Boken handlar om 13-åriga Kajsa som ramlar i en isvak och blir räddad av pensionären Tore. Elliot, som är med i kören och som hon har spanat in, lånar ut sin rock så hon ska slippa frysa på vägen hem. Det är en dramatisk start som leder vidare till en berättelse om känslor och små händelser i vardagen.
Therese Henriksson beskriver Kajsas tankar och känslor med en ömsint precision. Hon lyckas också skildra den första pirriga förälskelsen på ett sätt som känns genuint och fyllt av den där speciella osäkerheten och förväntan som hör till.
Vänskapen mellan Kajsa och Jonna är en annan del av berättelsen som gör att berättelsen är så fin. Det är en varm och trovärdig skildring av vänskap.
Inte så konstigt att jag charmades totalt av denna juliga berättelse för mellanåldern.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar