Det var inte bara miljöerna som jag föll för, utan själva berättelsen också. Hur Ulricas mamma har en hemlighet ihopkopplat med ön Ven. Det är något så jobbigt att Ulrica inte ens får prata om ön, än mindre besöka den. I hemlighet bestämmer sig Ulrica att göra det i alla fall efter att hon hittat ett gammalt vykort från sin mormor. Hon bokar en två veckor lång semester där i en stuga. Ska hon lyckas ta reda på vad som hänt?
Författaren har också fått till en bra samling med intressanta karaktärer som berikar berättelsen. Bland annat Bea som bor i stugan mittemot den som Ulrica hyr och vars man plötsligt lämnat henne. Den gamle Valdemar som tar hand om olika djur. Härliga Lucy som har ett café och som hyr ut stugan. Så Ulrica själv förstås. Jag tycker om att få umgås med dem en stund.
Det är så levande och varmt skildrat att det är svårt att stänga boken efter sista sidan. Tur att det kommer fler böcker i serien!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar