Jajamän. Redan i prologen var jag fast. Det var en riktigt filmisk början och mycket spännande. Frågorna virvlade i mitt huvud. Vem var det som grävde? Varför just nu? Varför just hon? Vad har hon för relation till byltet?
Jag är, efter de inledande kapitlen, även helt fast i relationsdramatiken. Anne-Lie Högberg har en fantastisk förmåga att porträttera människors känslor, så att de känns och man får en förståelse för personerna. De som hon skildrar i boken är helt vanliga människor med vardagliga problem. Det gör dem lätta att relatera till. Samtidigt tycker jag att det också gör det väldigt intressant. Det blir spännande att läsa om personerna och se hur de tacklar sina problem.
Berättelsen utspelar sig i Bålsta. Jag älskar att få läsa en bok där jag känner igen mig. Det är kul att hitta de olika markörerna för platserna där. Författaren lägger dock inte in för många, så att det blir exkluderande för de som inte varit i Bålsta.
Det här är definitivt Anne-Lie Högbergs bästa bok hittills. Man varken vill eller kan släppa den ifrån sig, när man börjat läsa.
Linas liv är perfekt. Hon har Jesper, Melker, ett heltidsjobb och ett fint hus. Men det är något som skaver när småbarnslivet och vardagen går som på repeat. Hon inser att den gnista som Jesper en gång tände långsamt håller på att slockna. Och när någon annan blåser liv i hennes glöd vet hon inte om hon skall våga ta klivet ut i det okända.
Lilly var en gång ägare och grundare för lokaltidningen som alla på orten ivrigt väntade på. Då hade allt varit nytt och spännande. Nutiden skrämmer henne. Nya bekantskaper också. Så när Vanja börjar ställa frågor drar hon sig instinktivt undan. Snart gör sig det förflutna påmint, och sanningarna som uppdagas förändrar allt.
Betyg: +4 av 5
Förlag: Louise Bäckelin förlag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar