Det är mörkt och komplext när Ulrika Rolfsdotter skildrar utsatta ungdomar i sin berättelse om två döda tonårstjejer och en skadad som hittas vid Bålsjön. Just skildringen av tonåringar och psykisk ohälsa gör hon rackarns bra. Det känns trovärdigt och det berör.
Men hon lyckas även bra med de andra karaktärerna. Både Annie och Sara är intressanta och det är smart att ha en socialsekreterare som löser brott. Det sticker ut.
Hur är då själva deckarserien och intrigen kanske ni undrar? Ja, om man läser utan att kunna lägga ifrån sig den så signalerar det väl om något om hur bra det är. Det här vill man ha mer av!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar