Den här deckaren var oemotståndlig. Den hade en sorts lågmäld krypande spänning som gjorde att jag inte kunde sluta läsa.
Intrigen är med andra ord skickligt konstruerad och lika skickligt porträtterad är huvudpersonen. Han är mycket mänskligt och fint gestaltat.
Huvudpersonen är Sammy som har varit med om ett omfattande ingrepp och vaknar upp på thoraxintensiven. Plötsligt hör han rösten av mördaren han jagat i flera år i sjuksängen bredvid. Ingen tror på Sammy, utan de tror det är morfinet som gör honom virrig. När han till sist lämnar sjukhuset tar han upp jakten på mördaren.
Språket är vackert, precist och underbart målande. De skånska miljöerna är lätta att se framför sig. Det ligger ett vemod över berättelsen som tilltalar mig.
Även om det är trettonde boken går det bra att läsa den fristående.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar