Natthuset av Jo Nesbø

Jag hade inte väntat mig den berättelse som mötte mig, när jag började läsa. Men det var en positiv överraskning.

Det är en skickligt berättad skräckthriller med Stephen King-vibbar, men samtidigt så hörs författarens röst tydligt genom sidorna. Det är nervpirrande så det förslår och storyn smart konstruerad.

Det här passade mig som handen i handsken.

Nagriljärerna av Emanuel Blume

Den här boken passade mig som hand i handske.  

Nagriljärerna pendlar mellan att utspela sig i Gabriels liv och vardag till att utspela sig i en rollspelsvärld. Berättelsen börjar när Gabriel fyller 16 år och avslutas när han är 24 år.

Just det där med rollspelsvärlden var något som jag särskilt föll för. Det kändes som att vara med och spela Drakar och demoner. Jag drogs in i den underbara, spännande världen och jag blev lika besviken som huvudpersonen varje gång Lo avbröt spelet. Författaren målar verkligen upp det hela mycket skickligt.

Men boken utspelar sig ju bara delvis i Drakar och Demoner-världen. Den utspelar sig även i den verkliga världen med Gabriels familj, på skolan och med vännen Niklas. Den delen blir allt mörkare när Gabriel börjar se saker som inte ska finnas där.

Det finns även en annan slags mörker. Utanförskapet som Gabriel känner i sin familj. De som gillar motorer och att meka och han som inte är intresserad och inte vet hur. Om knutar i magen och osäkerhet.

Det är en mycket intressant kombination av Urban fantasy och skräck. En som gör att jag längtar efter mer. Mycket mer.

Grim av Sara Bergmark Elfgren

Det här är utan tvivel en av årets bästa ungdomsromaner. Eller det är att begränsa den. Det är egentligen en av årets bästa romaner inom skräck/gotiska spänningsromaner.

Sara Bergmark Elfgren skriver övertygande och lockar med läsaren in i en värld där man inte riktigt vet om det är verklighet eller inte. Det är krypande läskigt. Både stämningar och miljöer målas upp och författaren använder dig av dessa till det yttersta. Man befinner sig i spökhuset på Gröna Lund, i replokalen, på scenen och i pojkrummet och förflyttas med lätthet mellan dessa. De blir en del av handlingen och inte bara kulisser. 

Författaren skildrar även tonårens känslor, med trovärdighet. Längtan efter att passa in. Osäkerhet. Psykisk ohälsa. Allt får på ett självklart sätt plats.

Författaren lyckas även förmedla huvudpersonernas kärlek till Death Metal-musiken. Man blir intresserad och nyfiken. Det spelar ingen roll ifall man inte vet något innan. Genom huvudpersonerna får man en bild av den.

Berättelsen tar sin start på Gröna Lund, där Kasper ska sommarjobba. Han möter Iris som är ett fan av Kaspers pappas death-metalband Dark Cruelty på 80-talet. Det gör att Kasper börjar fundera över vad som egentligen hände Grim, sångaren i bandet. Han hittades död i en tunnel, utan en en fastslagen dödsorsak. Kasper börjar forska i det hela och saker börjar hända. Samtidigt så får man följa pappa Håkan under händelserna på  80-talet. När Grim kommer med i bandet och allt som händer därefter.

Konferensen av Mats Strandberg

Kan en konferens bli en läskig miljö? Javisst! I Mats Strandbergs kapabla händer så lyckas han göra det obehagligt både genom det hemska som händer, men även genom karaktärerna och arbetsplatskonflikterna. Det igenkännliga blir otäckt. Just det är en av Mats Strandbergs många styrkor. Han tar något vanligt och som man inte förknippar med skräck och i hans magiska händer blir det otäckt. 

Dessutom vet han hur han ska fånga läsaren. Första kapitlet sätter tonen. Man vet vad man har att vänta sig och det är så smart eftersom det gör att man väntar på att det otäcka ska komma och hinner bygga upp ett allt större obehag.

Karaktärerna är pricksäkra och som hämtade direkt från verkligheten. Jag kan känna igen dem från mitt arbetsliv och definitivt från kommunkontoret. De är mänskliga med sina varierande sidor. 

Det är så enkelt som - Om man ska läsa skräck så är det Mats Strandberg som man ska läsa. Däremot vill jag inte åka på konferens den närmaste tiden.

Bödlarnas profetia av Ricky Strandberg

Det är en otäck historia man får möta i Bödlarnas profetia. Redan i början av romanen skapar Ricky Strandberg en ryslig stämning som bara växer. 

Jag tyckte mycket om att den utspelar sig i nutid, men har rötter i 1700-tal. Det blir en bit historia som tas in i spökberättelsen och det är en av sakerna som gör den så bra. En annan är att den utspelas på Södermalm. Det är ett smart drag eftersom de miljöerna är som skapta för en spökhistoria. Jag inser att jag nu kommer inte kunna röra mig i de krokarna på kvällen utan att tycka att det är läskigt. Men det är smällar man får ta efter att ha läst en bra rysare. 

Din tillgivna syster av Sebastian Avindell

Berättelsen väckte glömda mardrömmar hos mig. Jag städade nämligen på ett sjukhus på somrarna i tonåren och då så även källaren där omklädningsrum fanns, inklusive bårrummet. Jag kan ju säga att det var många dagar hjärtat slog lite extra snabbt där nere.

Dessa miljöer passar med andra ord väldigt bra att förlägga en skräckroman i och Sebastian Avindell förvaltar det mycket bra. Det ryser härligt i kroppen när jag läser kulvert-scenerna. Vilken härlig bladvändare!

Handling: Gabriel har flyttat till Ljungshed för att börja om. Med ett nytt jobb som sjuksköterska på Ljungsheds sjukhus har han börjat släppa in människor i sitt liv igen. Men personal på sjukhuset försvinner spårlöst och Gabriels efterforskningar får honom att inse att det inte är första gången. Historien tycks upprepa sig. Någonting gammalt och ursinnigt ruvar nere i den labyrintlika källaren. Det väntar på hämnd. Och det lockar Gabriel till sig.

Den osynlige vännen av Stephen Chbosky

Om man plöjer två böcker på mindre än 12 timmar, då är det utan tvekan bra. Jag kunde för mitt liv inte sluta läsa. Jag är helt matt inombords nu. Men matt på ett lyckligt sätt.

Osynlige vännen för verkligen tankarna till Stephen King, när han är som bäst. Det är en intrikat story, spännande och allt mer obehaglig. Man får tänka om ett par gånger under berättelsen.

Precis som många av Stephen Kings böcker är det ett barn i huvudrollen. Ett barn som har det svårt och som man tar till sig. Man ställer sig på barnets sida. Och så är det övernaturlighet inblandat i berättelsen. Precis som det ska vara.

Bara av att sitta och berätta om boken för er nu, gör att jag blir alldeles bubblig av glädje. I denna återupptäcker jag till glädjen i att läsa en riktigt bra skräckbok. Jag hoppas verkligen Stephen Chbosky tänker skriva fler böcker inom skräckgenren, för jag vill läsa mer. Mycket mer.

Handling: Sjuåriga Christopher Reese försvinner spårlöst i sex dagar. När han kommer hem igen är han helt oskadd. Men han minns inte var han har varit. Och han har förändrats. Christopher upptäcker att han vet saker som han inte borde veta. Han har en röst i sitt huvud. En röst som säger åt honom att bygga en trädkoja i skogen innan juldagen. Om han inte gör det kommer något fruktansvärt att hända hans mamma Kate, och alla andra han känner.

Betyg: 5 av 5

Förlag: Norstedts

Staden av Camilla Steen

Är du fascinerad av spökstäder? Staden är en berättelse om en sådan. Det är en riktig suggestivt läskig berättelse, samtidigt som det verkligen är en bladvändare. Jag läser, ryser och tänker att det är otroligt bra. Precis vad jag längtade efter att läsa, utan att veta att det var precis det här jag längtade efter att läsa. 

Miljöbeskrivningarna är så målande att det känns fel att utrycka det så simpelt. Camilla Sten etsar in miljöerna på hornhinnan. Jag ser fortfarande allt framför mig helt klart och tydligt. Författaren har även lyckats skildra personerna så väl att jag väntar mig att möta dom på riktigt. De är så opålitliga att man inte vet vad man ska tro och vem man ska lita på, vilket gör berättelsen än mer otäck.

Det sägs ju att Ajvides böcker gör att Stephen King skulle kunna tänka sig komma till Sverige. Nåja, nu finns ytterligare ett skäl.

Betyg: -5 av 5
-~-~-~-~~-~~-~-~-~-~-~-~-~-
Titel: Staden
Författare: Camilla Steen
Antal sidor: 334
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: 2019
ISBN: 9789113087061
Finns t ex hos: Adlibris, Bokus, cdon