Relationerna är det som stannat kvar allra mest. Familjebanden, men också dynamiken mellan Vanja, Vilhelm och Erik, känns äkta, levande och precis lagom skavande. Det berör utan att bli tillrättalagt.
Miljön spelar dessutom en stor roll, både för berättelsen och för min egen läsupplevelse. Den är så levande skildrad att den stannat kvar hos mig, trots att det gått över en vecka sedan jag läste boken.
Det här är en berättelse där läsningen bara flyter fram, sida efter sida. En deckare helt i min smak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar