn-Dixie
Författare: Kate Dicamillo
Antal sidor: 172
Förlag: Kabus böcker
ISBN: 978-91-7355-129-8

Sjukdomarna haglar tätt

Jag har ont i halsen... igen...jag har ju precis avslutat min pencillinkur för elak halsfluss. Så får jag ont igen. Massor med vita beläggningar bak i halsen. Det lutar mot halsfluss igen. Men det kan ju bara vara vanlig förkylning också. Så jag ska väl inte måla fan på väggen. Men tungt känns det verkligen. Jag har ingen lust att börja jobbstarten med att vara sjuk. Det blir ju så fel. För att inte tala om hur mycket som jag måste jobba i alla fall, för att förbereda för vikaire. Och jag har INGEN ork för det. Men eftersom jag inte har något förberett så är det väl bara att bita i det sura äpplet imorgon och tvinga sig själv att planera... om jag inte är frisk imorgon förstås. Det låter som en bra plan! Någon som har några dunderkurer att tipsa om?

Dagens fundering - Brukar ni?

När jag läser en skönlitterär bok och någon i boken läser en bok, vars titel omnämns, så måste jag bara kolla upp om den titeln finns i verkligheten. Speciellt om den person älskar den boken. Och det säger väl allt om vilken boknörd jag är, men det är ju bara så att jag blir ju så fruktansvärt nyfiken.

Precis det var jag med om när jag läste boken Nattfjäril. I den boken läser huvudpersonen en bok och efter att ha googlat så upptäckte jag att den boken finns i verkligheten. Hur häftigt är inte det? Jag blev plöstligt jättesugen på att läsa den. Jag kan berätta att jag efter lite letande hittade boken också. Jag hittade även information om att den räknas till en av de 50 bästa diktsamlingarna, enligt svenska experter. Så upptäckte jag att jag hade ju läst en dikt av författaren förrut och det kanske var därför namnet kändes bekant.
Hur gör ni när ni läser en bok där någon läser en bok?

Den falske Riddaren av Bengtsson och Lövkvist

Den här boken rekommenderar jag verkligen. De barn som jag läst den för tycker det är så spännande att försöka klura ut svaret på gåtorna. Och det är det även för mig. Men det är inte bara kul, det är bra också.  Bra att träna sig att lägga märke till detaljer. Japp, nu kom läraren i mig fram. Men jag menar inte att den behöver eller ska användas i undervisningen. Läs den istället tillsammans hemma med ert barn och diskutera fram svaret med ert barn. Ett utmärkt tillfälle att få ett tillfälle att förstå lite hur ert barn tänker.

Den falske riddaren består av 15 deckargåtor. Några av dem har varit publicerade i kamratposten. Deckargåtorna utspelar sig i fantasy-miljö och det är detektiven Alva som hjälper Klara stadsvakten att lösa gåtorna. I början av boken finns bilder på alla personer som förekommer och fakta om dem och i slutet av boken finns svaret på alla gåtorna.

Betyg: 4 av 5
-~-~-~-~~-~~-~-~-~-~-~-~-~-
Titel: Den falske Riddaren
Författare: Per Bengtsson
Illustratör: Stina Lövkvist
Antal sidor: 77
Förlag: Alfabeta
ISBN: 978-91-7001-792-6

Nattfjäril av Jessica Kolterjahn

För den som gillar berättelser som är mörka är detta en utmärkt bok. För mig var det så att jag behövde ta en paus i läsandet, just för att det var en så mörk historia. Jag klarade inte av det just då, men det berodde på mig. Jag gillar att berättelsen startar i två ändar. Dels så berättar en man som jobbar som coroner om arbetet med hans nya fall. Det är kvinna som dött. Hon har hittats utanför ett hotell där hon bodde och man vet inte riktigt vem hon är. Coronern berättar också om sitt privatliv och om sin fru som ligger sjuk och som han har haft skiftande känslor om. Sedan får man berättelsen från andra hållet med. Det berättelsen om kvinnan som dött och då börjar historien när hon tar in på hotellet och hon berättar även om tiden innan dess. Boken är byggd på ett fall i San Diego i USA 1892, där en kvinna tog in på ett hotell. Fem dagar senare hittades hon död.

Tyvärr missade jag bokcirkeln om denna bok. Det hade varit intressant att diskutera den, för det fanns verkligen mycket att prata om. Jag hade velat höra andras tankar kring det som jag funderade på och även vad andra tänkte på efter att ha läst boken. Jag får nog ta och be min andra bokcirkel läsa boken också.

Betyg: 4 av 5
-~-~-~-~~-~~-~-~-~-~-~-~-~-
Titel: Nattfjäril
Författare: Jessica Kolterjahn
Antal sidor: 232
Förlag: Månpocket
ISBN: 978-91-7001-792-6

Worldofboardgames = bra när man ska köpa sällskapsspel

Jag kan passa på att tipsa om Worldofboardgames, när jag ändå är inne på sällskapsspel-spåret. Det är en nätbutik och en fysisk butik (som ligger i Umeå) där jag har beställt sällskapsspel från. De är snabba och väldigt trevliga att ha att göra med. Aldrig några problem och de har massor av spel!!! Jag är sååå nöjd med dem! Så om du inte bor nära en butik med stort urval av sällskapsspel, så kan du testa att beställa därifrån.

Mexican train

Jag lovade ju att berätta om det spelet vi spelade på Nyårsdagen. Det heter Mexican train och är faktiskt ett av de roligaste spelen jag vet. Det är så enkelt, men totalt beroendeframkallande. Ibland är det så att enklast är bäst.

Mexican train är ett dominospel, med lite extra regler. Målet med spelet är att bli av med alla sina dominobrickor. Man lägger ut sina brickor antingen på sin eget tåglinje eller på Mexican Train (som är en tåglinje som alla kan lägga på) eller på andra spelares tåglinjer (om deras linje är öppen och det blir den om de inte kan lägga på sin egen linje). Spelet är slut  när en spelare har spelat ut alla sina dominobrickor. De andra spelarna ska då räkna prickarna på de brickor som de har kvar. Vinnaren är den som har minst antal prickar.

Betyg: 5 av 5
-~-~-~-~~-~~-~-~-~-~-~-~-~-
Titel: Mexican train

Konstruktör:

Antal spelare: 2-8
Ålder: Från 7 år
Speltid: ca 30 min
Tillverkare: Tactic

Kategori: Strategi

Esmara av Petra Östergren

Boken handlar om Esmara som växer upp i Tornedalen och flyttar till Stokholm på 1980-talet för att börja på Handelshögskolan och för att bygga upp en fastighetsflotta. Esmara är en stark kvinna, som går sina egna vägar. Hon möter olika sorters människor och för henne verkar inget självklart förrutom att hon just ska köpa och sälja fastigheter. Hon är mycket målmedveten. Det jag tyckte allra bäst om i boken var beskrivningarna av Tornedalen. Jag fick lite hemlängtan upp till Norr!

Betyg: +3 av 5
-~-~-~-~~-~~-~-~-~-~-~-~-~-
Titel: Esmara
Författare: Petra Östergren
Seie: Första delen av tre
Antal sidor: 416
Förlag: Piratförlaget
ISBN: 978-91-642-0291-8

Dagens fundering - Förra årets nyårslöften... hur gick det egentligen?

Jag är lite sen i vändningarna här. Jag hade nämligen glömt bort att jag faktiskt gav två nyårslöften. Hmm... jag kanske inte borde ge nyårslöften, när jag inte ens kan komma ihåg att jag dett dem. Som sagt... mitt minne är fruktansvärt dåligt. Detta är väl ett bevis om något. Mina nyårslöften 2010 var:

1. Jag måste inte läsa ut böcker som jag tycker är fruktansvärt dåliga.
2. Jag ska skänka bort några böcker från min bokhylla under året.

Frågan är: Lyckades jag infria dem fast jag inte kom ihåg att jag ens hade nyårslöften?
Ja, det har jag turligt nog. När det gäller nummer ett så var det ju inte så länge sedan som jag gav upp om en bok. När det gäller nummer två så har jag nog gett bort... hm... kanske 40-50 st böcker i år, så det känns som om jag jobbat på jättebra!

Hade ni några nyårslöften förra året? Lyckades ni i så fall infria dem?

En julklapp till

Jag har ju glömt att berätta. Jag fick en bok till i julklapp på självaste nyårsafton. Jippi! Jag blev så glad, både för boken men också för att det säger jättemycket om vilken fin vän jag har. Hon hade hittat Mord på menyn av Jan Mårtenson och valt att köpa den eftersom hon hade lagt på minnet att jag tyckt att jag blev så matsugen när jag läste hans böcker. Att jag tyckte att de var så härliga på grund av det. Och jag kan lägga till att det var inte nyss jag pratat om det utan ett bra tag sedan. Hon är riktig vän som bryr sig och lägger detaljer på minnet om mig. Jag blir så rörd bara jag tänker på det! Tusen, tusen tack min vän!

Ps. Jag har BTW hittat flera recept som jag bara måste pröva att göra. Vad sägs om en Räksoppa? Pepparbiff? Citronflarn? Det är också så roligt att det är hela menyer. Nu har jag inte läst hela boken, utan återkommer med en recension när jag läst klart!

Jag är med i en tävling om en bok

Jag är med i en nyårstävling hos ...med näsan i en bok.
Jag hoppas att jag har turen på min sida denna gång.
Det skulle vara ett bra sätt att börja året. Man kan vinna Matthandlare Ohlssons död av Karin Wahlberg. Men tävlingen pågår bara till midnatt idag torsdagen den 6 januari, så skynda om du vill vara med!

Snapphaneresan av Kim M Kimselius

Till slut, när jag gjorde min julstädning, så hittade jag de två böcker som jag letat som en galning efter i flera månader. Den ena boken var Snapphaneresan. Nåja, det var väl inte meningen att jag skulle läsa dem förrän nu... men det är konstigt vad saker i detta hus har en tedens att gömma sig. 

I alla fall har jag haft nöjet att läsa Snapphaneresan nu och det är en spännande bok som lärt mig massor. Jag tror jag måste ha varit sjuk när vi läste om Snapphanar i skolan för jag kommer inte ihåg någonting om det. Desto trevligare nu att lära sig om det nu. Kim skriver på ett lättillgängligt sätt och hon lyckas levandegöra historien (dvs snapphanetiden). Jag gillar verkligen att Kim i slutet har gjort en uppslagsdel där man kan läsa och lära sig mer fakta. Jag blir så sugen på att åka och se platserna där det hela utspelar sig!

Jag har förstått att denna bok är en fristående fortsättning på en annan bok som heter Snapphanar. Jag skulle kunna tänka mig att det är bra om man ändå läser Snapphanar först. För det händer en del i Snapphaneresan, som refererar tillbaka på Snapphanar. Så om man vill läsa Snapphanar så kanske det inte är lika spännande om man läst Snapphaneresan först.

Snapphaneresan handlar om Ramona, Theo och Robert, som ger sig av till 1648 för att leta efter en skatt. Men plötsligt är det involverade i oroligheterna 1678.
-~-~-~-~~-~~-~-~-~-~-~-~-~-
Titel: Snapphaneresan
Författare: Kim M Kimselius
Antal sidor: 271
Förlag: Roslagstext
ISBN: 978-91-976260-0-2

Dagens fundering- Har vi läst samma bok?

Ibland undrar jag om jag läst samma bok som en annan person. Jag har uppfattat boken totalt olikt den andra personen. Senast var det Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket som jag hade hört skulle vara en sådan fin kärlekshistoria. Jag tyckte det var en mörk kärlekshistoria. En historia med mörka underströmmar. Jag kunde inte instämma med sensuell och härlig kärleksroman. Jag menar inte att jag tyckte den var dålig, men att jag tyckte så totalt annorlunda. Så då ställer jag mig frågorna: Har jag läst samma bok som de andra? Hur har jag läst egentligen? Hur kan vi tycka så olika?

Har du varit med om det? Har du haft de tankarna?